Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Kan schmallenbergvirus dyka upp igen?

2017-01-23 av:
Statsepizootologen

Efter några års tystnad verkar det som om smittspridningen av schmallenbergvirus i Europa fått lite ny fart. Från Tyskland, Belgien, Holland, Storbritannien och Irland har man under de senaste månaderna rapporterat om fall av aborter, missbildningar eller positiva övervakningsprover från får och nöt. Detta tyder på att viruset under sommaren och hösten åter cirkulerat och spridits med infekterade svidknott, om än i begränsad omfattning. Det kan inte uteslutas att smittan också nått Sverige.

Schmallenbergviruset drabbar främst idisslare och dök första gången upp 2011 i norra Tyskland, Nederländerna och Belgien. Ett år senare var det spritt över stora delar av Europa, inklusive Sverige. Korna som drabbats hade inga eller lindriga symtom såsom snabbt övergående feber, nedsatt foderlust, diarré och sänkt mjölkproduktion.

Flera månader efter de först observerade sjukdomsutbrotten rapporterades ett onormalt högt antal missbildningar på lamm, kalvar och killingar. Missbildningarna sattes i samband med de tidigare sjukdomsfallen och tester visade att de missbildade fostren var positiva för schmallenbergvirus.

Svidknott sprider viruset

Till Sverige kom smittan sannolikt med infekterade svidknott, som fungerar som så kallade vektorer för smittan och som färdas med vindströmmar. De första svidknotten som var infekterade med schmallenbergvirus nådde sannolikt Sverige redan på hösten 2011, följt av en större invasion med spridning av viruset under insektssäsongen 2012.

Infektion med schmallenbergvirus hos vuxna djur ger endast lindrig sjukdom som i många fall förblir oupptäckt. Endast ett fåtal rapporter finns om symtom hos vuxna får. Men om moderdjur infekteras i tidig dräktighet – till och med månad tre för får och månad fem för nöt – kan grava skador uppkomma på fostren. Djuren är ofta fullgångna men dödfödda, eller dör strax efter födseln och har varierande grader av missbildningar.


Såvitt man vet ger infektion upphov till livslång immunitet vilket leder till att sjukdomsutbrott kan förväntas komma i vågor, med några års intervall. Efter ett större utbrott har en stor del av nöt- och fårpopulationen utvecklat en skyddande immunitet vilket innebär att möjligheten för viruset att spridas och orsaka sjukdom begränsas. Allt eftersom nya djur, som inte exponerats för viruset, föds och växer upp minskar dock detta skydd i populationen. Den skyddande immuniteten hos svenska får och nötkreatur är således i dagsläget sannolikt mycket begränsad, vilket ökar risken för att nya fall ska uppstå ifall viruset åter introduceras.

Vid abort är det alltid viktigt att obducera foster och fosterhinnor eftersom abort kan ha många orsaker. Infektion med schmallenbergvirus misstänks främst vid missbildningar hos fostret i kombination med att moderdjuret exponerats för svidknott under tidig dräktighet. Kontakta statsveterinär Karin Persson Waller på SVA om du har frågor om infektion av schmallenbergvirus.

Läs mer

Schmallenbergvirus hos idisslare

Schmallenbergvirus i Svavet nr 1 2013 (pdf)