Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Newcastlesjuka hos fjäderfä

Newcastlesjuka är en mycket smittsam virussjukdom som drabbar fjäderfä. Om vilda duvor drabbas av viruset går sjukdomen under namnet duvpest.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Ja
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Paramyxovirus typ1, vilket orsakar newcastlesjuka, förekommer i de flesta länder i världen. Ett par stora pandemier har förekommit sedan sjukdomen först påvisades 1926.  Inom EU vaccinerar idag alla länder utom Sverige och Finland. Norge vaccinerar inte heller, men i Danmark började man vaccinera 2005. Trots att de flesta länder vaccinerar förekommer utbrott i flera europeiska länder varje år. Sverige har, trots enstaka utbrott de senaste åren, lyckats behålla sin status som icke-vaccinerande land.

Tabell 1: Utbrott hos fjäderfä i Sverige sedan 1995 Län
1995 avelshöns Skåne
1997 värphöns och slaktkyckling Skåne
2001* avelshöns Skåne
2003* kalkon Dalarna
2004 värphöns Östergötland
2005 värphöns Östergötland
2005 värphöns Skåne
2006 värphöns Östergötland
2009 avelshöns Skåne
2011* värphöns Gotland
2011* värphöns Uppland
2014 värphöns Östergötland
2016 värphöns Skåne
2017 värphöns Kalmar

 *Utbrotten orsakade av virusvariant PPMV-1, en virustyp anpassad till duvor.

Symtom

Viruset angriper nervsystemet, andningsorganen och tarmen hos fåglarna. Symtomen varierar mycket beroende på bland annat fåglarnas art, ålder och vilken virusvariant som drabbat fåglarna.

Hos drabbade fåglar ses ett eller flera av följande symtom: kraftigt sänkt äggproduktion, ägg utan skal (så kallade hinn- eller skinnägg) eller äggskal med pigmentförändringar. Ökad dödlighet kan ses.  I de fall djuren visar symptom på sjukdom ses problem med andning och/eller hosta, ibland även diarré. Symtom från centrala nervsystemet ses som förlamning av vingar och ben, vridning av nacken, kramper och cirkelgång. 

I de senaste utbrotten av newcastlesjuka i Sverige har få eller inga direkta sjukdomssymtom setts på djuren, medan äggproduktion har påverkats kraftigt. Produktionssänkning har föregåtts av en förhöjd andel ägg utan skal, så kallade hinn- eller skinägg, samt ägg med skalfärgsförändringar.

Newcastlesjuka är inte farligt för människor, men vid nära kontakt kan människor eventuellt drabbas av ögoninflammation.

Smittämne

Sjukdomen orsakas av PMV-1 (paramyxovirus typ 1).  Förutom fjäderfä kan även burfåglar och vilda fåglar infekteras av PMV-1.  Sjukdomen kan orsaka explosiva utbrott hos tamhöns, kalkon, fasan, duva och vaktel. Ankor och gäss är också känsliga men det är sällan man ser allvarligare utbrott hos dessa arter. För att infektionen hos fjäderfä skall klassificeras som newcastlesjuka krävs att viruset har en tillräckligt hög sjukdomsframkallande förmåga.

Smittvägar

Virus sprids framförallt genom direktkontakt med sjuka fåglar eller symtomlösa virusbärare. Vaccinerade fåglar, burfåglar och vilda fåglar kan ibland bära på smittan under lång tid utan att vara sjuka. Flyttfåglar misstänks därför kunna sprida smittan över stora avstånd. Smittan kan också spridas vid handel med levande fåglar och även via kontaminerade föremål som till exempel redskap, kläder, transportlådor, foder, lastbilar, damm, fjädrar och ägg. Vindburen överföring har setts över korta avstånd (upp till cirka 60 meter).

Diagnos

För att man skall kunna säga att en infektion med PMV-1 är newcastlesjuka krävs att man isolerar virus eller påvisar arvsmassa från virus för att därefter kunna bestämma dess sjukdomsframkallande förmåga. SVA är nationellt referenslaboratorium för newcastlesjuka.

Om man misstänker sjukdomen

Newcastlesjuka lyder under epizootilagen. Om man misstänker att djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att man ska stänga in flocken med fåglar och alla andra fåglar tillhörande samma besättning om det är möjligt. Ingen person, något ägg eller djur som haft kontakt med de misstänkt smittade djuren får lämna anläggningen förrän en veterinär tagit över fallet. Bekämpningen styrs av ett EU-gemensamt bekämpningsdirektiv, vilket innebär att det finns mycket noggrant reglerat vilka åtgärder som skall vidtas då newcastlesjuka misstänks eller har konstaterats. Lagstiftningen innebär också att det inte är tillåtet att vaccinera mot newcastlesjuka i Sverige, med undantag för brevduvor och utställningsduvor som vaccineras inom alla EU-länder. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.

EU:s bekämpningsdirektiv

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls