Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Kontroll av Streptococcus agalactiae för att minska subklinisk mastit hos pastoralisters kameler i Kenya

Publicerad 2016-02-04

Mot hunger och fattigdom - mer och bättre mjölk från kameler med friska juver
 

Pastoralister är herdefamiljer som lever med sina djur och flyttar mellan betesmarker. De håller får, getter, nötkreatur och kameler som betar på olika sätt och ofta kompletterar varandra istället för att konkurrera om betesväxterna. Pastoralister förvaltar ekosystemtjänster; de spelar en viktig roll för att minska effekten av klimatförändringarna genom att kol binds i deras betesmarker och de hjälper till att bevara biologisk mångfald av djur och växter. De bidrar i högsta grad till matförsörjningen i de stora öken- och torrområden som täcker halva jordens yta genom att deras djur producerar livsmedel, framför allt mjölk, för familjernas egen konsumtion och för avsalu. Till skillnad från kor och getter så mjölkar kamelerna under hela året. Kamelen betraktas därför av pastoralisterna som det mest värdefulla djuret eftersom den dels mjölkar så länge och också har en anmärkningsvärd förmåga att både överleva och producera mjölk under svåra förhållanden, särskilt vid vattenbrist. Familjens – särskilt barnens – hälsa kan förbättras tack vare tillgången på mjölk, och inkomsten ökar. Kenya består till 80 procent av öknar och torra områden och har den femte största populationen av kameler ivärlden. Nästan alla kameler ägs och sköts av pastoralister, både i torra områden och stadsnära. Tack vare att mjölk från kameler anses ha botande egenskaper och bara en begränsad mängd finns till salu betingar den ett
högt pris. Kameler innebär en väsentlig resurs som mjölkproducenter och den kenyanska produktionen avkamelmjölk har stor potential att öka. ökningen hämmas dock av flera faktorer, varav en viktig sådan ärinflammation i kamelernas juver (mastit), en smittsam sjukdom som orsakas av bakterier och dåligamjölkningsrutiner. Mastit leder till minskning av mjölkproduktionen och kan antingen vara lätt för pastoralisterna att lägga märka till – kamelen får svullet, ömt juver och feber – eller inte synlig för dem (subklinisk mastit). även vid subklinisk mastit minskar mjölkmängden och mjölken får sämre kvalité eftersom bakterier finns i juvret.Dessutom växer kamelkalvarna sämre och fler av dem dör. Eftersom subklinisk mastit inte syns på kamelen så
kommer ingen behandling att sättas in och kamelerna i hjorden kan fortsätta att smitta varandra.
Subklinisk mastit med bakterien Streptococcus agalactiae är mycket vanlig och ger stort produktionsbortfall. Hos nötkreatur kan S. agalactiae kontrolleras genom enkla åtgärder som till exempel att gruppera kor med olika smittrisk och mjölka de smittade sist. Detta har inte provats för kameler i extensiv drift. Projektets syfte är att utarbeta strategier för att minska subklinisk mastit och utrota S. agalactiae i kamelhjordar hos pastoralister i Kenya. De olika delmålen är att studera förekomsten och identifiera spridningsvägarna för S.agalactiae, att ta fram riskfaktorer för subklinisk mastit, samt att utvärdera effekten av kontrollåtgärder.Målen ska uppnås genom ett bilateralt samarbete mellan svenska och kenyanska partners. I praktiken är projektet indelat i två delar, varav den ena delen är en förekomst-studie som omfattar 40 hjordar. Kamelerna i dessa
hjordar ska undersökas och prover på mjölk mm tas från dem, och pastoralisterna ska engageras i deltagargrupper och intervjuas om djurskötsel, sjukdomar och attityder. Den andra delen är en studie över två år med regelbundna besök i fem hjordar där olika åtgärders användbarhet och effekt utvärderas. I Kenya ska bakterien S. agalactiae påvisas i proverna med hjälp av enkla robusta fältmetoder för att sedan karaktäriseras med avancerad molekylärbiologi i Sverige.
På sikt ska projektet bidra till att öka kamelernas mjölkproduktion och därigenom mängden kamelmjölk både för pastoralistfamiljernas egen konsumtion och för försäljning. Detta är ett sätt att öka tillgången på mat och minska fattigdom.