Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Kolumnaresjuka (Flavobacterium columnare) hos fisk

Bakterien Flavobacterium columnare orsakar sjukdom och dödlighet hos laxfisk och även hos andra fiskarter, till exempelt hos abborre och karp, i Sverige och världen över. Sjukdomen ger främst gäl- och hudskador som kan övergå i blodförgiftning.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Flavobacterium columnare

Bild 1. Kraftigt nekrotiserade gälar (vitfärgade delar) hos regnbåge, orsakat av infektion med Flavobacterium columnare. Foto: Eva Jansson/SVA

Flavobacterium columnare förekommer i sötvatten över hela världen och kan isoleras ifrån vatten, infekterad sjuk fisk eller från fisk som är bärare av bakterien utan att uppvisa sjukdomssymtom.

Symtom

Bakterien F. columnare orsakar främst gäl- och hudskador som övergår i blodförgiftning (sepsis). Den rikliga förekomsten av F. columnare på gälarna leder till en ökad slemproduktion. Angreppen på gälarna kan vara mycket kraftiga och orsaka att gälvävnaden bryts ned och ge vitfärgade områden med celldöd (nekroser) som följd. Hudskador i form av sår och fjällbortfall, så att muskulaturen framträder, förekommer ofta i anslutning till ryggfenan vilket gett sjukdomen det engelska namnet ”saddle-back disease”. Även fenorna kan angripas och fisken blir ofta anemisk. Hos liten fisk kan infektionen orsaka akut dödlighet utan yttre tecken på sjukdom. 

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Flavobacterium columnare.

Infektionsport:

Bakteriens infektionsport in i fisken är inte fullständigt klarlagd. Studier har visat att F. columnares förmåga att fästa till fiskens gälar är betydelsefullt för sjukdomsutvecklingen.

Spridning i djuret:

Bakterien F. columnare producerar proteolytiska enzymer som orsakar skador på gälar, hud, fenor och muskulatur som underlättar för bakterien att etablera sig i fisken. Bakterien kan sprida sig via blodbanorna till fiskens vitala organ.

Smittvägar:

Smittan kan överföras från infekterad fisk eller från infekterat vatten, så kallad horisontell smittoöverföring. Smittan kan överföras från fisk som är bärare av bakterien F. columnare utan att visa tecken på sjukdom. Stress, till exempel orsakad av försämrad vattenkvalité, låga syrenivåer, hantering och förekomst av andra sjukdomar, kan utlösa sjukdomsutbrott.

Överlevnad:

Bakterien F. columnare har under laboratorieförhållanden visat sig överleva och behålla sin förmåga till att framkalla sjukdom i upp till fem månader i vatten. Bakterien kan förmodligen också överleva skyddad i biofilmer i fisktråg eller annan utrustning.

Provtagning och diagnostik

Bild 2. Gula kolonier av Flavobacterium columnare som växer ner i agar. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Eva Jansson/SVA

Diagnosen ställs efter odling av vävnadsprover från gälar, sår och/eller inre organ på särskilt framtaget agarmedium, till exempel TYES-agar. Bakterien växer inte på blodagar. Framväxande gula kolonier, som med sitt typiska växtsätt, grenar sig ner i agarmediet, kan identifieras med masspektrometri (MALDI-TOF) eller med molekylärgenetiska tekniker (PCR). Utväxta kolonier undersöks för känsligheten för antibiotika (resistensundersökning).

Behandling och profylax

God skötsel och god hygien, med bortplockning av sjuk och död fisk, är de viktigaste åtgärderna för att minska smittrycket och reducera dödligheten. Höga halter av organiskt material och höga nitritnivåer i vattnet stimulerar tillväxt av F. columnare på gälarna, varför det är viktigt att värna om en god vattenkvalité. Vid höga vattentemperaturer kan en utglesning av fiskmängden i karen bidra till att minska smittöverföringen. Förebyggande bad i till exempel kloramin eller natriumkloridlösning kan reducera mängden externt förekommande bakterier. Badningen måste utföras med försiktighet då gälarnas bristande funktion gör fisken extra känslig, i synnerhet vid förhöjda vattentemperaturer. Vid konstaterad diagnos och efter resistensundersökning kan antibiotikabehandling sättas in. Kommersiellt tillgängliga vacciner finns ännu inte. 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls