Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Hepatozoonos hos hund

Hepatozoonos förekommer normalt inte hos hund i Sverige eftersom infektionen sprids med fästingar som inte finns i vårt land. Symtomen varierar mycket.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst och smitta

Hepatozoonos förekommer normalt inte i Sverige eftersom infektionen sprids med fästingar som inte finns i vårt land, bland annat kennelfästingen (bruna hundfästingen). För att en hund skall bli infekterad måste den därför vistas i länder där denna fästing förekommer, vilket den gör i ett flertal länder i Europa. Ett möjligt undantag finns och det är om en hund fört med sig infekterade bruna hundfästingar in till inomhusmiljöer i Sverige. Eventuellt kan också en infekterad tik smitta sina valpar direkt, utan att fästingar är involverade.

Det finns också en amerikansk form av hepatozoonos (American canine hepatozoonosis). Den sprids av en annan typ av fästingar och ses i USA.

Människor smittas inte av hundar med hepatozoonos. 

Symtom

Hundar som drabbas av hepatozoonos kan utveckla lever- och njurskador. Lunginflammation och anemi (brist på röda blodkroppar) är också vanligt, liksom att hunden samtidigt är drabbad av andra typer av infektioner. De flesta infektioner är dock symtomfria.

Många hundar visar dock inga symtom alls. Hos de hundar som insjuknar ses ofta symtom i skov; hunden blir tillfälligt bättre eller till och med tillsynes helt bra, för att sedan återigen utveckla symtom.

Hundar som drabbas av den amerikanska formen av hepatozoonos får ofta en kraftig muskelinflammation. Feber, diffusa smärtsymtom, minskad muskelmassa, svårigheter att gå och återkommande feber är några typiska symtom.

Diagnos

Med hjälp av mikroskop söker man efter parasiten i blodutstryk. Diagnosen kan vara svår att fastställa i en del fall på grund av att en del hundar har mycket liten mängd parasiter i blodet.

Vid den nordamerikanska formen av hepatozoonos söker man efter parasiten i muskelvävnad, det vill säga i muskelbiopsier.

Behandling

Ett flertal olika preparat har prövats mot hepatozoonos hos hund, men det finns ingen behandling som visats säkert bota sjuka, infekterade hundar. Hunden kan också behöva andra typer av behandling, beroende på vilka organ som är skadade och på hur sjuk hunden är. Prognosen varierar och måste bedömas från fall till fall.

Förebyggande behandling för resande hundar

Hepatozoonos hos hund förebyggs genom att förhindra fästingangrepp med den bruna hundfästingen. Fästingen är mycket vanlig i Mellan- och Sydeuropa och hundar som skall vistas i Europa rekommenderas förebyggande behandling med veterinärmedicinska läkemedel som har dokumenterat god effekt mot fästingangrepp. Under resan bör också hundens päls och hud kontrolleras kontinuerligt så att eventuella fästingar snabbt kan plockas bort från hunden. Be din veterinär om hjälp med ordinering och recept.

Du kan läsa mer om andra förebyggande åtgärder mot olika infektionssjukdomar, Att tänka på innan du reser med hund i Europa.

Mer information

Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om din hund. Om din hund är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara. Vanliga frågor 

Vanliga frågor

1. Kan katter också drabbas av hepatozoonos?

Det är möjligt, men det finns i dagsläget endast några få fall av hepatozoonos hos katt rapporterade, från olika kontinenter.

2. Kan människor smittas av hundar och bli sjuka i hepatozoonos?

Den organism som orsakar hepatozoonos hos hund har inte visats orsaka sjukdom hos människa.

3. Kan en hund med hepatozoonos smitta andra hundar när den vistas i Sverige?

Infektionen sprids med fästingar som inte finns i Sverige (den bruna hundfästingen). För att en hund skall bli infekterad måste den därför vistas i länder där denna fästing förekommer. Ett möjligt undantag finns och det är om en hund fört med sig infekterade bruna hundfästingar in till inomhusmiljöer i Sverige. Det är eventuellt också möjligt att en tik med hepatozoonos kan smitta sina valpar, utan involvering av fästingar.

För att utveckla den amerikanska formen av hepatozoonos skall hunden vistas i områden i USA där smittan förekommer och där bli infekterad av en fästing.

4. Kan en hund som levt utomlands men verkar frisk ändå utveckla symtom på hepatozoonos efter att ha levt i Sverige en tid?

De hundar som drabbas av hepatozoonos blir ofta sjuka i perioder. Ofta verkar de efter en tid bli bättre, eller till och med helt bra, för att sedan insjukna återigen. Det är alltså möjligt att köpa en hund med hepatozoonosinfektion utan att infektionen märks vid till exempel veterinärbesiktningen.

5. Jag skall köpa en hund från Sydeuropa, är det något mer än hepatozoonos jag bör tänka på?

Jordbruksverkets webbplats kan du läsa om gällande införselregler. Det är mycket viktigt att dessa följs! Införselreglerna skyddar dock inte hunden mot att bli smittad med en rad andra, för hunden ofta allvarliga sjukdomar. Du kan läsa mer om några sådana infektioner i dokumentet Att tänka på i samband med köp av hund från Europa.

6. Jag skall ut och resa med min hund i Europa, vad bör jag tänka på för att minska risken för att min hund utsätts för onödig smitta?

Jordbruksverkets webbplats kan du läsa om gällande införsel regler. Det är mycket viktigt att dessa följs! Införselreglerna skyddar dock inte hunden mot att bli smittad med en rad andra, för hunden ofta allvarliga sjukdomar.

Du kan även läsa under Resa med hund, på SVA:s webbplats.

Vänd dig till din behandlande veterinär för råd och ordinering av lämpliga förebyggande läkemedel. 

 

Vad säger lagstiftningen

Infektion med Hepatozoon canis eller Hepatozoon americanum hos hund eller katt skall anmälas redan vid misstanke till Jordbruksverket och länsstyrelsen. Detta gäller alla smittsamma djursjukdomar, eller misstänkt smittsamma djursjukdomar, som normalt inte förekommer i landet och som inte finns i bilagan till Jordbruksverks föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar (K4 5 §).

Förekomst

Hepatozoonos ses hos vilda och tama karnivorer runt om i världen, i Europa främst i Medelhavsområdet. Sjukdomen förekommer normalt inte i Sverige.

I USA ses American canine hepatozoonosis (ACH), som skiljer sig markant från den europeiska formen av hepatozoonos.

Det finns endast ett fåtal rapporter om hepatozoonos hos katt. Mycket lite är känt om patogenes hos katt och det är inte klart vilka kliniska symtom som skulle kunna anses vara typiska vid eventuell sjukdom till följd av en infektion hos katt.

Agens och smittvägar

I Europa orsakas hepatozoonos hos hund av Hepatozoon canis, en protozoo (en encellig parasit) som sprids via kennelfästing (bruna hundfästingen Rhipicephalus sanguineus). Hundar infekteras av H. canis genom att svälja en infekterad kennelfästing. Eftersom denna fästingart normalt inte förekommer i vårt land krävs det i princip vistelse i ett land där fästingen och infektionen förekommer naturligt för att en hund skall bli smittad. Smitta från tik till valpar i fästingfri miljö har dock rapporterats från Japan.

Ett möjligt undantag avseende inhemsk smittspridning är också smitta via kennelfästingar som följt med en hund in i Sverige. Fästingen kan under gynnsamma förhållanden tillfälligt etablera sig inomhus i Sverige och under denna tid hinna infestera och sprida infektioner till andra hundar. Kennelfästingar har bland annat påvisats i svenska jaktstugor. 

American canine hepatozoonosis, som ses i USA, orsakas av Hepatozoon americanum. Infektionen sprids via Gulfkusts-fästingen Amblyomma maculatum.

Zoonosaspekt

Varken H. canis eller H. americanum betraktas som zoonotiska agens. 

Patogenes och kliniska symtom

Hepatozoon canis kan orsaka bland annat hepatit, pneumoni, glomerulinefrit, anemi och trombocytopeni, men patogenesen i de fall där kliniska symtom ses är inte klarlagd. De flesta infektioner är symtomlösa. Hundar med höggradig parasitemi uppvisar oftare symtom och mer grava symtom, jämfört med hundar med lägre grad av parasitemi. Hundar som utvecklar symtom till följd av infektion med H. canis är ofta immunosupprimerade och/eller infekterade även med andra agens, till exempel Ehrlichia canis, Babesia canis eller Leishmania infantum.

I de fall kliniska symtom ses är sjukdomsförloppet ofta utdraget över månader eller år. Symtom som feber, avmagring och dämpat allmäntillstånd kan komma och gå varvat med perioder av symtomfrihet. Hos hundar med grava symtom påvisas ofta en kraftig neutrofili.

Vid American canine hepatozoonosis ses som regel grav sjukdom. De flesta hundar infekterade med H. americanum utvecklar en kraftig polymyosit. Typiskt ses feber, muskelsmärtor och generell muskelatrofi. Hundarna har ofta svårt att gå och rör sig ataktiskt. En del klarar inte ens att resa sig. Även andra typer av symtom kan ses, som anemi, mucopurulent flöde från ögon och nos och blodig diarré. Röntgen av långa rörben påvisar som regel kraftig periostal proliferation.

Diagnos

För definitiv diagnos krävs påvisande av parasiten. H. canis har ett typiskt utseende och kan påvisas i leukocyter i blodutstryk med hjälp av mikroskop. Emellertid förekommer parasiten ofta i låga koncentrationer, särskilt hos hundar med milda symtom. Diagnostisering och uppföljning av behandlingsresultat kan därför vara vanskligt i en del fall. Undersökningsmetodens sensitivitet kan minska ytterligare om blodutstryken görs först en tid efter det att blodprovet togs; parasiterna kan då ha lämnat blodkropparna så att allt som ses är kapslar som inte färgas och därför är lätta att förbise.

Parasiten kan också påträffas i vävnadsbiopsier.

Vid misstanke om American canine hepatozoonosis med muskelinvolvering utgör muskelbiopsier det bästa provmaterialet. Ett flertal biopsier ökar chansen för närvaro av parasiter i provmaterialet. Serologisk undersökning för detektion av anti-H. americanum-antikroppar kan eventuellt också vara aktuellt.

Parasiten kan också påträffas vid undersökning av blodutstryk, men parasitemin är vid american canine hepatozoonosis som regel mycket låggradig. Denna undersökningsmetod har därför mycket låg sensitivitet.

Behandling

Långt ifrån alla hundar drabbade av hepatozoonos tillfrisknar. Upprepad behandling med imidocarbdiproprionat, eventuellt i kombination med doxycyklin har i olika rapporter uppgivits ge olika gott resultat.

Vid infektion med H. americanum har bland annat en kombinationsbehandling med trimetoprimsulfadiazine, pyrimethamin och clindamycin använts, följt av en längre tids behandling med decoquinat, ett cocidiostaticum. Drabbade hundar är också som regel i behov av understödjande smärtstillande och antiinflammatorisk behandling.

Profylax

Förebyggande behandling mot fästingangrepp med veterinärmedicinska preparat i kombination med kontinuerlig kontroll av hundens päls och hud under vistelse i endemiska länder rekommenderas. Den bruna hundfästingen innebär i sig ofta stora problem för hund och ägare om den tas med inomhus. Fästingarna sprider också andra sjukdomar.

Mer information

På SVA:s webbplats finns även information om infektioner att tänka på i samband med köp av hund från Europa samt information om förebyggande åtgärder inför resa med hund i Europa. 

 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls