Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Infektiös bronkit (IB) hos fjäderfä

Symtom hos värpande höns är främst sänkt äggproduktion och skalförändringar. Hos unga kycklingar ses främst luftvägssymtom. IB-virus finns sannolikt spritt i hela landet bland alla typer av tamhöns.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Infektiös bronkit är en virussjukdom som orsakar symtom från luftvägarna, sänkt äggproduktion och nedsatt äggkvalitet bland tamhöns. I Sverige vaccineras kommersiella avelshöns, unghöns (blivande värphöns) och en del värphöns för att förebygga luftvägssymtom och äggproduktionsstörningar.

Orsak

Infektiös bronkit (IB) är en mycket smittsam virussjukdom som orsakas av infektiöst bronkitvirus (IBV) i släktet Coronavirus. Sjukdomen IB drabbar endast tamhöns, men närbesläktade virus finns även bland till exempel kalkoner och fasaner. IBV förändras slumpmässigt genom mutation (spontana punktförändringar i arvsmassan) och rekombination (när bitar av arvsmassan kan bytas ut mellan olika virusstammar vid samtidig infektion). På så sätt kan nya varianter av IBV uppkomma vilket också sker spontant, särskilt i de delar av världen där hönspopulationen är stor och tät. En del av dessa nya IB-varianter sprids och är så annorlunda att vaccinationsrutiner måste ändras eller till och med att nya vacciner måste utvecklas. Därför är det viktigt med aktuell kunskap om vilka typer av IBV som cirkulerar lokalt.

En av de vanligaste IBV-varianterna heter Massachusetts (Ma) och anses ha global spridning. I Europa har under senare år flera nya varianter med varierande ursprung påvisats: D274, 793B (4/91), ITA-02 och D388 (QX). I USA cirkulerar andra varianter, till exempel Connecticut, Arkansas och Delaware 072.

Utbredning

Idag anses IBV ha global spridning bland tamhöns. IBV finns i Sverige och orsakar sporadiska problem, men kunskapen om vilka varianter som cirkulerar i dagsläget är begränsad.

Hur smittar IB-virus?

IB-virus är det i särklass mest smittsamma fjäderfäviruset och kan spridas med vinden om förhållandena är gynnsamma. Andra viktiga sätt som IBV sprids med är genom direkta och indirekta kontakter. Vertikal smittspridning (från hönan till kycklingen via befruktade ägg) förekommer inte. Smitta med IBV sprids snabbt inom en flock.

Symtom

Om unga kycklingar drabbas av IB kan de drabbas av nedsatt allmäntillstånd (trötthet, hukande kroppsställning, nedsatt aktivitet), kraftiga luftvägssymtom med snuva, hosta, biljud vid andning och tunnflytande sekret från näsborrar och ögon. Ibland ses följdinfektioner med bakterier som till exempel E. coli. Ökad dödlighet i samband med IB-utbrott ses framförallt i fall med bakterieorsakade följdinfektioner. Små kycklingar som drabbas av IB kan få skador i äggledaren vilket kan leda till att de inte kan värpa (så kallade false layers). Det finns även virusstammar av IBV som orsakar njurskador.

Unghöns som smittas av IB-virus får ofta lindrigare symtom från luftvägarna jämfört med unga kycklingar.

Infektion av värpande höns (avelshöns och värphöns) med IBV leder till sänkt äggproduktion (upp till 50 procent) med försämrad äggkvalitet i form av skalförändringar (åsiga, skrovliga, tunna skal, se bild, onormalt små eller missformade ägg) och äggvitan blir tunn och vattnig. Hinnägg (ägg utan skal) kan förekomma. Flocken återgår oftast men inte alltid till normal äggproduktion inom fyra till sex veckor efter ett IB-utbrott. I vissa fall kan milda luftvägssymtom också ses hos vuxna höns. Observera att det finns flera andra sjukdomar som kan orsaka sänkt äggproduktion och skalförändringar i hönsflockar, som till exempel virussjukdomarna Newcastlesjuka och Egg Drop Syndrome (EDS 76). Skalförändringar hos enskilda hönor kan också orsakas av äggledarinflammation.

Ägg från IB-infekterade höns. Skalen blir tunna, skrovliga och åsiga.
Foto: Bengt Ekberg/SVA

Hur ställs diagnosen?

IBV påvisas med PCR i prov från till exempel luftvägar och blindtarmstonsiller (lymfoid vävnad i blindtarmarna). Virus typas genom sekvensering. Vid diagnostiken är det viktigt att känna till flockens vaccinationsstatus.

Vaccination mot IB

I dagsläget vaccineras kommersiella avelshöns, livkycklingar/unghöns (blivande värphöns), och en del värphöns mot symtom orsakade av IBV i Sverige. Motståndskraften efter vaccination är kortvarig och vaccinationen måste upprepas med korta intervall. Vaccination av hobbyfjäderfän rekommenderas därför ej.

Historik i Sverige

Det första dokumenterade svenska utbrottet av IB inträffade i början av 1970-talet i en värphönsbesättning i Halland. Därefter dröjde det till 1994 innan sjukdomen återkom, även denna gång drabbades halländska värphöns. I början av 1995 smittades ett avelsföretag för slaktkyckling i Skåne och kort därefter även konkurrentens anläggningar i samma område. Några månader senare sågs ett nytt utbrott, som drabbade både värphöns-, slaktkyckling- och hobbybesättningar i Halland. Även i Blekinge påvisades enstaka fall. Under 1996 var läget lugnt och inga nya fall påvisades. Under 1997 infördes, på näringens initiativ, vaccination mot sjukdomen med ett levande vaccin. Under åren som följde efter att vaccination införts förekom en del problem med IB i värphönsbesättningar, som åtminstone delvis var orsakade av levande vaccinvirus.

Sedan 2006 har tre för Sverige nya varianter av IBV påvisats i Sverige: IBV 4/91, även kallad 793B (2006), en QX-liknande variant som kallas D388 (2009) och ITA-02 (2010). QX-varianten uppstod ursprungligen i Kina och liknande virus påvisades första gången i Europa 2003 (i Nederländerna).

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls