Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Gris

Inom grisnäringen pågår kontinuerligt stora förändringar. Besättningarna blir färre men större, medan antalet avelsdjur är relativt oförändrat. Sedan 1999 har produktionen minskat på grund av dålig lönsamhet och en hårdnande internationell konkurrens.
gris

Hälsoläget hos svenska grisar är generellt sett gott. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Hälsoläge

Grisarnas hälsa är bättre i Sverige än i de flesta andra länder. Huvuddelen av uppfödningen sker i intensiva driftssystem där det är viktigt att arbeta med att förebygga infektiösa sjukdomar. Tarminfektion med diarré är smågrisens vanligaste sjukdom, och perioderna kring födelsen och avvänjningen är särskilt kritiska. Senare under uppfödningstiden utgör luftvägsinfektioner de största hälsoproblemen.

Intresset för att förebygga sjukdomar har ökat i takt med att besättningsstorleken ökat. Ett sätt att förebygga infektioner som de flesta tillämpar är att indela besättningen i mindre enheter och att gruppera grisarna efter ålder, så kallad omgångsuppfödning. I suggpooler flyttas suggorna från en central enhet med enbart suggor till så kallade "satelliter" där de grisar omgångsvis i dessförinnan tömda och tvättade stallar. Efter avvänjningen återvänder suggorna "navet" där de betäcks på nytt. I serogris-besättningar är grisarna definierat fria från vissa infektioner och för att bevara denna hälsostatus är dessa besättningar så slutna som möjligt, vilket betyder att de ombesörjer sin egen rekrytering och endast tar in nya gener i form av sperma. Även i dessa besättningar tillämpas omgångsproduktion för att hålla smittrycket så lågt som möjligt. Serogris-modellen som etablerades 1988 är mycket tilltalande vid nystart av besättningar. Serogris-modellen som etablerades 1988 är mycket tilltalande vid nystart av besättningar. Serogrisarna är mycket friska eftersom ett antal mikroorganismer som kan framkalla grissjukdomar överhuvudtaget inte finns i deras miljö. Det går således att utöva ett bra smittskydd med olika strategier, men gemensamt för dem är att miljön som grisarna vistas i måste vara av hög kvalité.

Kontrollprogram och analyser

SVA har en bred verksamhet för diagnostik av sjukdomar som drabbar grisar, både vanliga produktionssjukdomar och viktiga epizootier. De analysmetoder som används är väl dokumenterade och är i många fall ackrediterade enligt SS-EN ISO/IEC 17025:2005, den europeiska kvalitetsstandarden för analyslaboratorier. SVA fungerar som ett diagnostiskt laboratorium och genomför även riskvärderingar och rådgivning, medan själva riskhanteringen sköts av andra. För de sjukdomar som inte finns i landet har Jordbruksverket rollen som riskhanterare och för de infektioner som finns i landet spelar andra aktörer, oftast hälsovårdsorganisationer en stor roll. Kontrollprogram organiseras som regel av sådana organisationer. Exempelvis kontrolleras det årligen att de svenska livdjursbesättningarna är fria från en rad sjukdomar: svinpest, Aujeszkys sjukdom (AD), PRRS (porcine reproductive and respiratory syndrome), salmonellos, dysenteri, nyssjuka och skabb.

Forskning och utveckling

Många av de diagnostiska metoder som används har utvecklats genom forskning och utveckling på SVA. Forskningsprojekt som behandlar infektioner i leder, mag/tarmkanal och luftvägar pågår kontinuerligt. Exempel på sådana forskningsprojekt är mekanismerna för antibiotikaresistens hos dysenteribakterier (Brachyspira), karaktärisering av luftvägsbakterier (Actinobacillus) och samband mellan ledinfektioner och skavsår på nyfödda grisar. I dessa arbeten studeras även betydelsen av byggnaders utformning och produktionsdesign.

Information och rådgivning

SVA:s rådgivning koncentreras på åtgärder för att diagnostisera och bekämpa infektionssjukdomar. I detta rådgivningsarbete ingår även att diskutera miljöfrågor och hur djuren förflyttas på besättningarna. Vid sidan av detta informeras branschorganisationer, veterinärer och djurägare kontinuerligt om åtgärder för att förebygga infektioner i leder, mag/tarmkanal och luftvägar.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls