Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Svenska mjölkkor har sällan salmonella – men lokal spridning viktig riskfaktor

2017-04-03

Lokal spridning av salmonella mellan mjölkbesättningar har stor betydelse för förekomsten i Sverige, särskilt för typen Salmonella Dublin. Besättningar med salmonella hade oftare närliggande besättningar som också var smittade.
– En av de vanligaste typerna är just S. Dublin, som sannolikt skulle gå att utrota från svenska nötkreatur, säger doktorand Estelle Ågren vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Mjölkkor av rasen SRB.

 Betande mjölkkor av rasen Svensk röd och vit boskap, SRB. Foto: Bengt Ekberg/SVA Klicka på bilden för högupplöst version.

Infektioner av salmonella och tillhörande spärrtid då djur inte får flyttas fritt har ett pris för bönderna. Medelkostnaden per besättning som var spärrad på grund av infektion 1999–2013 var 4,6 miljoner kronor. Ju fler djur och längre restriktionstid desto högre kostnader för djurägaren och Jordbruksverket.

Estelle Ågren undersökte först hur vanligt salmonella var bland mjölkbesättningar. Hon letade också efter statistiska samband mellan salmonellainfektion och en besättnings geografiska läge, omgivande djurtäthet, närliggande besättningar med salmonellainfektion, djurinköp och besättningsstorlek. Provresultat från en tankmjölksundersökning användes som indikator. Ytterligare uppgifter om tänkbara riskfaktorer för salmonella samlades in via en enkät som mjölkföretagare besvarade.

Få svenska mjölkkor har salmonella

Hennes studier bekräftade bilden av att få svenska mjölkkobesättningar i landet är infekterade av salmonella. Det enda undantaget var Öland, men det finns tecken på att förekomsten minskar där. I närheten av salmonellasmittade kor fanns oftare också andra besättningar med salmonella.

 

Estelle Ågren, SVA

  Doktorand Estelle Ågren, SVA och SLU.
Foto: Magdalena Hellström/SVA

– Sambandet var starkare för djur med S. Dublin, som är särskilt anpassad till nötkreatur. Det tyder på att lokal spridning av salmonella mellan besättningar har betydelse, särskilt för denna typ av infektion, säger Estelle Ågren.

– Specifika orsaker till denna lokala spridning kunde inte fastställas statistiskt. Det här visar att det är bäst att jobba med smittskydd på bred front och gemensamt för att förebygga salmonella, hellre än att begränsa sig till enstaka åtgärder.

Vanligare i större besättningar

Salmonella Dublin-infektion var vanligare i större besättningar och storleken hade samband med typ av uppstallning och ett flertal skötselfaktorer. Till exempel var lösdrift vanligare i större besättningar, liksom gruppkalvningsboxar, körbart foderbord och högre djurtäthet på bete, visar Ågrens avhandling.

– Dessa faktorer kan öka risken för att salmonella blir kvar i en besättning över längre tid. Om Dublinsmittan utrotades skulle det spara mycket pengar både för stat och djurägare samtidigt som djurlidandet minskades, säger Estelle Ågren.

Något entydigt svar på varför smittan fortsätter att cirkulera bland nötkreatur just på Öland kunde inte fastställas.

– Men vissa rutiner och förutsättningar är vanligare på Öland än i övriga Sverige, såsom sambete mellan olika gårdars djur, större besättningar och gruppkalvningsboxar och det skulle kunna vara förklaringar.

 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls