Dioxiner och PCB
Dioxiner och PCB är svårnedbrytbara organiska ämnen som fått stor spridning i miljön. De är stabila och fettlösliga och anrikas uppåt i näringskedjan. Utsläpp av dioxiner och PCB är reglerade och förbjudna sedan 1970-talet och orsakar inget djurhälsoproblem eller fara för människohälsa så länge fodret inte innehåller otillåtna mängder av substanserna.
Källa
Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibensofuraner (PCDF) och polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD) som bildas vid förbränning och vid tillverkning av kemikalier där klor ingår. Exempelvis bildades dioxiner i samband med klorblekning av pappersmassa och har därför förorenat stora delar av Bottenhavet och Östersjön.
PCB står för polyklorerade bifenyler och är till skillnad från dioxinerna industrikemikalier (tillverkade med avsikt). Vanliga användningsområden har varit transformatorolja (för kylning) och i fogmassor använda i byggnader. Vissa PCB:er liknar dioxiner strukturellt och är följaktligen särskilt skadliga. PCB innehåller ofta dioxiner som en restprodukt från tillverkningen.
Effekt på djurhälsa
Varken dioxiner eller PCB är djurhälsoproblem så länge fodret inte innehåller otillåtna mängder av substanserna. Den primära skadliga effekten av dioxiner och PCB är reproduktionsstörningar via sänkt spermiekvalitet. Denna effekt fås redan vid exponering i späd ålder. Långvarig exponering för dioxiner/PCB kan medföra skador på nervsystemet, endokrina skador samt cancer.
Studier av dioxiners påverkan vid oavsiktlig exponering har visat på minskad antioxidantaktivitet och kromosomavvikelse hos nötkreatur, men kontrollerade experimentella studier saknas.
Dioxiner har uppmätts i vävnader från renar i flera olika regioner, men de direkta effekterna på djurens hälsa är dåligt undersökta. Det är troligt att renar påverkas på liknande sätt som andra idisslare när de utsätts för höga doser av dioxiner.
Hos fjäderfä har studier med experimentell exponering för dioxin visat reproduktionseffekter, minskad äggproduktion, lägre kläckbarhet och lägre kroppsvikt. Under 1957 i USA orsakade dioxinkontaminerade fodertillsatser “chick edema disease” hos miljontals kycklingar, en sjukdom där hjärtsäcken och bukhålan fylls med vätska, vilket leder till döden.
Studier av dioxiners påverkan vid oavsiktlig exponering har visat på minskad antioxidantaktivitet och kromosomavvikelse hos får och get och förhöjd förekomst av kastning hos får, men kontrollerade experimentella studier saknas.
Studier av dioxiners påverkan vid oavsiktlig exponering har visat på högre dödlighet hos gris, men kontrollerade experimentella studier saknas.
Effekt på produktionskapacitet
Dioxiner och PCB är miljögifter som anrikas i näringskedjan. Kontaminerat foder kan innebära kassation av animaliska livsmedel om djuren ätit kontaminerat foder.
Effekt på livsmedelssäkerhet
Dioxiner och PCB är fettlösliga miljöföroreningar som kan finnas i foder och som därmed kan ge förhöjda halter i livsmedel. Akuta effekter förekommer endast vid väldigt hög exponering (vid till exempel olyckor), däremot kan långvarig exponering vid lägre halter påverka människor negativt. Dioxiner påverkar framför allt reproduktion, sköldkörtelhormoner och tandemaljen. Ämnena misstänks också kunna påverka hjärnans utveckling och immunförsvaret och öka risken för cancer.
Förebyggande åtgärder och behandling
Vid misstanke om förgiftning bör man i första hand se till att kvarvarande djur inte längre exponeras för den misstänkta giftkällan till exempel genom att byta foder. Korrekt förbränning av kontaminerat material är den bästa metoden för att förhindra och kontrollera exponering.
Kontroll
Det finns gränsvärden för dioxiner och PCB i livsmedel i kommissionens förordning (EG) 2023/915. Gränsvärden för dioxiner och PCB i foder finns i direktiv 2002/32/EG.
Observera att gränsvärden i livsmedel är så lågt satta att det finns risk att dessa överskrids om dioxininnehållet i foder är nära gränsvärdet.
Läs mer
Materialet har tagits fram inom ramarna för projektet ”Effektivt utnyttjande av tillgängliga foder- och vattenkällor vid kritisk resursbrist”.
Medverkande organisationer: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Hushållningssällskapet Halland, Växa, Gård & Djurhälsan och Sveriges lantbruksorganisation.
Finansiär: Myndigheten för civilt försvar.
Senast granskad 2026-05-06