Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Ulcerös dermal nekros (UDN) hos fisk

Sjukdomen är beskriven redan 1870 på vildlax från Brittiska öarna. I Sverige och Norge påvisades UDN på 1970-talet och liknande sjukdomstillstånd har också beskrivits hos laxfisk i Finland.

+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

UDN drabbar främst lax och havsöring, men kan även drabba andra laxfiskarter. Sjukdomen uppträder framförallt hos lekvandrande laxfisk och har påvisats i flera älvar utmed svenska Östersjökusten. Sjukdomsutbrott har hittills uppträtt oregelbundet med några få till ett flertal års mellanrum.

Symtom

Drabbade fiskar uppvisar först ytliga hudskador i form av flera centimeter stora cirkelrunda huderosioner på framförallt huvudet, men även på kroppen. Huderosionerna blir sedan ofta sekundärt infekterade med svamp (algsvamp), vilket resulterar i att fisken också får ludna brunaktiga fläckar på huvud och kropp.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Okänt (virus?)

Infektionsport:

Huden

Spridning i djuret:

Via huden

Smittvägar:

Okända

Överlevnad:

Okända

Provtagning och diagnostik

Hudprov tas omgående från avlivad sjuk fisk. Hudprovet ska tas från gränsområdet mellan sjuk och frisk hud (observera, ej från samtidigt svampinfekterat hudområde) och direkt placeras i fyraprocentig fosfatbuffrad formalinlösning. Diagnostik utförs sedan genom ljusmikroskopisk undersökning av fixerade snitt av hudprovet.

Behandling och profylax

Lekvandrande avelsfiskar kan profylaktiskt behandlas med formalinbad (korttids bad cirka 40-60 minuter) för att minska risken för uppkomst av UDN och sekundär svampinfektion.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls