Till startsidan

Salmonella hos häst

Salmonella ger sjukdom hos många olika djurslag och människa, men påvisas sällan hos häst i Sverige. Smitta sker via kontaminerat vatten eller foder. Infektion hos häst förlöper vanligast utan symtom eller som ”magsjuka”, som spontanläker. Undantagsvis ses allvarligare symtom. Under diarréfasen är smittrisken hög.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga.

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Infektion med salmonella är vanligt förekommande hos djur och människor över hela världen men Norden (Sverige, Norge och Finland) utgör ett unikt undantag med färre infektioner. Salmonellainfektion hos hästar är alltså relativt ovanligt i Sverige.

Smittämne

Salmonella är en gramnegativ stavformad tarmbakterie som tillhör familjen Enterobacteriaceae. Ett stort antal så kallade serotyper av salmonella förekommer hos häst. Den vanligaste, S. Typhimurium, delas in ytterligare i fagtyper. Av dessa fagtyper finns några som har ett särskilt bekymmersamt resistensmönster, exempelvis fagtyp DT 104. Denna fagtyp har hittats hos enstaka importhästar.

S. Abortusequi, är en serotyp i princip är artspecifik för häst. Den är trots detta ovanlig och har inte påvisats i Sverige.

Symtom

Salmonellos hos häst kan ge tarmlidande eller en allmän infektion i kroppen, men många infekterade hästar visar inga symtom alls. Föl som infekteras insjuknar i betydligt högre grad än vuxna hästar.

Symtomutveckling beror på:

  • vilken serotyp av salmonella det rör sig om och dess sjukdomsframkallande förmåga
  • smittdos, det krävs oftast en relativt stor dos bakterier för att djuret ska insjukna
  • hästens motståndskraft, som bland annat påverkas beror av stress, hästens immunstatus och ålder 
    Kliniska tecken på grovtarmsinflammation (kolit) orsakad av salmonellos hos häst kan vara kolik, nedsatt allmäntillstånd och aptit samt diarré, ofta kraftig och vattentunn. Buksmärtorna kan variera från milda till kraftiga och de kan föregå den lösa avföringen under några timmar eller dygn. Avföringen är ofta illaluktande och grön- eller svartfärgad. Diarrén kan utvecklas gradvis under några dagar eller komma akut. Eftersom avföringen kan vara vattentunn kan noggrann observation krävas för att bedöma utveckling och förlopp om hästen står på tjockt, absorberande strömaterial.
    Vid kolit har hästen ofta endotoxiner i blodet. Endotoxiner är gifter som frigörs från cellytan då bakterien dör. De påverkar hästens cirkulation. Symtom då detta kan vara förhöjd hjärtfrekvens, förlängd kapillär återfyllnadstid, mörkröda eller lila slemhinnor och tecken på uttorkning. Andra symtom kan vara onormala tarmljud (gasklockor, nedsatt tarmrörlighet) och svullen buk. Rektalisering ger inga specifika fynd, och måste utföras med försiktighet då slemhinnan ofta är svullen och kan skadas lätt. Hästen kan ha feber.

    Blodförgiftning med salmonella kan, framförallt hos föl, också ge bland annat ledinflammation i en eller flera leder eller lunginflammation.

    Fång anses vara en möjlig komplikation till salmonellos hos häst. Misstanke finns om att bakteriens endotoxiner kan spela en roll för uppkomst av fång.

    Abort är en komplikation som främst kopplas till S. Abortusequi.

    Smittvägar

    Salmonella utsöndras via träck och smittvägen är därför huvudsakligen fekal - oral, det vill säga träck kan kontaminera foder, vatten, inredning och redskap som sedan kan leda till smitta via hästens mun. Infekterade fåglar, gnagare eller andra hästar är exempel på hur hästens foder, vatten och miljö kan kontamineras. Typning av salmonella möjliggör smittspårning.

    Akut sjuka djur utsöndrar stora mängder bakterier. Utsöndringen sjunker successivt och upphör så småningom, såvida inte djuret blivit en symtomlös smittbärare. Antibiotikabehandling anges kunna öka risken att selektera fram symtomlösa smittbärare.

    Riskfaktorer för ökande utsöndring av salmonella och sjukdom innefattar stressfaktorer som transport, överbeläggning, foderbyte, intensiv fysisk aktivitet, antibiotikabehandling (stör den normala tarmfloran), andra magtarmlidanden. Flera av dessa riskfaktorer kan finnas bland hästar på djursjukhus.

    Ett stort problem vid spridning av salmonella är dess förmåga att överleva länge i omgivningen och gynnsamma betingelser även tillväxa.

    Patogenes

    Salmonellabakterier har flera virulensfaktorer som ökar deras sjukdomsframkallande förmåga. På ytan finns strukturer som fäster till och invaderar slemhinnans celler i tarmen. Salmonella kan tas upp av de vita blodkropparna makrofager och neutrofiler, och spridas till andra organ via blodet. Bakterierna överlever och förökar sig inne i både tarmceller och vita blodkroppar. Enterotoxin (giftiga proteiner som utsöndras av bakterien) gör att utsöndring av salter och vatten ökar in till tarmlumen och vidare påverkas lokala immunsvaret med celldödande effekt som följd. Endotoxiner har också en viss påverkan men är inte lika potenta som enterotoxin.

    Tarmluddet skadas och tarmslemhinnan blir inflammerad. Syrebristen som uppkommer när de små blodkärlen skadas samt små blodproppar bidrar till skadan. De största skadorna sker i blindtarm och stora kolon, men även tunntarm och lilla kolon kan vara skadade. Diarrén är en följd av nedsatt upptag av vätska, läckage mellan celler, och ökad utsöndring i tarmen pga inflammation och toxiner.

    Diagnos

    Positiv bakterieodling av träck eller organ behövs för att säkert ställa diagnosen. Ju tidigare i diarréfasen provet tas desto större möjlighet att hitta bakterien.

    Vid kolit hos häst orsakad av salmonellos eller andra bakterier ses ospecifika blodprovsförändringar som lågt antal vita blodkroppar och ofta låga värden av natrium, klor och kalium samt förhöjda kvävevärden i blodet. Förhöjda leverenzymer förekommer.

    För den tidigare nämnda S. Abortusequi kan blodprov utan tillsats tas för påvisande av antikroppar i serum. Detta gäller företrädesvis vid export till vissa länder och har sällan eller aldrig med akut sjukdom att göra. Vid export av hästar är det bra med god framförhållning då de undersökningar som importlandet kräver kan ta olika lång tid att utföra.
    Differentialdiagnos till salmonellos är framförallt diarré av annan orsak till exempel Clostridium perfringens eller rotavirus. 

    Provtagning

    Träckprov (minst 25 g) för odling av salmonella tas genom rektalisering av den enskilda hästen. För att öka känsligheten i provtagningen då bakterier utsöndras intermittent rekommenderas provtagning under tre till fem på varandra följande dagar. Om en grupp av hästar är misstänkt smittade ska alla hästar i gruppen provtas och då räcker det i regel med ett provtagningstillfälle för acceptabel känslighet i provtagningen. Resultatet hanteras då på gruppnivå. Se även Provtagning för salmonella hos häst.

    Då salmonella omfattas av zoonoslagstiftningen beslutar Jordbruksverket om provtagning inför friförklarande efter konstaterad smitta. Provtagning av foder och miljö kan också vara aktuellt vid smitta.

    Blododling kan användas för diagnos vid blodförgiftning.

    Behandling  

    Viktigaste delen i behandlingen är att upprätthålla vätske- och saltbalansen. Diarré utan komplikationer får läka ut med understödjande behandling (framför allt vätske- och saltersättning). Intensivvårdsbehandling är nödvändig om det har utvecklats en allvarlig kolit och/eller blodförgiftning (sepsis).Intravenös plasma kan användas vid låga proteinnivåer i blodet eller tecken på endotoxiner i blodet. Blir det ett utdraget förlopp kan även näringslösningar användas.

    Antibiotika avråds generellt från om enda symtomen är diarré och något sänkt allmäntillstånd. Dessutom finns risk att symtomen förvärras eftersom antibiotika påverkar normalfloran i tarmen. Vid blodförgiftning eller annan allvarlig infektion utanför mag-tarmkanalen kan antibiotikabehandling däremot vara motiverad.  De flesta salmonellastammar som analyserats hos häst i Sverige har ett resistensmönster som gör att de antibiotika som rekommenderas till gramnegativa bakterier kan användas. Resistensbestämning utförs inte rutinmässigt på SVA för denna bakterie då man vill stävja onödigt antibiotikabruk. Om djuret är så nedsatt att man anser att antibiotika krävs kan det göras i efterhand då alla stammar sparas. Årlig monitorering av resistensläget utförs i Sverige.  

    Isolering

    Sjuka och misstänkt smittade hästar ska snabbt isoleras från andra hästar. Eftersom smittan sprids via träck från sjuka djur är det viktigt att tänka över hur man hanterar deras träck och strömaterial samt allt som kommit i kontakt med detta. Stövlar, kläder, grepar, spadar, sopar, skottkärror (glöm inte däcken på skottkärran) och så vidare måste särskiljas mellan smittade och icke smittade utrymmen. Redskap som används i smittad avdelning bör saneras/desinficeras med jämna mellanrum.

    Eftersom salmonella omfattas av zoonoslagstiftningen beslutar Jordbruksverket vid misstänkt eller konstaterad smitta om vilka hästar, byggnader och markområden som ska isoleras samt omfattningen av isoleringen/restriktionerna. Jordbruksverket beslutar om en så kallad spärrförklaring. Den hävs efter friförklaring. Isoleringsperiodens längd beror på utbrottets omfattning, insatta åtgärder och resultatet av dessa.

    Stallrengöring och desinfektion

    Sanering sker i samråd med veterinär eftersom det rör sig om en sjukdom som omfattas av zoonoslagstiftningen.
    Generellt gäller att all sanering börjar med en grundlig städning och mekanisk rengöring så att all smuts försvinner. Dock bör högtryckstvätt undvikas eftersom det skapar aerosoler som kan sprida smittan. Därefter kan man fortsätta med desinfektionsmedel med dokumenterad effekt mot salmonella. Det är viktigt att det får torka ut ordentligt efter rengöring och efter desinfektion för att lättare kunna se resultatet och undvika utspädning av desinfektionsmedel. Generellt sett så gynnar fukt bakterier och torka missgynnar dem. Även andra lokaler och mark som misstänks vara kontaminerade saneras.

    Hur framgångsrik en sanering blir beror dels på stallets utformning, dels hur man rent praktiskt genomför det hela. Man bör tänka igenom flödet i stallet och planera saneringen innan man drar igång. Dessutom är det bra om man vet varifrån smittan kommer (till exempel foder eller hästars träck) för att rikta åtgärderna bättre.

    Förebyggande åtgärder

    Mottagningsstall är alltid bra att ha. Nyanlända hästar bör stå där minst 14 dagar då det flesta smittsamma sjukdomar hinner bryta ut under denna tid. Mottagningsstallet sköts av separat person eller sist under arbetspasset, med separata kläder, skor/stövlar och stallredskap. Handhygien är också viktigt mellan stallarna. Handesinfektionsmedel används, och vid synlig smuts tvättas händerna dessutom först med tvål och vatten. Eftersom hästar kan vara symtomlösa smittbärare av salmonella kan man inte utesluta infektion utan träckprovtagning under isoleringsperioden.

    Prognos

    Om inga symtom ses eller vid diarré med lindrigt till måttligt nedsatt allmäntillstånd får prognosen anses som god. Ju allvarligare förlopp desto sämre prognos. Vid kraftig diarré eller blodförgiftning med endotoxin-påverkan kan den kraftiga inflammatoriska reaktionen och cirkulatorisk svikt leda till att hästen dör eller måste avlivas.

    Zoonosaspekt

    Salmonella är en zoonos, det vill säga det kan smitta mellan djur och människa. För att läsa mer, se länk till SVA:s Salmonella som zoonos i högerspalten.

    Vad säger lagstiftningen?

    Salmonella hos hästar är anmälningspliktigt. Hanteringen av salmonella hos djur, människa, foder med mera regleras i flera lagar, förordningar och tidskrifter, till exempel Zoonoslagen. För att läsa mer, se länk Lagstiftning kring salmonella i högerspalten.