Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Löss hos häst

Löss hos häst är inte ovanligt. Det visar sig genom hårlösa fläckar och klåda.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Lusangrepp är vanligast under den årstid när hästarna har lång päls. Pälsen kan bli ojämn och maläten. (Klicka på bilden för att se den i ett större format.) Foto: Moa Svensson

Löss förekommer i hela världen där det finns hästar. I Sverige är pälsätande lus (Bovicola equi) vanligare än den blodsugande (Haematopinus asini). Hästar med mycket päls drabbas lättare, liksom hästar som är allmänt nedsatta, sjuka eller gamla. Det är sällan alla hästar i ett stall drabbas. Symtomlösa smittbärare kan finnas.

Symtom

Löss ger hårlösa fläckar och pälsen ser ”maläten” ut. Klåda förekommer också, som visar sig då hästen kliar sig mot inredning med mera. Lusangrepp ses framför allt på senvintern och vår.

Utseende och utveckling

Pälsätarlusen (B. equi) är rödbrun till färgen och ett par millimeter lång. Blodsugarlusen (H. asini) är gulbrun och något större, cirka tre millimeter lång. Lusäggen, gnetterna, går att se med blotta ögat, men kan förväxlas med mjäll. Lössen lägger gnetterna på hästens hårstrån. Efter en till en och en halv vecka kläcks äggen till nymfer. De tomma äggskalen sitter kvar på hårstråna. Nymferna utvecklas till vuxna löss inom två till fyra veckor. Den vuxna lusen lever cirka två månader. Hela livscykeln sker på hästen.

Smittvägar

Smittspridning sker främst via direktkontakt med smittade hästar eller indirekt, via kontaminerad utrustning.

Diagnos och provtagning

Löss kan finnas över hela kroppen men ses framförallt på hals och bog. I botten av mankammen kan förekomsten vara riklig. Med bra belysning ses ägg (på hästens hårstrån) och lus ses med blotta ögat. Hårstrån med löss och gnetter kan även undersökas i ljusmikroskop.

Behandling

För behandling med kemiska preparat se ”Medel mot hudparasiter hos häst” för uppdaterad information. Tvätta all utrustning och föremål som varit i kontakt med hästen, till exempel vojlock, täcken, borstar. Om korttidsverkande bekämpningsmedel används bör man tvätta inredningen för att förhindra att hästen blir återsmittad. Används långtidsverkande medel dör de löss som råkar återvända till behandlad häst.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls