Salmonella hos häst

Förekomst

Infektion med salmonella är vanligt förekommande hos djur och människor över hela världen, men Norden (Sverige, Norge och Finland) utgör ett unikt undantag med färre infektioner. Salmonellainfektion hos hästar är alltså relativt ovanligt i Sverige.

Smittämne

Salmonella är en gramnegativ stavformad tarmbakterie, fakultativ anaerob, som tillhör bakteriefamiljen Enterobacteriaceae. Det finns många olika typer av salmonella, så kallade serovarer. Den vanligaste serovaren som ger sjukdom hos häst är S. Typhimurium. En annan ovanlig serovar, S. Abortusequi, är specifik för häst och orsakar abort, men den har aldrig påvisats i Sverige.

Symtom

Salmonellos hos häst kan ge tarmlidande med eller utan kolik och akut eller kronisk diarré, eller utvecklas till sepsis med en infektion i kroppen, men många infekterade hästar visar inga symtom alls. Föl som infekteras insjuknar i betydligt högre grad än vuxna hästar.

Buksmärtorna kan variera från milda till kraftiga och kan komma några timmar eller dygn innan den lösa avföringen. Diarrén kan utvecklas gradvis under några dagar eller komma akut.

Vid akut kolit förekommer nedsatt allmäntillstånd, feber, illaluktande grönsvart sprutande diarré, kolik, och tecken på endotoxemi, cirkulatorisk chock och koagulationsrubbningar. Förhöjd hjärtfrekvens, förlängd kapillär återfyllnadstid, mörkröda eller lila slemhinnor och tecken på uttorkning är symtom på rubbad cirkulation som kan vara orsakad av endotoxin. Magsäcksöverfyllnad och proximal enterit kan förekomma. Andra symtom kan vara onormala tarmljud (gasklockor, nedsatt tarmrörlighet) och svullen buk.

Rektalisering ger inga specifika fynd, och måste utföras med försiktighet då slemhinnan ofta är svullen och lätt kan skadas.

Symtomutveckling beror på:

• Vilken serovar det är. Vissa serovarer är mer sjukdomsframkallande (virulenta) än andra. 
• Smittdos, det krävs oftast en relativt stor dos bakterier för att djuret ska insjukna.
• Hästens allmänna motståndskraft, som bland annat påverkas av stress, hästens immunstatus och ålder.

Blodförgiftning (sepsis) med salmonella kan, framförallt hos föl, också ge bland annat ledinflammation (septisk artrit) i en eller flera leder, även bursit, tenosynovit, osteomyelit eller lunginflammation.

Njursvikt, tromboflebit, hepatit, orkit (Salmonella abortus equi) och fång är några andra beskrivna komplikationer till salmonellos hos häst.

Abort kopplas till S. Abortusequi.

Smittvägar

Akut sjuka djur utsöndrar stora mängder bakterier via avföringen. Smittvägen är därför huvudsakligen fekal – oral, det vill säga träck kan kontaminera foder, vatten, inredning och redskap, som sedan kan leda till smitta via hästens mun. Infekterade fåglar, gnagare eller andra hästar kan exempelvis kontaminera hästens foder, vatten och miljö. Typning av salmonella möjliggör smittspårning.

Utsöndringen i träcken avtar successivt och upphör så småningom. Enstaka djur kan förbli symtomlösa smittbärare. Enligt litteraturen har två tredjedelar av hästar med salmonellos upphört att utsöndra salmonella efter en månad och ungefär 90 procent har upphört att utsöndra efter fyra månader.

Faktorer så som stress, transport, överbeläggning, foderbyte, intensiv fysisk aktivitet, antibiotikabehandling (stör den normala tarmfloran) och andra magtarmlidanden, kan leda till en ökad utsöndring av salmonella. Flera av dessa riskfaktorer kan förekomma bland hästar på djursjukhus.

Ett stort problem vid spridning av salmonella är bakteriens förmåga att överleva länge i omgivningen och även tillväxa vid gynnsamma förhållanden.

Patogenes

Salmonellabakterier har virulensfaktorer som bidrar till deras sjukdomsframkallande förmåga. På ytan finns strukturer som fäster till och invaderar slemhinnans celler i tarmen. Bakterierna lever och förökar sig i både tarmceller och vita blodkroppar som makrofager och neutrofiler, Bakterierna kan spridas till andra organ via blodet.

Tarmluddet skadas och tarmslemhinnan blir inflammerad. Små blodkärl i tarmen skadas och små blodproppar bildas, vilket orsakar syrebrist som i sin tur skadar tarmslemhinnan. Utflöde av kroppsvätska till tarmen leder till uttorkning av kroppen och lös avföring. De största slemhinneskadorna ses i blindtarm och stora kolon, men även tunntarm och lilla kolon kan vara skadade. Diarré uppstår till följd av nedsatt upptag av vätska från tarmen till kroppen, läckage mellan tarmceller, och ökad utsöndring av vätska till tarmen på grund av inflammation och toxiner.

Om bakterieinvasionen och inflammationen i tarmen vid kolit blir tillräckligt allvarlig börjar slemhinnan i tarmen att släppa igenom toxiner till blodet. Endotoxiner är gifter som frigörs från cellytan då salmonellabakterien dör. Om levern inte lyckas rena blodet uppstår bakteriemi och endotoxemi, och ett systemiskt svar skapas som påverkar hästens blodcirkulation. Allvarliga tillstånd som sepsis eller septisk chock kan uppstå.

Diagnos

Diagnosen kan fastställas genom bakterieodling från träck eller organ, se analys Salmonella från djur och miljö (MSRV) odling inkl. anrikning. Om PCR-metod används bör positiva resultat följas upp med odling för att kunna utföra serotypning.

Salmonellautsöndringen är som störst i den tidiga diarréfasen. Ju tidigare i diarréfasen man provtar hästen för salmonella, desto större är möjligheten att isolera salmonella och odla fram den. Vid kolit hos häst orsakad av salmonella eller andra bakterier ses ospecifika blodprovsförändringar som lågt antal vita blodkroppar och ofta låga värden av natrium, klor och kalium samt förhöjda kvävevärden i blodet. Förhöjda värden av leverenzymer förekommer.

För S. Abortusequi kan blodprov tas ett i serumrör för påvisande av antikroppar i serum. Detta gäller företrädesvis vid export till vissa länder och har sällan eller aldrig med akut sjukdom att göra. Vid export av hästar är det bra med god framförhållning då de undersökningar som importlandet kräver kan ta olika lång tid att utföra.

Differentialdiagnoser

Differentialdiagnos till salmonellos på häst med akut diarré är framförallt diarré av annan orsak, till exempel Clostridium perfringens, Clostridioides difficile,  eller rotavirus. Vid kronisk diarré kan liknande symtom ses vid bland annat parasitsjukdom, granulomatös enterit eller alimentärt lymfosarkom.

Provtagning

Denna instruktion vänder sig till veterinärer.

Salmonella hos häst diagnosticeras genom träckprovtagning av individen. Blododling kan användas för diagnos vid blodförgiftning.

Vid utredning av salmonella på en anläggning kan även miljöprover, foderprover och prover från andra djurslag på anläggningen behöva tas. Denna instruktion omfattar inte sådan provtagning. Inte heller omfattar det provtagning i samband med obduktion eller provtagning vid systemisk sjukdom.

Material för provtagning och transportmaterial kan rekvireras från det laboratorium som får i uppdrag att analysera proverna. Salmonella kan lätt kontaminera provtagningsmaterial och remisser. Det är därför viktigt med god hygien vid provtagning.

Att ha med och förbereda till provtagningen

1. Rektalhandskar, en per djur som ska provtas, samt paraffinolja.
2. Provtagningsburkar (100 ml) med lock, en per djur som ska provtas.
3. Förskrivna etiketter eller penna för märkning av burklocken. Observera att hanteringen på labb underlättas om märkning sker på burklocken!
4. Plastpåsar för paketering av burkar, till exempel stadiga femliters påsar.
5. Ren hink/behållare att placera provburkarna i efter provtagning. Hinken kan gärna vara försedd med en sopsäck så att provburkarna kan skyddas från stänk.
6. Engångshandskar.
7. Sopsäck att lägga förbrukat material i.
8. Påsförslutare.
9. Remisser och penna. I första hand ska denna remiss användas:
   Salmonellaodling – Varje prov analyseras individuellt
   Om det är ett större antal prover kan proverna poolas på labb och då används remissen:
    Salmonellaodling – Individprover som poolas på laboratoriet
10. Transportmaterial.
11. Eventuellt tvångsmedel/sedering.

För att minska risken för kontaminering av prover från olika individer samt risken för kontaminering av emballage så kan man följa några enkla regler.

• Förbered märkning av locken på burkarna innan provtagningen startar.
• Vid provtagningen behöver minst två, gärna tre medhjälpare närvara.
• Det ska tydligt framgå av remissen vilka hästar som ingår i olika grupper (hagar, stall eller liknade).
• För varje individ som provtas används ren rektalhandske och burk.
• När provtagaren har tagit ett träckprov ”smulas” det ner i en engångsburk, som medhjälparen håller fram, så att burken fylls till max 3/4. Därefter försluts burken, märks och placeras i en ren hink.
• Medhjälparen ska undvika att få träck på burkens utsida och sina behandskade händer. Om så ändå sker, kasseras den kontaminerade burken och handsken och en ren burk fylls med träck.
• På ren yta, med rena händer placeras sedan burkarna i plastpåsar, prov från djur i samma grupp blandas inte med prover från andra grupper.

Provtagning av enstaka häst

Från enstaka häst med eller utan kliniska symtom tas träckprov genom rektalisering. Eftersom Salmonella kan utsöndras intermittent provtas hästen tre gånger med två dagars mellanrum mellan varje provtagning. Proverna skickas in till labb allteftersom de tas och ska inte vara äldre än fyra dagar vid ankomst till laboratoriet.

Provtagning av grupp med hästar

För provtagning av en grupp med hästar (≥3 stycken) tas individprover genom rektalisering från alla individer i gruppen. Här behövs vanligen enbart ett provtagningstillfälle för bedömning av smitta på gruppnivå. I samband med utredning av en spärrad anläggning kan Jordbruksverket besluta om upprepade provtagningar även på gruppnivå (se nedan).

Provtagning inför friförklaring efter konstaterad smitta

Hur och när denna utförs bestäms av en av Jordbruksverket utsedd utredande veterinär. I regel krävs två provtagningar av varje djurgrupp med minst tre veckors mellanrum. Hästarna ska då stå i ren miljö.

Förpacka provet

• Träck från hästen läggs i en 100 ml burk som fylls till ¾. Fyll inte burken mer då det finns risk att locket trycks loss vid jäsning under transporten. Det är viktigt att burkens utsida inte förorenas. Förorenad utsida innebär ökad risk för kontaminering av laboratoriet. Om utsidan blir förorenad flyttas provmaterialet till en ren burk.
• Packa provet och skriv remissen på en ren plats för att undvika kontaminering.
• Lägg den tillslutna burken/burkarna i dubbla plastpåsar, mellan påsarna läggs remissen. Slutligen läggs allt i transportlåda/vadderat kuvert.
• Undvik att ta prover/skicka prover på fredagar eftersom de då blir liggande på posten över helgen.
• Prover förvaras kylda i väntan på transport.
• Planera provtagning och insändande så att proverna inte är äldre än fyra dagar vid ankomst till laboratoriet.
• Se rubrikerna ”provtagning av enstaka häst” och ” provtagning av grupp med hästar” för ytterligare instruktioner.

Kontakt med analyserande laboratorium

För att laboratoriet ska kunna förbereda sig inför analysen är det bra om provtagaren meddelar labbet när proverna beräknas anlända. Detta gäller framför allt när ett stort antal prover som ska analyseras.

Behandling  

Enterokolit orsakad av Salmonella hos vuxen häst behandlas främst understödjande och antibiotikabehandling kan till och med förvärra sjukdomen. Antibiotika avråds generellt från om enda symtomen är diarré och lindrigt nedsatt allmäntillstånd. Dessutom finns risk att symtomen förvärras eftersom antibiotika påverkar normalfloran i tarmen.

Om avföringen är vattentunn krävs noggrann observation och understödjande behandling för att upprätthålla vätske- och saltbalansen och motverka systemiska effekter. Intensivvårdsbehandling är nödvändig om det har utvecklats en allvarlig kolit och/eller blodförgiftning (sepsis). Intravenös plasma kan användas vid låga proteinnivåer i blodet eller tecken på endotoxiner i blodet. Blir det ett utdraget förlopp kan även näringslösningar användas.

Vid blodförgiftning (sepsis) eller annan allvarlig infektion utanför mag-tarmkanalen, t ex övergrepp på lungor eller led, kan antibiotikabehandling däremot vara motiverad. De flesta salmonellastammar som analyserats hos häst i Sverige har ett gynnsamt resistensmönster. Val av antibiotika görs med ledning av resistensbestämning. Med tanke på risken för spridning till människa bör antibiotika som tredje generationens cefalosporiner och fluorokinoloner undvikas.

Resistensbestämning utförs dock inte rutinmässigt på SVA för salmonella då man vill motverka onödigt antibiotikabruk. Om djuret är så nedsatt att man anser att antibiotika krävs kan det göras i efterhand då alla stammar sparas. Årlig monitorering av resistensläget utförs i Sverige. Se vidare resistensrapporter från 2000 och framåt.

Isolering

Sjuka och misstänkt smittade hästar ska snabbt isoleras från andra hästar. Salmonella sprids lätt via träck från sjuka djur och allt som kommit i kontakt med detta. Stövlar, kläder, grepar, spadar, sopar, skottkärror m.m. måste särskiljas mellan smittade och icke smittade utrymmen. Redskap som används i smittad avdelning bör saneras med jämna mellanrum.

Eftersom salmonella omfattas av zoonoslagstiftningen beslutar Jordbruksverket i samråd med länsveterinär vid misstänkt eller konstaterad smitta om vilka hästar, byggnader och markområden som ska isoleras samt omfattningen av restriktionerna. Jordbruksverket beslutar om en så kallad spärrförklaring. Den hävs efter friförklaring. Isoleringsperiodens längd beror på utbrottets omfattning, insatta åtgärder och resultatet av dessa.

Stallrengöring och desinfektion

Sanering sker i samråd med myndigheter och veterinär eftersom det rör sig om en sjukdom som omfattas av zoonoslagstiftningen. Innan man drar igång bör man tänka igenom flödet i stallet och planera saneringen. Vet man ursprunget till smittan (till exempel foder eller hästars träck) kan extra åtgärder riktas mot smitthärden.

Generellt för sanering av ett stall är att det börjar med en grundlig städning och mekanisk rengöring så att all synlig smuts försvinner. Högtryckstvätt bör dock undvikas eftersom det skapar aerosoler som kan sprida smitta. Efter rengöringen används ett desinfektionsmedel med dokumenterad effekt mot den infekterade mikroorganismen (här salmonella). Det är viktigt att ytorna får torka ordentligt efter rengöring för att man lättare ska kunna se om det blev rent och dessutom undviks utspädning av desinfektionsmedlet. Efter desinfektion tillåts ytorna torka innan utrymmet används. I allmänhet gynnas bakterier av fukt och missgynnas av torka. Även andra lokaler och mark som misstänks vara kontaminerade kan behöva saneras.

Förebyggande åtgärder

Nyanlända hästar bör stallas upp i mottagningsstall i tre veckor. De flesta smittsamma sjukdomar hinner bryta ut under denna tid. Mottagningsstallet sköts om möjligt av separat person, alternativt sist under arbetspasset. Separata kläder, skor/stövlar och stallredskap används i mottagningsstallet.

Handhygien är viktigt att upprätthålla mellan stallarna. Händerna tvättas med tvål och vatten vid synlig smuts och sedan används handdesinfektionsmedel. Handdesinfektionsmedel finns att köpa på apotek.

Om det finns anledning att misstänka att en ny häst kan bära på salmonella eller om den har varit uppstallad där salmonellasmitta förekommit så är enda sättet att kontrollera hästens status träckprover som undersöks med avseende på salmonella.

Prognos

Om inga symtom ses eller vid diarré med lindrigt till måttligt nedsatt allmäntillstånd får prognosen anses vara god. Ju allvarligare förlopp desto sämre prognos. Vid kraftig diarré eller blodförgiftning med endotoxinpåverkan kan den kraftiga inflammatoriska reaktionen och cirkulationssvikt leda till att hästen dör eller måste avlivas.

Zoonosaspekt

Salmonella är en zoonos, det vill säga det kan smitta mellan djur och människa. För att läsa mer, se Salmonella som zoonos.

Vad säger lagstiftningen?

Salmonella hos djur är en anmälningspliktig djursjukdom och omfattas av zoonoslagstiftningen.

En aktör (ansvarig för ett djur) ska enligt lag kontakta en veterinär för undersökning och eventuell provtagning om det förekommer ökad dödlighet, andra tecken på allvarlig sjukdom eller väsentligt minskad produktion som man inte vet vad den beror på. Se SJVFS 2021:10, Saknr K12, Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om biosäkerhetsåtgärder samt anmälan och övervakning av djursjukdomar och smittämnen. 

För travhästar gäller enligt Svensk Travsports regelverk: Vid misstänkt/konstaterad smittsam sjukdom ska tränare (eller annan ansvarig) omedelbart isolera hela stallet och kontakta det travsällskap som hen tillhör vilket övertar ansvaret för vidare åtgärder. Travsällskapet underrättar Svensk Travsports Hästvälfärdsavdelning om smittan.  

För galopphästar gäller liknande regler enligt Skandinaviskt Smittskyddsreglemente.

Aktörer, veterinärer och labbpersonal har anmälningsskyldighet till Jordbruksverket enligt K12 när smittämnet för Salmonella spp. påvisas. Det sköts oftast av det svenska påvisande laboratoriet. Om prover skickas för analys utomlands måste provtagande veterinär anmäla.  

Jordbruksverkets e-tjänst: Anmälan av indexfall av anmälningspliktig djursjukdom eller smittämne

Beställ SVA:s analyser

Salmonellaanalys från djur och miljö (MSRV) odling inkl. anrikning

Remiss: Salmonellaodling – Varje prov analyseras individuellt 

Remiss: Salmonellaodling – Individprover som poolas på laboratoriet Kan användas vid större antal prover

Beställ SVA:s produkter 

 Provtagningspinne eSwab regular, 10-pack 

 Provtagningspinne eSwab regular, 50-pack

 Provtagningspinne liten 2-pack, 10 st - SVA

 Provtagningspinne liten 2-pack, 100 st

 Plastburk 70 ml med skruvlock, 10-pack

 Plastburk 100 ml med snäpplock, 10-pack 

 Plastburk 50 ml med snäpplock, 10-pack