Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Hästkoppor hos häst

Hästkoppor (horse pox) förekommer inte i Sverige. Sjukdomen ger feber, blåsor på slemhinnor och hud på hästar och är anmälningspliktig. Hästkoppor fanns för drygt 100 år sedan i Europa. Nu spekuleras i om sjukdomen kan ha försvunnit i hela världen. 

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Hästkoppor (horse pox) finns inte i Sverige, men i Svenskt Lantbrukslexikon från 1941 angavs att kokoppor förekom och möjligen även hästkoppor. Hästkoppor är mycket ovanligt även utanför Sverige. Det diskuteras till och med om sjukdomen kan ha försvunnit helt.

I Europa fanns sjukdomen för drygt 100 år sedan, men inga nyare rapporter finns. Ett fall beskrevs i Mongoliet 1976 och inga fall har noterats hos myndigheter runt om i världen sedan 1980. Det finns över huvud taget mycket litet information om sjukdomens förekomst eller betydelse i världen, sannolikt på grund av att den är så ovanlig. Den information som finns baseras på äldre studier och beskrivningar.

Symtom

Blemmor eller blåsor, upp till 0,5 cm i diameter, bildas vid infektion. Blåsorna brister och vätskande sår och krustor utvecklas. De kan flyta ihop och bilda större såriga ytor. Låggradig feber och nedsatt allmäntillstånd förekommer också.
Några olika kliniska former av hästkoppor finns beskrivna.

  • En godartad form där skadorna utvecklas på mule och på slemhinnan i munnen. Tidigare kallades denna variant för smittsam pustulös stomatit (eng. contagious pustular stomatitis).
  • En mycket smittsam variant som sprids över hela kroppen har benämnts ekvin papulär stomatit (eng. equine papular stomatitis). Det kan också vara så att den benigna formen eventuellt kan spridas och övergå i denna form.
  • Förändringar lokaliserade till karled och ben, som skulle kunna kallas svårartad mugg (mugg är ett samlingsbegrepp för olika hudåkommor i karleden och dess omgivning).
  • En allvarligare sjukdom med dödligt förlopp finns beskrivet från Mongoliet, framför drabbades föl och ston. Hos ston drabbades då också juvret.

Smittämne (agens)

Det virus som orsakar hästkoppor tillhör Orthopoxvirus och familjen Poxvirus. Poxfamiljen består av flera olika varianter, som har kopplats till olika djurslag, till exempel nötkreatur, kameler, apor och häst. I poxvirusfamiljen finns också variolavirus som orsakade smittkoppor hos människa, en mycket allvarlig och fruktad sjukdom. Intensiva vaccinationskampanjer har lett till att smittkoppor kunnat utrotas (1980).

Ett isolat av poxvirus från häst i Mongoliet 1976 har analyserats med genetiska metoder. Det isolatet var nära släkt med poxvirus som återfunnits hos kaniner, men hade även mycket nära genetiskt släktskap med en stam som använts för att smittkoppvaccinera människor.

En annan sjukdom orsakad av poxvirus (molluscipoxvirus) är Equine molluscum contagiosum. En liknande, godartad sjukdom förekommer hos människa i allra åldrar, men är vanligast hos barn och orsakas också av ett molluscipoxvirus. Usain Gishu-sjukan hos hästar anges också vara orsakad av ett poxvirus. Men viruset har inte typats med senare tids genetiska analyser och det är därför inte fastställt var i Orthopoxvirus-gruppen det hör hemma.
Smittvägar
Hästar blir smittsamma först när symtom på hästkoppor ses, men då är de mycket smittsamma. Virus sprids via direktkontakt mellan sjuka hästar, men även indirekt via kontaminerade föremål, händer med mera och via aerosoler i luften. Virus kan överleva länge i miljön och förbli smittsamt.

Patogenes

Patogenesen för häst är dåligt känd. Generellt förökar sig poxvirus i cellernas cytoplasma. Olika poxvirus har visat sig kunna infektera sina värddjur på flera olika sätt: genom huden (molluscum contagiosum hos människa), luftvägarna (smittkoppsvirus hos människa) och munnen (musens ectromeliavirus). De flesta poxvirusinfektioner är akuta, inte latenta, persistenta eller kroniska. Infektionen kan vara lokal eller allmän.

Diagnos

Vid misstanke om hästkoppor baserat på symtom bör redan misstanken föranleda att hästen isoleras och att behandlande veterinär ringer till Jordbruksverket eller SVA för att diskutera vidare handläggning.

Differentialdiagnoser

  • Equine molluscum contagiosum (ekvin smittsam mollusksjukdom) är en godartad, självläkande hudåkomma som förorsakar 1-5 millimeter stora så kallade mollusker, upphöjningar med kraterliknande topp. Orsakas av Orthopoxvirus, men klassas inte som hästkoppor.
  • Usain Gishu-sjuka, uppkallad efter det område i Kenya den rapporterats från 1934 och 1975. Endast hästar som kommer utifrån till östra Afrika verkar drabbas. Vårtliknande hudförändringar breder ut sig över kroppen. Sjukdomen anges kunna bli kronisk. Orsakas av Orthopoxvirus, men klassas inte som hästkoppor.
  • Vesikulär stomatit kan ge blåsor och sår i munnen, på tunga, nos, läppar, kronränder, juver och skap. Anmälningspliktig, epizootisk sjukdom.
  • Fotosensitivitet, reaktion på giftiga eller irriterande växter och insekter, solbränna, och reaktioner på läkemedel, exempelvis fenylbutazon, uremi, tandköttsinflammation, trauma, neoplasi och pemfigus är några andra tillstånd som kan ge liknande symtom med sår i munnen.

Provtagning

Provtagning görs upp tillsammans med aktuella myndigheter (Jordbruksverket och SVA).

Behandling

Ingen behandling riktad mot själva poxviruset finns.

Isolering

Strikt isolering av hästen och kontakt med Jordbruksverket eller SVA för vidare hantering.

Stallrengöring och desinfektion

Kontakt med Jordbruksverket eller SVA för vidare hantering.

Profylax (förebyggande behandling)

Inget vaccin finns till häst.

Prognos

Prognosen varierar från god till att hästen dör, beroende på form som beskrivits under symtom.

Zoonosaspekt

Majoriteten av de poxvirus som kan finns hos djur anses kunna infektera människa, men symtomen är i allmänhet milda.

Vad säger lagstiftningen?

Hästkoppor är en anmälningspliktig djursjukdom i Sverige (SJVFS 2012:24, Saknr K4). Inom OIE, World Organization for Animal Health, var hästkoppor (horse pox) anmälningspliktigt fram till 2012.

Ytterligare information (länkar, andra referenser)

Buller R.M. och Palumbo, G.J. Poxvirus pathogenesis. Microbiol Rev. 1991 Mar; 55(1): 80-122. 

Esparza, J. Has horsepox become extinct? Vet Rec 2013;173:272-273 doi:10.1136/vr.f5587

Kaminjolo Jr. J.S and Winqvist G. (1975) Histopathology of skin lesions in Uasin Gishu skin disease of horses. J Comparative Pathology. 85 3, pp 391–395

Schatzmayra H.G. et al (2011) Human and animal infections by vaccinia-like viruses in the state of Rio de Janeiro: A novel expanding zoonosis. Vaccine 29S (2011) D65– D69

Tulman E. R. et al (2006) Genome of Horsepox Virus. J Virology. 80, 18 p. 9244–9258

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls