Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Epizootisjukdomar i rörelse

2015-05-27 av:
Statsepizootologen

Både fågelinfluensa och afrikansk svinpest har varit i fokus vid många tillfällen under de gångna åren, och kommenterats på denna plats. Men situationen i världen har inte förbättrats, utan det är snarare en oroväckande utveckling.

Sjukdomarna kan idag utgöra ett hot mot Sverige och vi följer läget noggrant. Korta sammanfattningar av senaste utvecklingen för båda sjukdomarna ges här.

Oroande global spridning av fågelinfluensa

Spridningen av högpatogen (aggressiv) fågelinfluensa (HPAI) av typen H5N8 som under hösten 2014 och vårvintern 2015 påvisades hos såväl fjäderfä som vilda fåglar från ett antal EU-länder har till synes mattats av, och inga nya fall har rapporterats inom EU efter de infekterade knölsvanar som påträffades i Stockholm tidigare i vår. Globalt pågår dock för närvarande en väldigt omfattande smittspridning av olika typer av HPAI, och sedan årets början har utbrott rapporterats från 30 länder med enorma ekonomiska förluster som följd.

I USA har över fyrtio miljoner höns och kalkoner dött eller avlivats på grund av ett pågående utbrott med HPAI av typen H5N2. Smittan har nu påvisats i 20 stater i vad som beskrivs som det största fågelinfluensautbrottet i USA:s historia. Värphönssektorn är särskilt drabbad, och enligt uppgift har cirka 10 procent av värphönspopulationen avlivats till följd av smittan, vilket har inneburit ett mycket allvarligt avbräck för äggindustrin med påverkan på såväl tillgång som pris.

Samtidigt har HPAI av typen H5N1, den typ av fågelinfluensa som blev känd bland allmänheten när smittan spreds över världen för ca 10 år sedan och bland annat nådde Sverige under våren 2006, åter börjat breda ut sig efter flera års måttligare aktivitet. Egypten, som rapporterat utbrott av H5N1 årligen sedan 2006, har sedan hösten 2014 upplevt en oroande ökning av fall, hos såväl fjäderfä som människor. Från Nigeria rapporterades i juli 2014 det första utbrottet av H5N1 i regionen på över fem år, och smittan har sedan påvisats hos fjäderfä i flera angränsande länder. Sedan årsskiftet sprids H5N1 också hos fjäderfä i Israel och Palestina, och i länderna kring Svarta havet, i synnerhet Turkiet, har ett flertal fall hos fjäderfä såväl som hos vilda fåglar rapporterats. Det är de första fallen av HPAI av typen H5N1 i regionen på många år.

Med denna oroande utveckling i åtanke, uppmanade Världsorganisationen för djurhälsa, OIE, i ett pressmeddelande från den 19 maj, sina 180 medlemsländer att stärka sin förmåga till tidig upptäckt och hantering av sjukdomsutbrott. Man underströk vikten av förebyggande åtgärder, och betonade särskilt betydelsen av god biosäkerhet på gårdsnivå.

I Sverige finns system för övervakning och tidig upptäckt av fågelinfluensa genom bland annat hönshälsoprogrammet för avelsflockar, övervakning av värphöns och vilthägn samt den passiva viltövervakningen för fågelinfluensa. Senast i samband med fyndet av H5N8 hos knölsvan i Stockholm uppmanades svenska fjäderfäproducenter av Jordbruksverket att säkerställa goda smittskyddsrutiner på gårdsnivå.

Rapporterade utbrott av högpatogen fågelinfluensa under det pågående utbrottet av H5N2 i USA. Färgskalan motsvarar fjäderfädensiteten, dvs. antalet fåglar per ytenhet (t.ex. km2), i landet, och mörkare fält motsvarar områden med högre densitet. Källa: EMPRES Global Animal Disease Information System, http://empres-i.fao.org/

Fortsatt spridning av afrikansk svinpest

Under 2014 drabbades Estland, Lettland, Litauen och Polen av afrikansk svinpest, och över 300 utbrott rapporterades officiellt under året. Sjukdomen introducerades från smittade områden i Ryssland och Vitryssland, sannolikt via infekterade vildsvin. De flesta rapporterna beskrev också sjukdomsfall hos vildsvin, ofta i gränstrakterna mot Ryssland och Vitryssland. Ett fyrtiotal av utbrotten drabbade dock grisbesättningar, i de flesta fall mycket småskaliga så kallade bakgårdsbesättningar, men också ett fåtal stora kommersiella besättningar.

Mot bakgrund av denna problematiska situation bedömdes risken för att afrikansk svinpest skulle spridas vidare inom EU, och även nå Sverige som förhöjd. De drabbade länderna har vidtagit långtgående smittskyddsåtgärder i enlighet med EU:s lagstiftning för att kontrollera utbrotten och för att förebygga vidare smittspridning. Rapporter om utbrott har dock fortsatt under 2015, och överstiger 200 under årets fem första månader. Dock har endast en småskalig grisbesättning drabbats, vilket antyder att vidtagna smittskyddsåtgärder varit tillräckliga för att minska smittsamma kontakter mellan vildsvin och gris. Situationen bland vildsvin är däremot inte under kontroll, vilket är oroande, och en av de frågor som ännu är obesvarade är i vilken grad sjukdomen kan etablera sig hos vildsvin långvarigt och spridas vidare över längre avstånd från en vildsvinspopulation till en annan.

Kött, produkter och kroppsvätskor från smittade vildsvin och grisar innehåller smittämnet och införsel av sådana produkter till Sverige innebär därför en risk för att svenska vildsvin eller grisar smittas. Införsel av sådana produkter från smittade områden är därför inte tillåten. Efterlevnaden av detta förbud, i kombination med goda smittskyddsrutiner i våra grisbesättningar, är en förutsättning för att hålla Sverige fritt från afrikansk svinpest.

Rapporterade utbrott av afrikansk svinpest under 2015 i Estland, Lettland, Litauen och Polen. Källa: www.oie.int 

 

Läs mer

Afrikansk svinpest

Aviär influensa

Läs mer hos andra

The OIE recommends stronger farm biosecurity measures to curb the spread of avian influenza worldwide