Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Stelkramp (tetanus) hos häst

Hästar är mycket känsliga för den livshotande sjukdomen stelkramp. De första symtomen är svårigheter att äta och stel nacke. Tillståndet förvärras successivt tills andningsförlamning och död inträder. Vaccinering ger ett gott skydd och bör ingå i alla hästars grundskydd.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Bakterien Clostridium tetani ligger bakom stelkramp genom att den kan bilda ett nervgift. Bakterien eller dess sporer, finns i miljön och påvisas även i den normala tarmfloran från människor och djur. Ändå är sjukdomen ovanlig, kanske beroende på att hästar i allmänhet är vaccinerade och att ovaccinerade hästar behandlas på rätt sätt när risk för stelkramp finns.

Symtom

Vanligen beskrivs 10-14 dagar från skada till symtom, men inkubationstiden kan variera från dagar till månader beroende på hur bra förutsättningar det finns för bakterien att växa till och bilda det nervgift som orsakar symtomen (tetanustoxin).

Även den mängd bakterier som kommit in i såret och individens immunstatus, samt avståndet till det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) påverkar inkubationstiden. Bakterierna är sporbildande och sporerna kan ligga vilande i väntan på rätt förutsättningar. Det förekommer till och med att såret redan har läkt innan symtom uppstår. Sjukdomen utvecklas successivt, men vid snabbt sjukdomsförlopp kan man missa vissa ”steg”.

Följande symtom förekommer: 

  • Överdriven reaktion på yttre stimuli, som ljud, ljus och beröring kan vara de allra första symtom som ses. Hästen hoppar till vid en klapp och uppträder nervöst. 
  • Successivt utvecklas stela rörelser och hästen har svårt att äta från marken. 
  • Ofta är halsen och huvudet är spänt sträckta och svansen hålls stelt ut från kroppen, hästen står i ”sågbocksställning”. 
  • Ihållande (tonisk) kramp i tuggmuskulaturen (trismus), utvecklas.
  • Kramp av ansiktsmusklerna gör att hästen kan få ett ”oroligt” ansiktsuttryck, med bakåtdragna läppar, uppspända näsborrar och upprättstående öron. 
  • Framfall av tredje ögonlocket sker.
  • Hästen står ofta med hö kvar i munnen och har svårt att dricka, på grund av tugg- och sväljsvårigheter.
  • Hästen kan svårt att kissa och bajsa normalt. Kolik kan tillstöta.
  • Muskelstelheten tilltar, med början i musklerna till huvud och hals, sedan rygg, buk, svans och ben. 
  • Okontrollerade krampanfall kan framkallas av ljud, ljus och rörelser. 
  • Svettningar och förhöjd hjärtfrekvens ses till följd av påverkan på det autonoma nervsystemet eller utlöst av hästens obehag, oro och ansträngning.
  • Hästen blir så småningom liggande, oförmögen att resa sig. 
  • Resningsförsök kan utlösa okontrollerade muskelkramper som gör att hästen kan skada sig. Vid klonisk kramp växlar musklerna mellan sammandragning och avslappning om och om igen. Vid tonisk kramp hålls de sammandragna. På liggande hästar förekommer också en kroppshållning med kraftigt bakåtböjd rygg och sträckta ben, i en kramp som kallas opistotonus. 
  • Slutligen när andningsmuskulaturen paralyseras och struphuvudet krampar (laryngospasm) dör hästen. 
  • Andra dödliga komplikationer kan förekomma, till exempel lunginflammation orsakad av aspiration, muskelsönderfall och påföljande njursjukdom.

Hästarna är fullt medvetna hela tiden fram till döden, som inträffar cirka fem till sju dygn efter symtomdebut. Mortalitet hos ovaccinerade hästar anges till mellan 80 och 100 procent i litteraturen. Den högre procentsatsen gäller obehandlade hästar.

Människor som överlevt stelkramp beskriver ett mycket smärtsamt förlopp med djup ångest.

Smittämne

Clostridium tetani är en anaerob, grampositiv, sporbildande och överallt förekommande stavbakterie. Sporer är mycket motståndskraftiga mot yttre påverkan och kan därför överleva länge i miljön tills förutsättningar för tillväxt förbättrats. Bakterien bildar gifter (toxiner), som tetanospasmin, tetanolysin och ytterligare ett icke namngivet toxin. Toxinerna påverkar nerver som reglerar icke direkt viljestyrda funktioner i kroppen, som till exempel andning (autonoma nervsystemet).

Smittvägar

Bakterier och dess sporer som finns är vanlig i djurs tarmflora och i miljön, till exempel i jord. Sporerna kommer in i kroppen via förorenade sår eller skadad slemhinna. För att sporerna sedan ska kunna orsaka skada krävs en syrefri (anaerob) miljö som gör att bakterierna växer till och bildar sina toxiner.

Vanlig smittväg är sticksår och djupa sår, eftersom de kan erbjuda anaerob miljö. Sår med dålig blodförsörjning eller utbredd vävnadsdöd (nekros) kan också vara en bra grogrund. Tetanus har förekommit efter bland annat hovböld, kastration, livmoderinflammation, kvarbliven efterbörd och injektionsbölder hos vuxna hästar.

Patogenes

Toxinet tetanolysin har en vävnadsdödande effekt lokalt, vilket underlättar spridningen av bakterierna. Nervgiftet tetanospasmin sprids både via blod- och nervbanor, och orsakar nervskadorna. Tetanospasmin binds irreversibelt till olika delar av nervsystemet och orsakar de symtom som beskrivits ovan. Ytterligare ett toxin tros orsaka överstimulering av de nerver som styr kroppens viljestyrda muskler (sympatiska nervsystemet).

Diagnos

Inga specifika analyser finns. Diagnos ställs genom den typiska symtombilden och uteslutande av liknande tillstånd.

Provtagning

Inte aktuell.

Behandling

Det finns några generella principer för behandling av tetanus:

  • Hästen hålls i mörk och tyst omgivning och ges lugnande medel för att uppnå muskelavslappning.
  • Bädda med ett bra underlag, för att underlätta för hästen att röra sig och för att undvika liggsår.
  • Åtgärda infektionen, exempelvis genom kirurgiskt upprensning av död vävnad, lokal desinfektion och allmän antibiotikabehandling. C. tetani är penicillinkänslig, men sporer påverkas inte och i nekrotiserad vävnad kan det vara svårt att komma upp i tillräcklig dos på grund av dålig blodförsörjning.
  • Neutralisera obundet toxin. Tetanusserum med antitoxin (antikroppar; antiserum) tillhandahålls av SVA, 018-67 43 00. Behandling med tetanusserum ska påbörjas så fort som möjligt, då endast det obundna toxinet kan bindas till antitoxinet. Toxin som redan bundits till nervsystemet kan alltså inte påverkas och desto mer bundet toxin desto värre symtom. Tillse att hästen får i sig näring och vätska. Många drabbade hästar kan inte själva äta och dricka på grund av de toniska kramperna i musklerna.
  • Vaccinera hästen direkt, så att det egna immunförsvaret kan börja arbeta. Är hästen vaccinerad tidigare går det snabbare att få upp immunförsvaret än om den är helt ovaccinerad.

Isolering

En häst med stelkramp är inte smittsam till andra hästar. Däremot bör den ställas enskilt och ifred där det är mörkt och tyst, eftersom den är mycket känslig för externa stimuli som ljud och ljus. 

Stallrengöring och desinfektion

Inte aktuellt.

Profylax

Tetanusvaccin fungerar mycket bra och ger god immunitet om vaccinationsschemat följs. Kontrollera alltid att hästar med sårskador är vaccinerade enligt rekommendation mot tetanus. Om inte vaccinera så fort som möjligt. Det är viktigt att sårskador undersöks och sköts noga för att förhindra stelkramp.

Tetanusserum med färdiga antikroppar mot tetanus kan sättas in som profylax vid sårskada eller operation då vaccinationsskyddet är bristfälligt. Den skyddande effekten kvarstår i två till tre veckor. Tetanusserum kan ges samtidigt som tetanusvaccin, men på olika ställen på kroppen. Tetanusserum tillhandahålls av SVA, 018-67 43 00.

Prognos

Prognosen beror på hur långt sjukdomsförloppet gått, men även hur stor infektionsdosen är. Ju tidigare i sjukdomen man kommer in med behandling desto bättre prognos. Sju dygn anges som en kritisk punkt för om det ska gå vägen eller inte. Överlever hästen så länge ökar chansen betydligt för att den ska återhämta sig helt.

Zoonosaspekt

Människor, tillsammans med hästar och får, tillhör de som är känsligast för tetanus. Det räknas till zoonoserna i och med att djur kan utsöndra bakterien via träck. Rent teoretiskt skulle människa kunna smittas av hästträck om man har sår på händerna och slarvar med hygienen. Den vanligaste smittvägen är sår som erbjuder anaerob (syrefri) miljö och som förorenats från miljön.

Vad säger lagstiftningen?

Sjukdomen är inte anmälningspliktig.

Referenser

Bradford P. Smith 1990. Large Animal Internal Medicine. Diseases of the Nervous System 1023-1027 Ed Robert W. Reinhardt. The C.V. Mosby company, S:t Louis, Missouri.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls