Anisakis larv i en sill. Foto: Anders Alfjorden.

Nematoder (rundmaskar)

Sambandet mellan fisk och mag/tarmproblem hos människa är känd från matkulturer där kosten består av rå eller halvrå fisk. Anisakiasis är vanlig i till exempel Japan på grund av landets matvanor. Anisakis simplex är en rundmask som förekommer i havsfisk framförallt på västkusten bland annat i makrill och sill. Infekterad fisk som legat orensad flera timmar efter fångst utgör störst risk vid konsumtion. Parasitlarverna som ligger fritt i bukhålan eller i organ ges då tid att lämna bukhålan för att tränga ut i muskulaturen.

Att rensa fisken direkt efter fångst minskar effektivt risken för att fiskköttet infekteras. Hos människa märks symtom från mage och tarm då parasiterna ger upphov till inflammation i slemhinnan. Magsmärtor och kräkningar är de vanligaste symtomen. Infektion med larver av Pseudoterranova decipiens, torskmask, påminner om Anisakis. Torskmasken påträffas i muskulatur hos torskfiskar i framförallt kanadensiska och japanska vatten. Infektion med torskmask ger som regel lindrigare symtom jämfört med Anisakis. Eftersom människa inte utgör en naturlig slutvärd för dessa parasiter så upphör symptomen vanligtvis inom två veckor och parasiten dör och avstöts spontant inom tre veckor. Observera att även avdödade parasiter (frysning/upphettning till 70 grader) kan orsaka obehag hos människa då parasiterna är starkt allergena och kan framkalla illamående och diarré vid riklig förekomst.

Cestoder (bandmaskar)

Människans binnikemask, Diphyllobothrium latum, och dess sjukdomsframkallande larver (dynt) ses i muskulatur hos sötvattensfisk, till exempel gädda och abborre. Laxfisk kan också vara infekterad. Konsumtion av rå och halvrå fisk utgör en risk precis som för Anisakis. Smittade personer har i regel inga symtom alls, enstaka kan dock utveckla vitamin B12-brist.

Bakterier

Fisktuberkulos: Infektion med mykobakterier hos varmvattenlevande fisk (Mycobacterium marinum, M. fortuitum, M. chelonae m.fl.) ger ofta ett långsamt och smygande sjukdomsförlopp hos infekterade fiskar. Vanliga symptom är sår, svullen buk och granulombildningar i fiskens hud och inre organ. Dessa bakterier kan även smitta människor genom kontakt med bakterierikt vatten eller fisk. Symtomen är hudsår, ofta svårläkta, främst på händer och armar.

Vibrio vulnificus: Vibrio vulnificus är en saltberoende bakterie som är nära besläktad med Vibrio cholerae, den i u-länder så fruktade diarrébakterien. Infektioner med V. vulnificus rapporteras främst från tropiska och subtropiska regioner. Bakterien påträffas i havsvatten där temperaturen överstiger 17 grader. Varma somrar kan havsvattnet i delar av Sveriges kustvatten nå mer än 20 grader och därmed skapas möjlighet för V. vulnificus att existera även i våra vatten.

Symtomen vid infektion med V. vulnificus är akuta med karaktäristiska sårinfektioner på extremiteterna. Sårinfektioner som i vissa fall sekundärt utvecklas till blodförgiftning och till och med dödsfall. Primär blodförgiftning kan resultera om infekterade färska eller ofullständigt tillagade skaldjur äts. Livsmedelsverkets importkontroll av skaldjur är hård.

Förekomst i Sverige

• Livsmedelssmitta: Sjukdom hos människa till följd av konsumtion av parasitinfekterad fisk (Anisakis, binnikemask mfl.) är ovanligt i Sverige, så vitt känt. Fisk längs våra kuster och i våra insjöar kan dock vara bärare av dessa parasitlarver. Detta i kombination med att förtäring av rå fisk (sushi) blir allt vanligare i svenskens matkultur gör att de förebyggande åtgärderna i form av frysning av råvaran, rätt tillagning och livsmedelskontroll blir allt viktigare.
• Hudinfektioner: Infektioner i huden hos människa på grund av mykobakterier från fisk är, så vitt känt inte heller vanligt. Risken är störst för de personer som är ägare till akvarie- eller prydnadsfisk. Förebyggande åtgärder i dessa fall är att hålla en god handhygien i samband med skötseln och att aldrig munhävertera akvarievatten.

Vibrio vulnificus har orsakat problem i Sverige under varma somrar när vattentemperaturen i havet når >20ºC. Personer med nedsatt immunförsvar eller kroniska sjukdomar har efter havsbad drabbats av allvarliga hudinfektioner, i vissa fall med sekundär blodförgiftning och till och med dödsfall (referens: Läkartidningen, 2001, 98, 3400-01). Smitta via infekterad fisk eller skaldjur har inte rapporterats.