Gå direkt till innehåll

ILT, MG eller infektiös coryza hos hobbyhöns – anmälningsplikt och vad man kan göra vid konstaterad smitta

Infektiös laryngotrakeit (ILT), Mycoplasma gallisepticum (MG) och infektiös coryza (Avibacterium paragallinarum) är tre smittsamma luftvägssjukdomar som idag finns bland hobbyhöns i Sverige. Det är inte känt hur vanliga dessa sjukdomar är i Sverige eftersom någon systematisk undersökning inte har gjorts. De förekommer dock inte i dagsläget bland kommersiella fjäderfän i Sverige. En annan vanlig fråga är vad man som ägare till hobbyhöns och andra fjäderfän ska göra med sina fåglar när en eller flera av dessa sjukdomar påvisats. 

Vad menas med anmälningsplikt?

I Sverige är fynd av ILT och MG är anmälningspliktiga, medan fynd av infektiös coryza inte är det. Anmälningsplikt innebär att veterinärer och personer som arbetar inom obduktions- och laboratorieverksamhet är skyldiga att anmäla fall av vissa sjukdomar och smittämnen till Jordbruksverket. Det grundas på Jordbruksverkets regelverk.
Bakgrunden är att myndigheter och samhälle vill veta hur vanlig en viss sjukdom är. Det kan vara svårt att svara på utan omfattande undersökningar, men genom anmälningsplikten blir i alla fall antalet diagnosticerade fall känt. Dessutom måste Sverige och andra länder varje år rapportera antalet påvisade fall av vissa sjukdomar till Världsorganisationen för djurhälsa (OIE). Därför är det viktigt att misstänkta fall av anmälningspliktiga sjukdomar rapporteras.

Ansvaret för att anmäla en sjukdom vilar på det laboratorium som ställer diagnosen, och de skickar en rapport till Jordbruksverket. Som djurägare behöver du inte göra någonting. Det framgår av provsvaret från SVA om anmälan har gjorts.

Kriterier för anmälan

För ILT gäller i Sverige att diagnosen ställs genom att man antingen påvisar typiska förändringar i vävnader från djuret vid undersökning i mikroskop, eller påvisar arvsmassa från ILT-virus med till exempel PCR-teknik. För MG gäller att bakterien ska isoleras (genom odling på laboratorium) och/eller påvisas med PCR-teknik.

Blodprov som tas vid ett enskilt tillfälle för att påvisa antikroppar mot ILT eller MG är inte en tillräcklig grund för anmälan. Det beror på att antikropparna kan ha bildats tidigare än vid ett pågående sjukdomsutbrott. Om man däremot tar prov med några veckors mellanrum och mängden antikroppar ökar, är det ett tydligt tecken på en pågående infektion. I det fallet gäller anmälningsplikt även vid blodprov.

Vilka skyldigheter har man som djurägare?

Att ILT och MG är anmälningspliktiga sjukdomar betyder inte att man måste avliva sin drabbade hönsflock. Det finns inte heller något krav på avlivning vid sjukdomen infektiös coryza. Som ägare till tamdjur har man däremot enligt djurskyddslagen ett ansvar att söka hjälp hos en veterinär när djuren blir sjuka. Alternativt ska djuren avlivas för att förkorta lidande. Svårt sjuka höns med andnöd kan i vissa fall behöva avlivas för att förkorta deras lidande.

Det är med andra ord i princip upp till var och en vad man väljer att göra med sin flock. Det som är viktigt att väga in vid ett beslut är att det för alla tre sjukdomar finns en risk att hönsen blir kroniska smittbärare. Detta betyder att fåglarna kan fortsätta att bära smittämnet och smitta andra höns även efter att de själva har tillfrisknat.

Om man säljer fåglar, och/eller vid MG avelsägg, från en smittad flock finns en stor risk att man sprider smittan vidare till andra besättningar. Om man däremot har en ”sluten” flock och är försiktig när man besöker andra eller tar emot besök av andra hönsägare så är det i sig inget problem att behålla djuren efter ett sjukdomsutbrott.

Kan man spara kläckägg och ”starta om” sin flock?

För ILT och infektiös coryza kan man behålla sina avelslinjer och samtidigt bli smittfri. Dessa smittämnen finns inte inuti ägget och sprids inte med ägget förutsatt att skalet är fritt från smittämnet. Man kan då spara avelsägg och kläcka dem i maskin. Avelsäggen och ruvare bör desinfekteras för att få bort eventuella virus. De levande fåglarna avlivas och djurutrymmet rengörs noga, desinfekteras och lämnas tomt i några veckor i väntan på de nya kycklingarna. I praktiken är det omöjligt att med olika tester säkert ta reda på vilka fåglar som är smittbärare eller inte i en flock.

För MG är det tyvärr inte en framkomlig väg att spara och kläcka kycklingar från egna avelsägg från en drabbad flock eftersom smittan även sprids via kläckäggen.

Ta gärna hjälp av din besättningsveterinär för att diskutera vad som kan vara lämpligt att göra med just din flock innan du bestämmer dig för vad just du ska göra.

Hjälper antibiotika?

Behandling med antibiotika kan eventuellt vara aktuellt när djuren är sjuka på grund av infektion med MG och infektiös coryza som orsakas av bakterier eftersom det kan ibland mildra symtom och hjälpa fåglarna att tillfriskna snabbare Dock finns en betydande risk att symtomen återkommer efter avslutad behandling och att smittämnet finns kvar hos vissa höns i flocken.

Behandling vid ILT är bara aktuellt om djuren visar tecken på följdinfektioner med bakterier.

Beslut om eventuell behandling fattas av en kliniskt verksam veterinär efter bedömning av de sjuka levande djuren i kombination med eventuella resultat från obduktioner och laboratorieanalyser. SVA kan inte hjälpa till med behandlingsrekommendationer för enskilda flockar/fåglar eller med receptförskrivning.

Tabell 1. Jämförelse mellan ILT, MG och infektiös coryza

Sjukdom

ILT

Mykoplasmos (MG)1

Infektiös coryza

Typ av smittämne
Virus (infektiöst laryngo-trakeitvirus) Bakterie (Mycoplasma gallisepticum) Bakterie (Avibacterium paragallinarum)
Smittväg Horisontellt2 Horisontellt och vertikalt2 Horisontellt2
Värddjur Tamhöns (mer sällan fasan, påfågel, kalkon) Fjäderfän, till exempel tamhöns, kalkon, fasan, anka Tamhöns. Kalkoner kan smittas men visar vanligen milda symtom.
Kroniska smittbärare? Ja Ja Ja
Anmälningpliktig sjukdom? Ja Ja Nej
Krav på åtgärder? Nej Nej Nej
Behandling? Nej (följdinfektioner kan behandlas med antibiotika vid behov3) Kan eventuellt lindra symtom, men smittämnet finns oftast kvar i flocken hos smittbärare3 Kan eventuellt lindra symtom, men smittämnet finns oftast kvar i flocken hos smittbärare3
Vaccin Ja (levande) Nej (finns i vissa länder) Nej (finns i vissa länder)

1Det finns många olika mykoplasma-arter. I detta fall avses endast Mycoplasma gallisepticum (MG)
2Horisontell smitta: smittämnet förs från djur till djur via till exempel droppsmitta (nysningar, hosta) eller direktkontakt. Vertikal smitta: smittämnet förs från hönan till hennes kycklingar via kläckägget.
3Kontakta kliniskt verksam veterinär för bedömning av behov.

 

Sidan granskades senast : 2024-04-09