SVA:s användning av djur i forskning

Specifika forskningsprojekt som rör sjukdomar hos olika djurslag kan ske på privatägda eller vilda djur och på försöksdjur i laboratoriemiljö. Försök på djur i laboratorier sker på universitet och andra laboratorier i och utanför Sverige. Om syftet är att erhålla ny kunskap om en viss sjukdom i samband med sjukdomsutbrott, kan prover tas vid veterinär- eller besättningsbesök. Proverna skulle i många fall ändå ha tagits som en del av en utredning från ett sjukt djur. Prover tas även från friska djur som kontroll så att skillnader mellan sjuka och friska djur kan studeras.

Antal använda djur 2025 

Exempel på djurstudier som utförs på SVA

Häst

I ett projekt om hästsjukdomen ekvint coronavirus provtas hästar på gårdar där man konstaterat ett utbrott för att bättre förstå hur viruset sprids och hur länge hästarna skyddas av antikroppar. Dessutom görs en undersökning av förekomsten av antikroppar i den allmänna hästpopulationen, och för att minska antalet hästar som provtas för projektet används framförallt prover från hästar som redan har provtagits av andra skäl.

Fjäderfä

Forskning om rödsjuka hos värphöns. Rödsjuka är en bakteriesjukdom som orsakas av smitta med bakterien Erysipelothrix rhusiopathiae. I värphönsbesättningar ses utbrott med hög dödlighet och sänkt äggproduktion.I projektet tar vi prov från friska värphönsflockar och flockar som drabbats av utbrott av rödsjuka för att studera samspelet mellan bakterie och värddjur med fokus på hur skyddande immunitet kan uppnås och upprätthållas.

Får

Betesfeber, orsakad av Anaplasma-bakterien, sprids med fästingar och kan drabba djur på bete. Bakterien infekterar immunförsvarsceller och hos får kan infektionen bland annat orsaka hög feber, hälta, plötsliga dödsfall och att dräktiga tackor kastar sina foster. I projektet kommer prover samlas in från både får med och utan tecken på sjukdom för att bättre förstå hur smittan beter sig i fåret och varför vissa får sjukare än andra.

Gnagare

SVA utför så kallad hälsoinventering på prover från djur stallade på försöksdjursanläggningar. Hälsoinventering utförs för att övervaka sjukdomar på anläggningen så att åtgärder kan vidtas om ett oönskat smittämne påvisas. Kunskap om aktuellt hälsoläge på anläggningen bidrar till en god forskningskvalitet och pålitliga studieresultat.

Gris

Under 2022 förbjöds tillsats av zinkoxid i grisfoder av miljöskäl. Tillsats av zinkoxid i avvänjningsfoder har givits för att minska diarré och dödlighet bland smågrisar. I projektet undersöks tarmfloran hos grisar i 60 svenska besättningar för att hitta faktorer som skyddar mot diarré. Besättningarna fasade ut användningen av zinkoxid före förbudet.

SVA:s 3R-strategi

2016 fick SVA tillsammans med fem andra myndigheter som i olika grad kommer i kontakt med djurförsök i sin myndighetsutövning ett uppdrag av regeringen att upprätta en 3R-strategi.

3R-begreppet presenterades första gången av de brittiska forskarna William Russel och Rex Burch 1959 i boken ”The Principles of Humane Experimental Technique”. De 3R:en står för Replace, Reduce och Refine och innebär kortfattat att djurförsök ska ersättas med djurfria metoder och om det inte är möjligt ska så få djur som möjligt användas och djuren ska skyddas från lidande och behandlas väl. Strategierna beskriver myndigheternas arbete med att ersätta, begränsa och förfina försöksdjursanvändning och konkreta exempel på aktiviteter. SVA:s 3R-strategi återfinns här.

Replace (ersätta)

Replace innebär utveckling och användning av metoder som gör det möjligt att få svar på en vetenskaplig fråga utan att använda djurförsök. Till exempel har SVA ersatt en test vid misstanke om förekomst av toxin från bakterien Clostridium botulinum i livsmedel som gjordes på möss. Djurförsöket har ersatts av en metod som mäter toxinerna direkt i provet (masspektometri). Ett annat exempel där SVA kan bidra till att djurförsök ersätts är i diagnostik där antikroppar används. Fortfarande produceras många av dem i djur. En förstudie har genomförts på SVA för att ta reda på vilka antikroppar i SVA:s diagnostik som kan produceras utan djur.

Reduce (minska)

Reduce innebär utveckling och användning av metoder där man får samma vetenskapliga information från färre djur i ett försök eller där man får mer vetenskaplig information från samma antal djur. T ex används i smittskyddsforskning i mesta möjliga utsträckning prover som redan har tagits av andra skäl för att minska antalet djur som provtas på grund av försöket. SVA får årligen in olika typer av prover insamlade inom ramen för nationella övervakningsprogram. Dessa prover används och kan användas för att undersöka förekomst av andra sjukdomar vilket gör att färre djur behöver provtas i fält. Vidare har SVA prover och material sparat i en egen biobank som kan användas för olika typer av studier. Slutligen används prover och material tagna i samband med veterinärbesök för t.ex. studier av celler.

Refine (förfina)

Refine innebär utveckling och användning av metoder som tar bort eller minimerar eventuell smärta, lidande eller obehag och metoder som ökar djurets välmående. T ex kan provtagning av djur göras på olika sätt. För att minska stressen i samband med provtagning kan flockdjur hållas i grupper tills alla djur är provtagna för att sedan släppas tillsammans vilket forskare vid SVA har noterat leder till mindre stress hos djuren. Forskare vid SVA har även jämfört provtagning genom lungsköljning med svabbprov taget från bakre delen av näshålan för att diagnosticera luftvägssjukdom hos nötkreatur. De kom fram till att svabbprov är lika bra som lungsköljning men mindre invasivt, medför mindre obehag för djuren och är enklare för den som tar provet.

SVA:s djurskyddsorgan

Alla verksamheter som använder försöksdjur ska enligt djurskyddsföreskrifter ha ett djurskyddsorgan (DO). På SVA består DO av en föreståndare, veterinär, forskare och en 3R-expert. Djurskyddsorganet ska

1. ge råd till personalen som hanterar djuren i djurskyddsfrågor vid användning av försöksdjur,

2. följa utvecklingen inom 3R och ge råd till personalen hur de ska tillämpa 3R i sitt arbete,

3. ta fram/granska interna rutinbeskrivningar för övervakning, rapportering och uppföljning av djurens välfärd samt för verksamhetens övergripande djurskyddsarbete,

4. följa utvecklingen och resultatet av de försök so bedrivs inom verksamheten avseende djurskyddseffekterna för de djur som används, samt identifiera och ge råd som främjar 3R-arbetet i verksamheten

Övriga 3R-aktiviteter

De 3R:en är integrerade i olika delar av SVA:s verksamhet och SVA:s expertkompetens är efterfrågad i externa förtroendeuppdrag. Personal på SVA föreläser om användning av djur i forskning och 3R för studenter, elever och olika yrkesgrupper i privata och offentliga sektorn. Exempel på aktiviteter:

• SVA är medförfattare av webbaserat utbildningsmaterial inom Nordic Consortium for Laboratory Animal Science Education and Training (NCLASET). Materialet riktar sig till forskare och personal verksamma inom biomedicinsk forskning som omfattar djurförsök.

• SVA har varit med och tagit fram webbaserat utbildningsmaterial för grundskolor och yrkesverksamma inom försöksdjursverksamhet.

• Elin Törnqvist, avdelningschef, är medlem i den vetenskapliga kommittén i Djurskyddet Sverige, ledamot i Sveriges Nationella kommitté för djur som används för vetenskapliga ändamål samt ledamot i Sveriges 3R-centers styrgrupp sedan 2017. Hon har också ett flerårigt uppdrag för Swiss National Science Foundation, som ledamot i en vetenskaplig styrgrupp i forskningssatsningen ”Advancing 3R – Animals, research and society” sedan 2022.

• Patricia Hedenqvist, professor på SLU och ansvarig försöksdjursveterinär på SVA, är ledamot i Centrala Djurförsöksetiska Nämnden som utvärderar svåra djurförsök i efterhand i syfte att sprida kunskap om 3R metoder som kan minska lidandet.

Publikationer om 3R

Grimm, H., Biller-Andorno, N., Buch, T., Dahlhoff, M., Davies, G., Cederroth, C. R., Maissen, O., Lukas, W., Passini, E., Törnqvist, E., Olsson, I. A. S., & Sandström, J. (2023). Advancing the 3Rs: innovation, implementation, ethics and society. Frontiers in veterinary science, 10, 1185706. https://doi.org/10.3389/fvets.2023.1185706

Lindsjö, J., Berg, C., Olsson, U., & Törnqvist, E. (2021). The 3Rs in animal welfare bodies at Swedish universities - knowledge, attitudes, implementation. ALTEX, 38(3), 477–489. https://doi.org/10.14573/altex.1911141

Lindsjö, J., Fahlman, Å., & Törnqvist, E. (2016). ANIMAL WELFARE FROM MOUSE TO MOOSE--IMPLEMENTING THE PRINCIPLES OF THE 3RS IN WILDLIFE RESEARCH. Journal of wildlife diseases, 52(2 Suppl), S65–S77. https://doi.org/10.7589/52.2S.S65