Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

MRSP hos hund

Bakterien Staphylococcus pseudintermedius förekommer framförallt hos hundar och kan ibland orsaka sjukdom, vanligen ytliga hudinfektioner. Många S. pseudintermedius producerar enzymet penicillinas, vilket innebär resistens mot penicilliner och aminopenicilliner. Meticillinresistenta S. pseudintermedius (MRSP) har en utökad resistens och är resistenta mot alla beta-laktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner). Resistensen beror på en förändring i strukturen av det protein som beta-laktamantibiotika normalt ska binda till på bakteriens yta. Förändringen kodas av en gen som kallas mecA. Genen finns även hos de flesta meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och meticillinresistenta koagulasnegativa stafylokocker.

Sedan 2006 har MRSP rapporterats hos hund i Sverige och övriga Europa. Vid enstaka tillfällen har MRSP även påvisats hos katt. Friska djur som bär på MRSP förekommer också. Människor blir normalt inte sjuka av MRSP, om än enstaka fall finns beskrivna [1]. Efter kontakt med infekterade djur kan människor bära bakterien på huden och kan också sprida den till andra djur.

I Sverige har MRSP hos hundar företrädesvis isolerats från infektioner i operationssår och från hudinfektioner. En svensk studie av Ulrika Windahl visar att hundar kan bära på MRSP en tid efter en infektion, mediantid 11 månader [2]. Bärartiden påverkades inte av om hunden hade sår och/eller hudinflammation/infektion (dermatit). Förlängd bäraratid sågs däremot hos hundar som fick tre veckors behandling, eller mer med ett antibiotikum som deras MRSP var resistent mot. Mer forskning behövs för att kunna avgöra vilken risk bärare utgör för vidare spridning av bakterien i hundpopulationen, samt vilken risk en bärare utsätts för om den skulle opereras. För människor som bär på MRSA (observera ej MRSP) utan symtom finns en ökad risk att drabbas av MRSA-infektion vid kirurgiskt ingrepp.

Majoriteten av de MRSP som isolerats i Sverige har varit multiresistenta (resistenta mot ett flertal antibiotika). De finns därför få verksamma veterinärmedicinskt godkända substanser vid infektion med MRSP och resistensutveckling även mot dessa är inte osannolikt. Det är därför viktigt att spridning och ytterligare resistensutveckling av MRSP motverkas. Spridningen kan förebyggas med vårdhygien.

I Sverige ska fynd av MRSP och andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker hos djur anmälas till länsstyrelsen och till Jordbruksverket (se SJVFS 2013:23; K4). Misstänkta isolat från indexfall av denna resistenstyp ska verifieras med molekylärbiologiska metoder enligt K4. Indexfall verifieras kostnadsfritt av SVA om isolatet skickas till Avdelningen för mikrobiologi och åtföljs av speciell remiss Verifiering Anmälningspliktig resistens ESBLCARBA, MRSA, MRSP och andra MRS (pdf). Mer information om kriterier för indexfall etcetera, se K4 eller Verifiering Anmälningspliktig resistens ESBLCARBA, MRSA, MRSP och andra MRS.

  1. van Duijkeren E, Catry B, Greko C, Moreno MA, Pomba MC, Pyorala S, Ruzauskas M, Sanders P, Threlfall EJ, Torren-Edo J et al: Review on methicillin-resistant Staphylococcus pseudintermedius. J Antimicrob Chemother 2011, 66(12):2705-2714.
  2. Windahl U, Reimegard E, Holst BS, Egenvall A, Fernstrom L, Fredriksson M, Trowald-Wigh G, Andersson UG: Carriage of methicillin-resistant Staphylococcus pseudintermedius in dogs--a longitudinal study. BMC veterinary research 2012, 8:34.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls