Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Zoonoser hos fisk

Zoonoser är sjukdomar som är överförbara från djur till människa. Från fisk drabbas människor framförallt genom konsumtion av rå eller otillräckligt tillagad råvara och i enstaka fall genom direkt smittöverföring till exempel vid hantering av akvariefisk. Hur man skyddar sig mot dessa infektioner kan man läsa om på Livsmedelsverkets och Folkhälsomyndighetens webbplatser.

Nematoder (rundmaskar)

Sambandet mellan fisk och mag/tarmproblem hos människa är känd från matkulturer där kosten består av rå eller halvrå fisk. Anisakiasis är vanlig i till exempel Japan på grund av landets matvanor. Anisakis simplex är en rundmask som förekommer i havsfisk framförallt på västkusten bland annat i makrill och sill. Infekterad fisk som legat orensad flera timmar efter fångst utgör störst risk vid konsumtion. Parasitlarverna som ligger fritt i bukhålan eller i organ ges då tid att lämna bukhålan för att tränga ut i muskulaturen. Att rensa fisken direkt efter fångst minskar effektivt risken för att fiskköttet infekteras. Hos människa märks symtom från mage och tarm då parasiterna ger upphov till inflammation i slemhinnan. Magsmärtor och kräkningar är de vanligaste symtomen.

Infektion med larver av Pseudoterranova decipiens, torskmask, påminner om Anisakis. Torskmasken påträffas i muskulatur hos torskfiskar i framförallt kanadensiska och japanska vatten, men har blivit vanligare även i de vatten som vår torsk kommer ifrån. Infektion med torskmask ger som regel lindrigare symtom jämfört med Anisakis. Eftersom människa inte utgör en naturlig slutvärd för dessa parasiter så upphör symptomen vanligtvis inom två veckor och parasiten dör och avstöts spontant inom tre veckor. Likaså är det troligen med hund och katt. Observera att även avdödade parasiter kan orsaka obehag hos människa då parasiterna är starkt allergena och kan framkalla illamående och diarré vid riklig förekomst.

Cestoder (bandmaskar)

Människans binnikemask, Diphyllobothrium latum, och dess sjukdomsframkallande larver (dynt) ses i muskulatur hos sötvattensfisk, till exempel gädda och abborre. Laxfisk kan också vara infekterad. Konsumtion av rå och halvrå fisk utgör en risk precis som för Anisakis. Smittade personer har i regel inga symtom alls, enstaka kan dock utveckla vitamin B12-brist.

Bakterier

Aeromonas

A. hydrophila förekomer relativt allmänt i jord, vatten, grönsaker, fisk och musslor. Den kan orsaka matförgiftning och sårinfektioner men dör vid upphettning i samband med matlagning

Erysipelothrix rhusiopathiae

Förekommer hos många djurarter däribland även fisk och skaldjur. Överföring från dessa senare till människa är ovanligt men har förekommit i samband med rensning av fisk. Symtomen har varit sårinfektioner.

Fisktuberkulos

Infektion med mykobakterier hos varmvattenlevande fisk (Mycobacterium marinum, M. fortuitum, M. chelonae med flera) ger ofta ett långsamt och smygande sjukdomsförlopp hos infekterade fiskar. Vanliga symptom är sår, svullen buk och granulombildningar i fiskens hud och inre organ. Dessa bakterier kan även smitta människor genom kontakt med bakterierikt vatten eller fisk. Symtomen är hudsår, ofta svårläkta, främst på händer och armar.

Vibrio

V. vulnificus är en saltberoende bakterie som är besläktad med Vibrio cholerae, den i varmare länder så fruktade diarrébakterien. Infektioner med V. vulnificus påträffas i havsvatten där temperaturen överstiger 17 grader. Varma somrar kan havsvattnet i delar av Sveriges kustvatten nå mer än 20 grader och därmed skapas möjlighet för bakterien att existera och orsaka sjukdom även i våra vatten. Personer med nedsatt immunförsvar eller kroniska sjukdomar har efter havsbad drabbats av allvarliga hudinfektioner, i vissa fall med sekundär blodförgiftning och till och med dödsfall (referens: Läkartidningen, 2001, 98, 3400-01).
Symtomen vid infektion med V. vulnificus är akuta med karaktäristiska sårinfektioner på extremiteterna. Konsumtion av infekterade färska eller ofullständigt tillagade skaldjur kan resultera i primär blodförgiftning.

Även dess släkting V.parahemolyticus kan tillfälligt förekomma i våra vatten och ge matförgiftning i samband med förtäring av kontaminerad fisk eller musslor/ostron.

Att tänka på i samband med resor till tropiska områden är att där kan vi hitta betydligt fler zoonotiska smittämnen. se information hos Folkhälsomyndigheten.

AgensLandMellanvärd

Trematodinfektioner

   

Paragonimus westermani (lungmask)

Afrika, Sydamerika

Råa Skaldjur

Opistorchis

Europa, Ryssland, Asien

Rå fisk

Heterophyes heterophyes

Mellan- Fjärran- Östern Nordafrika

Rå fisk

Fasciola hepatica

Stora delar av världen

vattenväxter

Clonorchis sinensis

Fjärran Östern

Rå fisk

Fasciolopsis buski

Sydostasien Indien

Vattenväxter

Bakterieinfektioner

   

Vibrio cholera

Afrika, Asien, Sydamerika

Rå fisk skaldjur

Plesiomonas shigelloides

Tropiska, subtropiska områden

Rå fisk skaldjur

Källa: Folkhälsomyndigheten

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls