Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Luftvägssjukdomar hos häst

Förkylning eller luftvägsinfektioner är relativt vanligt förekommande hos häst och framförallt hos unga hästar vars immunförsvar ännu inte utsatts för infektionsagens i någon större utsträckning. Infektionerna är oftast virusorsakade men kvarka, som är en allvarlig luftvägsinfektion, orsakas av bakterier. En del av virusförkylningarna kan även orsaka andra symtom, som abort. Att blanda dräktiga ston med unghästar och tävlingshästar, som har högre risk för att smittas och utveckla infektion och därmed smitta vidare är därför en risk man bör undvika.

Hästinfluensa

Utbrott av hästinfluensa förekommer varje år i Sverige. Hästarna får feber, hostar, snorar, blir hängiga, stela och vill inte äta. Sjukdomen sprids snabbt och risken att bli sjuk är störst för unga och ovaccinerade hästar. Vaccinerade hästar får oftast inga symtom eller snabbt övergående symtom.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Influensa är en mycket smittsam hästsjukdom som förekommer sporadiskt i hästpopulationer över hela världen. Några få länder, som Island, och Nya Zeeland är fria. Australien, som tidigare varit fritt från hästinfluensa, fick sitt första utbrott under 2007. Eftersom de inhemska hästarna aldrig hade träffat på hästens influensavirus och inte var vaccinerade spreds smittan snabbt och infekterade individer drabbades hårt. Stora bekämpningsinsatser genomfördes, vilket ledde till att landet åter blev fritt från sjukdomen.

Hästinfluensa är anmälningspliktig i Sverige och utbrott rapporteras årligen. Under den senaste tioårsperioden sågs en topp 2007-2008, då sammanlagt 123 utbrott anmäldes (se tabell). Eftersom endast det första fallet i ett utbrott rapporteras till myndigheterna är det dock okänt hur många hästar som totalt insjuknar i influensa.

Tabell: Antalet anmälda utbrott av hästinfluensa i Sverige 2004-2014 enligt Jordbruksverkets statistik

20042005200620072008200920102011201220132014
41 11 4 82 41 8 2 15 2 6 7

Symtom

Hos ovaccinerade hästar är de tydligaste kännetecknen på hästinfluensa en snabb smittspridning med hög feber och djup torr hosta. De akuta symtomen är vanligtvis över inom tio dagar hos vuxna hästar, även om hostan kan kvarstå längre. Unga och gamla hästar drabbas oftast hårdare av influensa än medelålders hästar.

Influensasymtom:

  • Plötsligt insjuknade
  • Feber upp till 41°C i en bifasisk temperaturkurva (två febertoppar)
  • Djup, torr hosta är vanligt förekommande
  • Tunt, klart näsflöde de första dagarna, som kan övergå till mer tjockt, gulaktigt näsflöde

Andra vanliga symtom: 

Ömhet i muskulaturen med stela rörelser

  • Nedsatt aptit
  • Förstorade lymfknutor i fördjupningen mellan ganascherna (submandibularlymfknutor)
  • Vätskesvullnad (ödem) på ben och skap

Hur allvarlig sjukdomen blir beror på infektionsdos, virusvariant och aktuellt immunstatus hos hästen.
Symtomen är mer diffusa och svårare att känna igen hos djur som har viss motståndskraft (immunitet) genom vaccinering eller tidigare genomgången influensa. Febern blir hos dessa inte så hög, eller uteblir helt. Hosta och andra symtom kan vara milda. Spridningen kan ske långsammare i hästgrupper med viss immunitet jämfört med stallar eller områden där hästarna aldrig träffat på smittan. Det beror både på att immuniserade hästar är mindre mottagliga och att de utsöndrar mindre mängd virus.

Om sekundärinfektioner tillstöter kan återhämtningsperioden bli längre.

Smittämne

Influensavirus tillhör familjen Ortomyxovirus. Hästens influensa orsakas av ekvint influensavirus typ A. Här inkluderas även de influensavirus som infekterar människa, fåglar och gris. Typ A delas in i subtyper beroende på variationen av två ytproteiner (antigener), hemagglutinin (HA) och neuraminidas (NA). Två subtyper är sjukdomsframkallande hos häst, nämligen:

  • A1 (H7N7 eller A/equi 1). Denna virustyp har emellertid inte påvisats under de senaste 20 åren och förekommer troligen inte längre.
  • A2 (H3N8 eller A/equi 2). En ursprungligen europeisk och en amerikansk gren av A2 finns. Från dessa har subgrupper utvecklats runt om i världen.

Gemensamt för influensavirus är att deras genuppsättning förändras (muterar) lätt och ofta så att nya stammar uppkommer. Stammarna döps efter var de först påvisats, med namn och årtal, som exempelvis A/Equi 2/Newmarket/2/93 eller A/Equi 2/South Africa/4/03.

Smittvägar

I samband med hostattackerna frigörs stora mängder virus i aerosoler, vilket gör hästarna till effektiva smittspridare till omgivningen. Smittan anges vara luftburen upp till 45 meter. Smitta sker även genom direktkontakt eller indirekt via utrustning, inredning och människor. Även hästar som har en viss immunitet och därför ser friska ut kan vara smittspridare under en kort period. Ovaccinerade hästar som smittas utsöndrar emellertid mer virus än smittade vaccinerade hästar eller sådana som tidigare haft influensa. Virus överlever en kortare tid utanför djuret, cirka två dygn i till exempel slem och näsflöde och cirka tre dygn i vatten. 

Patogenes

Inkubationstiden är en till tre dygn. Efter första febertoppen utsöndras virus under sju till tio dagar från luftvägarna. Influensaviruset inhaleras och infekterar flimmerhårsförsedda ytceller i de övre och nedre luftvägarna. Skador på flimmerhåren försämrar transport av slem från luftvägarna. Funktionen kan vara försämrad upp till en månad efter infektionen. Bronkit och bronkiolit (inflammationer i nedre luftvägarna) kan utvecklas och följas av en lunginflammation, så kallad interstitiell pneumoni.

Vanligtvis orsakar H3N8 virus (A/equi 2) allvarligare sjukdom än H7N7 (A/equi 1). Den senare har, som nämnts, inte påvisats de senaste 20 åren. H3N8 tros även kunna orsaka hjärtmuskelinflammation (myokardit).

När hästinfluensa bryter ut i ett stall där alla hästar saknar immunitet eller bara några få är immuna, insjuknar ofta samtliga hästar (såvida inte omedelbar isolering företas). Stallar där samtliga individer är vaccinerade kan slippa sjukdomen helt, alternativt drabbas några av lindrigare symtom.

Diagnos

Influensavirus kan påvisas med PCR-teknik, det vill säga påvisande av smittämnets arvsmassa (RNA). Immunofluorescens (IF), vilket påvisar själva viruset, används också. Antikroppsanalys (serologi) påvisar inte viruset, utan detekterar spår (antikroppar) efter infektionen. Metoden som används är så kallad hemagglutination-inhibitionstest (HI).

Resultat från infektionsförsök visar att den högsta virusmängden ses de första 24-48 timmarna som hästen har feber. Virusutsöndringen pågår vanligtvis inte längre än fyra till fem dagar.

En klinisk misstanke om hästinfluensa konfirmeras idag med PCR eller med serologi. Traditionellt har konfirmering av diagnosen skett med IF s (se ovan), men med PCR kan diagnosen fastställas säkrare och under en längre tid av sjukdomen jämfört med IF. Serologi används för att ställa en retrospektiv diagnos genom parprov samt vara ett verktyg för övervakning av sjukdomen, men är inte användbar i akut skede.

Provtagning

Vid influensasymtom tas ett svabbprov i så tidigt skede som möjligt, helst inom 24-72 timmar efter de första kliniska symtomen för snabb diagnostik med PCR. Svabben gnuggas mot slemhinnan i näsborre eller svalg så att celler kommer med i provet. SVA rekommenderar en provtagningspinne med nylonludd och transportvätska (ESwab, Copan Innovation Ltd, Brescia, Italy; kan beställas från SVA). En steril torr provtagningspinne kan också användas, men samma analyskänslighet som med Eswab kan inte garanteras. Den torra pinnen läggs i ett sterilt rör eller steril burk.

På SVA finns en multiplex PCR som i ett och samma prov svabbprov undersöker för fem luftvägsvirus: hästinfluensa, EHV-1, EHV-4, arteritvirus (EAV) och rhinitvirus typ B. Begär då Luftvägspaketet.

Påvisande av antikroppar (serologi) mot virus görs i serum och blodprov tas i ett rör utan tillsats. För påvisande av akut infektion krävs parprov tagna med 10-14 dagars mellanrum. Serum från det första provet i akut fas, kan sparas i kyl eller frys i avvaktan på uppföljande prov. Skickas parprov in vid samma tillfälle till SVA erhålls rabatt.

Behandling

I okomplicerade fall, i synnerhet hos vaccinerade hästar, har sjukdomen ett odramatiskt förlopp och kräver endast vila och eventuellt understödjande behandling.

Daglig kontroll av temperatur och symtom rekommenderas för att följa sjukdomsförloppet. En förlängning av perioden med förhöjd kroppstemperatur och "krackelerande" lungljud kan tyda på en sekundär bakteriell infektion. I dessa fall bör veterinär undersöka hästen och vid behov utföra bakterieodling med resistensundersökning, samt avgöra om ytterligare behandling behöver sättas in.

Det är viktigt att hästen får möjlighet att återhämta sig. Risken för komplikationer gör att hästar i okomplicerade fall bör vila cirka en månad efter att symtomen försvunnit. Detta följs av en gradvis ökad träning. Vila under akut infektion minskar graden av symtom och konvalescenstid samt reducerar risken för kroniska följdsjukdomar. Hostan kan också minska vid vila och därmed risken för spridning av virus.

Efter följdsjukdomar som lunginflammation, muskelkomplikationer eller hjärtmuskelreaktioner blir konvalescensen längre och det bedöms av veterinär från fall till fall. Viloperiodens längd kan då bli upp till ett halvår.

Isolering

Isolering av sjuka hästar ska ske direkt. Smittspridning inom stallet kan begränsas om den först insjuknade hästen snabbt och effektivt kan avskiljas från de övriga. Tänk på att luftburen smitta kan förekomma, se ovan. SVA rekommenderar att stallet bör vara isolerat i minst tio dygn efter att feber iakttagits på någon häst. En gemensam journal för samtliga hästar, där kroppstemperatur noteras en till två gånger dagligen under isoleringstiden, anordnas lämpligen av ansvarig hästhållare för anläggningen.

Olika sporter kan ha egna smittskyddsbestämmelser som utövare är skyldiga att känna till. Inom ridsportens tävlingsreglemente (pdf) gäller tre veckors symptom- och smittfrihet för alla hästar i stallet för att få någon häst ska få delta i tävling. Man får alltså inte tävla med en häst som under de senaste tre veckorna varit uppställd i ett stall där smitta eller misstanke om smitta kan ha förekommit. Även Trav- och galoppsporten har föreskrifter, som innehåller bland annat obligatorisk anmälan till smittskyddsgrupp, isolering och daglig temperaturtagning på samtliga hästar i stallet vid hästinfluensa och förbud att startanmäla isolerad häst.

Stallrengöring och desinfektion

När inga hästar längre insjuknar och de drabbade har tillfrisknat är det viktigt att stallet rengörs.  

Se separat dokument:

Generella råd för stallrengöring och desinfektion vid smittsamma sjukdomar.

Profylax

Vaccination mot hästinfluensa ger ett relativt gott skydd. En liten andel vaccinerade hästar får lindriga och kortvariga symtom om de smittas. För att vaccinationen ska ge ett så bra skydd som möjligt är det viktigt att alla hästar i stallet är vaccinerade. Se särskilt upp med hästar som köps in från utlandet. Flera svenska influensautbrott har startat med införda hästar som rest långt och fått hästinfluensa på vägen. Kräv grundvaccination innan resan mot Sverige inleds.

Hästen ska vara frisk och ha normal kroppstemperatur vid vaccinationen. Den bör inte vaccineras samma dag som den utsatts för hårt träningsarbete eller har tävlat. Undvik hård ansträngning under första veckan efter vaccinationen. Tävlingsreglementet för ridhästar tillåter inte tävling inom en vecka efter vaccination, medan dopingkarensen som tillämpas inom travsporten anger fyra dygn.

Olika vaccintillverkare har något divergerande tidsangivelser för hur grundvaccinering ska utföras. Följande är SVA:s rekommendation.

Grundvaccinering:
 

  • Föl vaccineras första gången vid sex månader om modern är adekvat vaccinerad och fölet fått råmjölk. Om modern inte är adekvat vaccinerad eller fölet inte fått råmjölk kan vaccination göras tidigare, se vidare nedan.
  • Andra vaccinationen mot influensa sker därefter inom en till två månader
  • Tredje vaccinationen tre till sex månader efter den andra

Revaccinering:

  • Unghästar bör vaccineras varje halvår tills den fyller fyra år
  • Tiden mellan vaccinationerna ska inte understiga tre månader
  • Från och med fyra års ålder rekommenderas en årlig vaccination

Inom de flesta hästsporter är det obligatoriskt med vaccination mot hästinfluensa för deltagande i tävling. För hästar som tävlar på internationell nivå tillämpas ofta vaccination var sjätte månad även för äldre hästar. Regelverk kan ändras på kort varsel och SVA kan därför inte garantera att informationen gällande tävlingar alltid är aktuell. Kontrollera därför med aktuellt förbund om osäkerhet råder.

För att försäkra sig om att råmjölk till föl innehåller adekvat mängd antikroppar mot hästinfluensa vaccineras dräktiga ston i senare delen av dräktigheten, men inte senare än cirka två veckor före beräknad fölning.

Föl till icke-vaccinerade ston och om särskild smittrisk föreligger kan vaccineras tidigare än den allmänna rekommendationen, dock tidigast vid cirka tre månaders ålder. Eftersom vaccination ger osäkert antikroppssvar vid denna ålder bör man i sådana fall överväga att inleda en ny komplett grundvaccination från sex månaders ålder.

Föl till adekvat vaccinerade mödrar ska däremot som nämnts ovan vara sex månader innan de vaccineras första gången (se grundvaccinering). Detta grundas på att dessa föl har kvar antikroppar som kommit från modern via råmjölken (maternala). Maternala antikroppar motverkar fölets eget antikroppssvar vid vaccination. Vanligen avtar mängden maternala antikroppar vid fyra till sex månaders ålder. Teoretiskt skulle man kunna mäta halten maternala antikroppar om man vill hitta den optimala tidpunkten att starta vaccineringen av ett föl, men det är inget som görs i praktiken.

Nyanlända hästar kan bära på smittor, till exempel influensa och om de dessutom är ovaccinerade ökar naturligtvis risken för införande av smitta till stallet. Se vidare, ”Om en smitta drabbar stallet (pdf)” och ”Generella råd för stallrengöring och desinfektion vid smittsamma sjukdomar”.

Prognos

Influensa hos häst har vanligtvis en god prognos om hästen tillåts vila. Om sekundärinfektioner tillstöter kan återhämtningsperioden bli längre. Komplikationer är sällsynta hos vaccinerade hästar.

Föl utan immunitet kan utveckla viral lunginflammation (pneumoni) som snabbt kan leda till döden. Dödsfall hos vuxna individer är oftast en följd av en sekundär bakteriell infektion ledande till lungsäcksinflammation (pleurit) eller lunginflammation, men även inflammation i blodkärl (så kallad vaskulit eller purpura hemorragica). Andra följdsjukdomar innefattar kronisk svalginflammation (faryngit), kronisk bronkit, lungemfysem, bihåleinflammation och infektion i luftsäckarna.

Genomgången infektion med hästinfluensa ger en immunitet som kvarstår i cirka ett år, men det kan variera.

Zoonosaspekt

Hästinfluensaviruset utgör ingen känd risk för människor.

Vad säger lagstiftningen?

Influensa är en anmälningspliktig sjukdom enligt Jordbruksverkets föreskrifter om anmälningspliktiga sjukdomar. Anmälan görs av veterinär vid misstanke på influensa och/eller svenskt laboratorium vid påvisande av influensavirus eller signifikant ökning av antikroppar (titerstegring). Anmälan görs till Jordbruksverket och länsstyrelsen i aktuellt län.

Sporten har också egna regelverk. Tränare/hästägare till trav- eller galopphäst, samt ansvarig vid trav eller galoppstuteri, ska känna till de regler som finns och anmäla all misstanke om smittsam sjukdom i stallet till den lokala smittskyddsgruppen (epizootigruppen) som finns vid varje trav- och galoppbana.

Vanliga frågor

  1. Vad är det för skillnad på olika vaccin mot hästinfluensa?

    De vacciner som finns tillgängliga i Sverige är alla av god kvalitet och ger bra skydd mot de influensavirus som förekommit i Sverige hittills. Vissa skillnader finns beträffande vilka stammar av influensavirus vaccinen innehåller.
  2. Min häst har reagerat på influensavaccin, bör jag låta bli att vaccinera den i framtiden?

    Man kan prova en annan typ av vaccin, det finns olika bärarsubstanser och uppbyggnaden av vaccinerna skiljer, vilket kan påverka. 
  3. Kan man vaccinera mot andra sjukdomar samma dag som hästen får influensavaccin?

    Ja.
  4. Kan hundar få hästinfluensa?

    Ja, men det kan inte anses som vanligt att det händer. Hästinfluensavirus H3N8 har infekterat hundar i många länder och det kan även spridas mellan hundar utan hästkontakt. Läs mer, ”Equine and canine influenza: a review of current events”, av E. Paul med flera från 2010.
  5. Är hästinfluensa besläktat med influensavirus som drabbar människa och fåglar?

    Influensavirus typ A är indelat i subtyper beroende på sammansättningen av virusets ytproteiner , så kallat hemagglutinin (HA) och neuraminidas (NA). Två subtyper är sjukdomsframkallande hos häst (H7N7/equi-1 och H3N8/equi-2). De subtyper som ger upphov till infektion hos människa är H1N1, H2N2 och H3N2. Hästinfluensa är alltså besläktat med människans influensavirus, men de skiljer sig tillräckligt för att hästen inte ska bli sjuka av människans typ och tvärtom. Vad det gäller fåglar så anses att de är naturliga reservoarer för influensa A-virus. Alla kända subtyper som finns, H1 till H15 och N1 till N9, har isolerats från friska sjöfåglar. Det finns en subtyp, H5N1, som ger allvarlig sjukdom hos bland annat höns. Typen är känd som fågelinfluensan och kan även smitta till människa, som utvecklar en allvarlig sjukdom.
  6. Vilka subtyper av influensavirus förekommer i hästpopulationen och var finns de?

    Influensavirus isolerades för första gången från hästar 1956 i Tjeckoslovakien och är prototypstam för H7N7 av ekvint influensavirus och benämns A/equi-1/Prag/56 (H7N7). Denna subtyp isolerades sedan i flera europeiska länder och i USA. Under de senaste 20 åren finns tydliga tecken som talar för att H7N7-virus endast förekommer i mycket låg nivå, eller till och med har försvunnit från stora delar av världen.

    Subtyp H3N8 (A/equi 2) av influensavirus isolerades första gången i Miami 1963 och har sedan dess gett upphov till sjukdomsutbrott i Europa och Nordamerika. Varianter av subtypen har gett upphov till storskaliga epidemier, vilket exempelvis inträffade 1979 och 1981 i Europa och Nordamerika. Som en följd av detta uppdaterades hästinfluensavacciner med stammar från nämnda utbrott och det blev ett krav på årlig vaccination av galoppörer och tävlingshästar i många europeiska länder. Efter införandet av vaccinationskrav 1981 på Irland och i Storbritannien, diagnostiserades inte hästinfluensa där under nästan ett decennium. 1989 skedde ett nytt stort sjukdomsutbrott av hästinfluensa i Europa. Antigena och genetiska analyser av virus isolerade i Storbritannien (kallad A/eq/Suffolk/89) visade att virusstammen skiljde sig signifikant från den prototypstam (A/eq/Fontainbleu/79) som orsakat de tidigare europeiska sjukdomsutbrotten. Studier av ytproteinet hemagglutinin hos dessa senare stammar har visat att H3N8-viruset, från slutet av 1980-talet och framåt, har grenat sig i två distinkta linjer, kallade "American-like" och European-like", baserat på deras geografiska ursprung. Den amerikanska linjen har dessutom de senaste åren delats upp i två så kallade ”clader” eller undergrupper, Florida clade 1 och clade 2. Sverige, liksom flera länder i Europa, har haft utbrott av influensa tillhörande båda dessa clader.

    En ny hästinfluensastam orsakade 1989 en epidemi i nordöstra Kina. 80 procent av alla hästar insjuknade och 20 procent dog. Virus från denna epidemi var mer besläktat med det influensavirus som infekterar sjöfåglar, än samtida hästinfluensavirus. Epidemin var ett resultat av utveckling av virus från influensareservoaren hos sjöfågel.
  7. Finns det övervakningssystem för hästinfluensa och hur används det i så fall?

    För att öka den internationella övervakningen av hästinfluensa rapporteras sjukdomsutbrott från medlemsländer till ”The International Collating Centre” (ICC), Storbritannien. Sammanställningar vidarebefordras till prenumeranter runt hela världen. Trots vissa begränsningar, ger rapporterna ett globalt perspektiv på sjukdomsutbredningen. Rapporter från vissa europeiska länder och USA, visar att viruset troligen är endemisk i dessa regioner. Endast Nya Zeeland och Island är kända för att fortfarande vara fria från hästinfluensa.

    I Sverige är diagnosticerad hästinfluensa anmälningspliktig till Jordbruksverket och länsveterinären. Det innebär att årlig, länsvis statistik över utbrott årligen ställs samman. Exakt antal fall är dock okänt då endast första fallet i ett utbrott ska anmälas.
  8. Vilka konsekvenser kan egentligen hästinfluensautbrott få?

    Några av de mest förödande epidemier av hästinfluensa har inträffat när viruset introducerats i områden som tidigare varit fria från sjukdomen. Under 2007 introducerades hästinfluensa till Australien, som då inte haft sjukdomen tidigare, med stora ekonomiska konsekvenser. I Sydafrika ställdes hästtävlingar in i över två månader1986 på grund av hästinfluensaepidemi. Ett år senare hände samma sak i Indien då mer än 27 000 hästar insjuknade och flera hundra dog. I Hong Kongs 1992 insjuknade majoriteten av hästarna, trots vaccinering. Troligen är utbrotten resultatet av import av infekterade hästar från Europa. Nyliga utbrott i Dubai, Filippinerna och Puerto Rico orsakade av importhästar från USA belyser ytterligare hur lätt hästinfluensa kan introduceras i en känslig population genom internationell förflyttning av hästar. The Code Commission of the Office International des Epizooties (OIE) rekommenderar att länder som är fria från hästinfluensa ska kräva att alla hästar som importeras från endemiska områden ska vara fullständigt vaccinerade och ha fått sin senaste boosterdos inom två till åtta veckor före införseln.

Referenser 

Daly J.M. and Mumford .JA. (2001) Influenza infections. In: Equine Respiratory Diseases. Ed. P. Lekeux. Int. Vet. Info. Service
Forsberg P. och Silfverberg L. (1994) Sjukdomsboken - hästens infektionssjukdomar, STC.
Klingeborn B, Treiberg Berndtsson L, Roneus M, Forssberg P, Hägglund S (2003) Ny variant av Hästinfluensavirus i England, Sveriges Veterinär Tidning 7, 29-30.nd
Townsend, H.G.G. (2003) Equine Influenza. In: Current Therapy in Equine Medicine. Ed: Robinson N.E., Saunders, Missouri, USA.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls