Laxdöden
Sedan 2014 har vissa vattensystem drabbats av sjuklighet och dödlighet på återvändande lax. Problem uppstår dels under sommaren, dels vid tiden för lek. Sportfiskare rapporterar ofta om hudblödningar och sår, men merparten av fiskarna som observeras är svampangripna.
SVA och finska Livsmedelsverket undersökte problemen 2016, vilket följdes upp av en ny undersökning 2018, där även Göteborgs universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet deltog.. I arbetet ingick omfattande observationer och provtagningar för att få en mer omfattande bild av händelserna och orsakerna till laxdöden. Utredningarna fortsätter sedan 2020 genom det hälsoövervakningsprogram SVA genomför på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, samt genom ett specifikt projekt avseende Torneälven, som SVA genomför tillsammans med finska Livsmedelsverket med hjälp av forskningsmedel avsatta från det svensk-finska gemensamma gränsälvsfiskekortet.
Utifrån undersökningarna 2016 noterades en skillnad mellan vattendragen i ursprung till skador. I Torneälven var många förändringar av mekaniskt ursprung, orsakade av till exempel sälar och fiskered-skap. Hudblödningar och UDN-liknande förändringar var vanliga i andra vattendrag. Histopatologiskt liknade hudblödningarna en bakteriell sjukdom som kallas red mark syndrome (RMS) och som drabbar regnbåge. Ungefär hälften av de UDN-liknande skadorna kunde bekräftas som UDN. Skadorna gör oavsett ursprung fisken mer mottaglig för svampangrepp och bakteriella infektioner. Molekylärbiologiska undersökningar visade spår av herpes‐ och iridovirus hos laxar som hade hudblödningar. Dessa virus kan orsaka förändringar som påminner om symtomen som konstaterats.
Provtagningarna 2018 fokuserade på biomarkörer, vilket kan sägas vara olika hälsoparametrar som kan mätas i fisken ungefär som vi kan lämna ett blodprov för att se hur kroppen mår, men hos fisk fokuserar man på parametrar som kan påverkas av miljögifter. Även olika vitaminer mättes.
Undersökningarna visade på skillnader men också likheter mellan olika vattendrag med olika hälsostatus och ursprunget till problemen har ännu inte fastställts. I Torneälven, där fisken som provtogs var synbart frisk, noterades hög förekomst av EROD-aktivitet, en indikator för exponering för exempelvis PCB och PAH, hög förekomst av omogna röda blodkroppar och förhöjda nivåer av sköldkörtelhormon. I Umeälven där allvarligt sjuk fisk provtogs noterades också sköldkörtelrubbningar, samt rubbningar i blodsocker- och salthalt. Svampangreppen på dessa fiskar var omfattande, vilket sannolikt förklarar en förändrad salthalt i blodet. Blodsockernivån kan ha varit förhöjd på grund av sjukdomen eller spegla en bakomliggande sjukdom. Det fanns ingen indikation på att brist på tiamin (B1), A-vitaminer, E-vitamin eller astaxanthin skulle vara involverat i problematiken.
Under 2020–2022 övervakades flera vattendrag (Torneälven, Ume-/Vindelälven, Klarälven och Ätran) genom provtagningar. En rapport avseende samtliga dessa älvar och för dessa år håller för närvarande på att sammanställas. Torneälven har fortsatt övervakas efter 2022, och 2025 publicerades en rapport avseende övervakningen av Torneälven åren 2020–2024. Rapporten skrevs tillsammans med finska Livsmedelsver-ket.
Läs rapporter från de olika provtagningarna
2016 Torneälven (Sverige och Finland) (pdf)
2020–2024 Torneälven (Sverige och Finland) (pdf)
Kan jag hjälpa till?
Absolut! Genom att rapportera eventuella fynd av sjuk, skadad eller död laxfisk bidrar du till SVA:s kartläggning av hälsoläget. Rapporteringsformuläret hittar du här. Lämna gärna kontaktuppgifter ifall det är något vi behöver förtydliga. I vissa fall kan det även vara av intresse att undersöka fisken, och det är inte görbart utan kontaktuppgifter.
Kontakt
SVA:s fiskjour är bemannad ordinarie arbetsdagar kl 07.50–16.30 under september–april och kl 07.50–15.50 under maj–augusti på telefon 018-67 41 71.
Du kan även skicka e-post till fiskjour@sva.se.
Läs mer
Senast granskad 2026-06-15