Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

ILT, MG eller infektiös coryza hos hobbyhöns – anmälningsplikt och vad man kan göra vid konstaterad smitta

Infektiös laryngotrakeit (ILT), Mycoplasma gallisepticum (MG) och infektiös coryza är tre smittsamma luftvägssjukdomar som idag finns bland hobbyhöns i Sverige. Fakta om sjukdomarna är sammanfattade i Tabell 1. Ingen vet hur vanliga dessa sjukdomar är i Sverige eftersom någon systematisk undersökning inte har gjorts. De förekommer dock inte i dagsläget bland kommersiella fjäderfän i Sverige. En fråga som vi på SVA ofta får är vad som menas med anmälningsplikt. En annan vanlig fråga är vad man som ägare till hobbyhöns och andra fjäderfän ska göra med sina fåglar när en eller flera av dessa sjukdomar påvisats. Nedan försöker vi reda ut begreppen.

Vad menas med anmälningsplikt?

Fynd av ILT och MG är anmälningspliktigt i Sverige medan infektiös coryza inte är det. Syftet med anmälningsplikten är att myndigheter och samhälle vill ha information om hur vanlig en viss sjukdom är. Detta kan vara svårt att svara på utan omfattande undersökningar, men anmälningsplikten gör i alla fall att antalet diagnosticerade fall blir känt. För vissa sjukdomar måste Sverige och andra länder rapportera antalet påvisade fall årsvis till en internationell samarbetsorganisation för djursjukdomar (OIE). Därför är det mycket viktigt att misstänkta fall av anmälningspliktiga sjukdomar utreds. Det laboratorium som ställer diagnosen har ansvar för att skicka en anmälan till Jordbruksverket. Det framgår av provsvaret från SVA om anmälan har gjorts. Som djurägare behöver man inte göra någonting eftersom det är laboratoriets ansvar.

Kriterier för anmälan

För ILT gäller i Sverige att diagnosen ställs genom att man antingen påvisar typiska vävnadsförändringar vid undersökning i mikroskop eller påvisar arvsmassa från ILT-virus med till exempel PCR-teknik. För MG gäller att bakterien ska isoleras (genom odling på laboratorium) och/eller påvisas med PCR-teknik.
Blodprov som tas vid ett enskilt tillfälle för att påvisa antikroppar mot ILT eller MG är däremot inte en tillräcklig grund för anmälan. Detta beror på att antikropparna kan ha bildats tidigare än vid ett pågående sjukdomsutbrott. Om man däremot tar prov med några veckors mellanrum och mängden antikroppar ökar så är det ett tydligt tecken på att det är en pågående infektion. I det fallet gäller anmälningsplikt även vid blodprov.

Vilka skyldigheter har man som djurägare?

Att ILT och MG är anmälningspliktiga sjukdomar betyder INTE att man måste avliva sin drabbade hönsflock. Det finns inte heller något krav på avlivning vid sjukdomen infektiös infektiös coryza. Som ägare till tamdjur har man däremot enligt djurskyddslagen ansvar för att söka hjälp av en veterinär när djuren blir sjuka. Alternativt ska djuren avlivas för att förkorta lidande. Svårt sjuka höns med andnöd kan i vissa fall behöva avlivas för att förkorta deras lidande.
Det är med andra ord i princip upp till var och en vad man väljer att göra med sin flock. Det som är viktigt att väga in vid ett beslut är att det för dessa tre sjukdomar finns en risk för att hönsen blir kroniska smittbärare. Detta betyder att fåglarna kan fortsätta att smitta andra höns även efter att de själva har tillfrisknat. Om man säljer fåglar och avelsägg (gäller endast MG) från en sådan flock finns det en stor risk att man sprider smittan vidare till andra besättningar. Om man däremot har en ”sluten” flock och är försiktig när man besöker andra eller tar emot besök av andra hönsägare så är det i sig inget problem att behålla djuren efter ett sjukdomsutbrott.

Kan man spara kläckägg och ”starta om” sin flock?

För ILT och infektiös coryza kan man behålla sina avelslinjer och samtidigt bli smittfri. Dessa smittämnen sprids inte med ägg. Man kan då spara avelsägg och kläcka dem i maskin. Avelsäggen och ruvare bör desinfekteras. De levande fåglarna avlivas och djurutrymmet måste rengöras noga, desinfekteras och sedan stå tomt i några veckor i väntan på de nya kycklingarna. Tyvärr är det i praktiken omöjligt att med olika tester säkert ta reda på vilka fåglar som är smittbärare eller inte i en flock.

För MG är det tyvärr inte en framkomlig väg att spara och kläcka kycklingar från egna avelsägg från en drabbad flock eftersom smittan även sprids via kläckäggen.

Ta gärna hjälp av din besättningsveterinär för att diskutera vad som kan vara lämpligt att göra med just din flock innan du bestämmer dig för vad just du ska göra.

Hjälper antibiotika?

Behandling med antibiotika kan ibland mildra symtom och hjälpa fåglarna att tillfriskna snabbare. Behandling med antibiotika kan vara aktuellt när djuren är sjuka på grund av infektion med MG och infektiös coryza som orsakas av bakterier. Behandling vid ILT är bara aktuellt om djuren visar tecken på följdinfektioner med bakterier. Beslut om eventuell behandling fattas av en veterinär efter bedömning av de sjuka levande djuren i kombination med eventuella resultat från obduktioner och laboratorieanalyser. SVA kan inte hjälpa till med behandlingsrekommendationer för enskilda flockar/fåglar eller med receptförskrivning.

Tabell 1. Jämförelse mellan ILT, MG och infektös coryza

SjukdomILTMykoplasmos (MG)1Infektiös coryza
Typ av smittämne

Virus
(infektiöst laryngo-trakeitvirus)

Bakterie (Mycoplasma gallisepticum) Bakterie (Avibacterium paragallinarum)
Smittväg Horisontellt2 Horisontellt och vertikalt2 Horisontellt2
Värddjur Tamhöns (mer sällan fasan, påfågel, kalkon) Fjäderfän, till exempel tamhöns, kalkon, fasan, anka Tamhöns
Kroniska smittbärare? Ja Ja Ja
Anmälningpliktig sjukdom? Ja Ja Nej
Krav på åtgärder? Nej Nej Nej
Behandling? Nej (följdinfektioner kan behandlas med antibiotika vid behov3) Kan eventuellt lindra symtom, men smittämnet finns oftast kvar i flocken hos smittbärare)3 Kan eventuellt lindra symtom, men smittämnet finns oftast kvar i flocken hos smittbärare)3
Vaccin Ja (levande) Nej (finns i vissa länder) Nej (finns i vissa länder)

1Det finns många olika mykoplasma-arter. I detta fall avses endast Mycoplasma gallisepticum (MG)
2Horisontell smitta: smittämnet förs från djur till djur via till exempel droppsmitta (nysningar, hosta) eller direktkontakt. Vertikal smitta: smittämnet förs från hönan till hennes kycklingar via kläckägget.
3Kontakta veterinär för bedömning av behov.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls