Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

SVA samordnar projekt för myggövervakning

2016-02-03
Sjukdomar som sprids av fästingar, myggor och andra insekter förväntas öka i Sverige i framtiden. Klimatförändringar och globalisering ökar risken för att vi får in nya myggarter och nya smittor i landet. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), tillsammans med andra myndigheter, ska nu utveckla verktyg för att beräkna risker och platser för myggangrepp.

Myggarten Aedes albopictus

Myggarten Aedes albopictus, som finns i Europa och som kan sprida exotiska sjukdomar. Foto: Anders Lindström/SVA Klicka på bilden för högupplöst version.


– Övervakning av insekter som sprider sjukdomar är eftersatt i Sverige. Vi vill skapa verktyg som kan ge kostnadseffektiv övervakning. Det ska underlätta beredskapsplanering och effektivisera hantering och skydd mot myggburna sjukdomar, säger forskare Anders Lindström vid SVA, som leder projektet.

Projektet innebär bland annat att ta reda på vilka faktorer som skapar stora myggbestånd. Då krävs kunskap om hur exempelvis vattenmängder påverkar myggornas antal över en säsong. Med sådan information är det lättare att hitta de områden där risken för smittspridning och utbrott av myggburna sjukdomar är som störst.

Vill veta var insekterna finns

– Att veta var insekter som kan sprida smitta finns i landet, hur populationen ser ut över säsongen och hur deras antal varierar med växlande väder är en grundförutsättning för att vi ska kunna övervaka dem och bekämpa dem om de skulle börja sprida smittsamma virus, säger Anders Lindström.

Flera exotiska myggor har redan etablerat sig i Europa och de sprider sig norrut. Även nya smittämnen tillkommer, till exempel har sjukdomen West Nile feber etablerat sig i södra Europa. Den har även påvisats i myggor så långt norr ut som i Tjeckien.

– Det finns flera myggarter i Europa, exempelvis Aedes albopictus och Aedes aegypti, som kan sprida denguefeber, chikungunya och gula febern, och som möjligen skulle kunna sprida det nu omtalade Zikaviruset.

Bluetongue och schmallenberg kostsamma utbrott

  Anders Lindström, forskare vid SVA.
 

Forskare Anders Lindström. Foto: Mikael Propst/SVA Klicka på bilden för högupplöst version.

Kostnaderna vid ett utbrott av en vektorburen sjukdom (där smittan sprids av en bärare) kan vara stora. Det visade sig exempelvis vid de svenska utbrotten av bluetongue, 2008, och schmallenberg, 2012. Båda virusen spreds med svidknott och orsakade stora problem för de drabbade nötkreaturen och fåren samt för djurägarna.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) finansierar utvecklingsprojektet med 3,5 miljoner kronor. Det ska pågå under två år, 2016-2017. Syftet är en ökad samverkan mellan olika myndigheter kring myggövervakning. Medverkande aktörer är: Svenska LifeWatch, SMHI, Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket samt länsstyrelse, kommuner och smittskydd i Skåne.

– Det här är ju en fortsättning på ett flerårigt arbete med svenska myggor och myggburna sjukdomar. Vi har tidigare undersökt hur beredskapen med övervakning och eventuell bekämpning vid utbrott av myggburna sjukdomar ser ut på svenska myndigheter. Vi har också besökt andra länder med mer erfarenhet av de här frågorna för att få insikt i hur man bäst organiserar arbetet, säger Anders Lindström.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls