Sammanfattning av Swedres-Svarm

Under lång tid har Sverige haft en gynnsam situation jämfört med många andra länder när det gäller antibiotikaresistens hos bakterier från människor. Det läget kvarstår fortfarande. En av anledningarna är att vi har effektiva strategier för att främja en ansvarsfull användning av antibiotika och begränsa spridningen av antibiotikaresistens.

Trots det goda läget finns det problem med kontinuerligt ökande antibiotikaresistens och smittspridning inom sjukvården. Viktiga exempel är de återkommande utbrotten av vankomycinresistenta enterokocker på sjukhus och ett ökande antal vårdrelaterade kluster av ESBL-CARBA. Detta poängterar vikten av ett kontinuerligt arbete inom Strama, vårdhygien och smittskydd för att förebygga infektioner och ökande antibiotikaresistens.

Antibiotikaförsäljningen inom humanmedicinen i Sverige minskade kraftigt under pandemin men började öka under 2022 och fortsatte att öka under 2023. Under 2024 har ökningen bromsat och försäljningen är väsentligt oförändrad jämfört med året innan. Försäljningen ligger fortfarande under prepandemiska nivåer. Antibiotikaförsäljningen har minskat generellt sedan peaken i 1992. Störst minskning under denna period observerades hos barn i åldrarna 0–4 år.

Inom veterinärmedicinen har antibiotikaförsäljningen minskat kraftigt sedan mitten av åttiotalet för att de senare åren ha stabiliserats på en jämförelsevis låg nivå.

Vidare har förekomsten av resistens bland bakterier från djur generellt sett varit stabilt låg. För vissa substanser och bakterier har förekomsten över tid till och med minskat. Ett sådant exempel är ESBL-bildande Escherichia coli hos slaktkyckling. Det finns dock undantag, exempelvis har förekomsten av resistens mot ampicillin, sulfonamider och trimetoprim ökat hos slumpmässigt utvalda E. coli hos såväl slaktkyckling som slaktgris.

Viktiga fynd 2024

• Den totala antibiotikaförsäljningen inom humanmedicinen i Sverige är på en liknande nivå 2024 som året innan med en ökning på 0,2 procent jämfört med 2023.
• Försäljningen av antibiotika inom tandvården minskade med 1,0 procent under samma period.
• Antibiotikaförsäljningen inom öppenvården ligger på ungefär samma nivå som året innan och försäljningen av antibiotika på rekvisition till vårdinrättningar minskade under samma period.
• Sedan 2020 används resistens mot cefotaxim hos Escherichia coli och andelen meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) isolerade från blod som indikatorer på antibiotikaresistens i Sverige. Både andelen MRSA och andelen E. coli som är resistenta mot cefotaxim har långsamt ökat under en tioårsperiod till nuvarande 2,6 respektive 9,2 procent. Dessa indikatorer är relaterade till Sveriges mål i EU:s rådsrekommendationer som sträcker sig fram till 2030. Målen är att minska förekomsten av MRSA i blod med 3 procent och ESBL-producerande E. coli i blod med 10 procent, jämfört med referensåret 2019. Då man ser på hittills använda indikatorer i Sverige är båda högt ställda målsättningar.
• Antalet rapporterade fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens ökar utom för pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP). För ESBL-CARBA, anmäldes 410 fall, mot 314 år 2023 varav femtiosju kluster eller parvis relaterade fall identifierades under 2024 (2–9 fall per kluster). För 27 av de 57 klustren, fanns ett eller flera fall rapporterat som vårdrelaterad smitta i Sverige 2024.
• För vankomycinresistenta enterokocker förekom åtta större (10–37 fall) och tjugotvå mindre (2–8 fall) sjukhusrelaterade smittspridningar under 2024.
• Försäljningen av antibiotika för användning till djur är stabilt låg och domineras av penicillin med smalt spektrum.
• Under året isolerades MRSA från gris och sporadiskt från djurslagen hund, häst och katt.
• ESBL-bildande E. coli är generellt sett ovanliga hos både lantbrukets djur och sällskapsdjur samt på kött.
• Bakterier som bildar ESBL-CARBA har inte bekräftats hos tamdjur i Sverige.

Försäljning av antibiotika

Antibiotikaförsäljning inom humanmedicin

Den totala mängden antibiotika som såldes i Sverige ökade med 0,2 procent under 2024 och ligger nu på 11,0 DDD per 1 000 invånare och dag som är ungefär samma som året innan. I detta innefattas all antibiotikaförsäljning inom humanmedicin. Det inkluderar all antibiotika som sålts på recept till individer och på rekvisition till olika vårdinrättningar.

Öppenvård

Antalet antibiotikarecept som hämtades ut på apotek under året låg på 271 recept per 1 000 invånare, en ökning med 0,3 procent jämfört med 2023. Bland landets 21 regioner uppnådde 3 regioner det nationella målet på högst 250 recept per 1 000 invånare. Försäljningen minskade i åldersgrupperna 0–4 år och 5–14 år, mest i gruppen barn i åldern 0–4 år där den minskade med 13,5 procent jämfört med året innan. Övriga grupper ökade och mest i gruppen 15–64 år med 1,9 procent jämfört med året innan.

Försäljningen av antibiotika på recept inom tandvården minskade med 1,0 procent under 2024 jämfört med året innan, och utgör 7,0 procent av alla uthämtade antibiotikarecept under året. Sedan år 2007 har antibiotikaförsäljningen inom tandvården minskat med nästan hälften.

Sjukhus och andra vårdformer

Den totala försäljningen av antibiotika på rekvisition till vårdinrättningar minskade under 2024 med 3,9 procent jämfört med 2023. Försäljningen minskade i 20 av 21 regioner under samma period. Liksom tidigare år fanns stora regionala variationer i försäljningen av antibiotika på rekvistion.

Antibiotikaförsäljning inom veterinärmedicin

Försäljningen av antibiotika för djur från apotek i Sverige uppgick 2024 till 9 088 kilogram. Sedan 2015 har försäljningen av alla antibiotikaklasser utom aminoglykosider minskat eller förblivit stabil. Jämfört med tidigare år ökade försäljningen av aminoglykosider påtagligt 2022 och 2023, följt av en svag nedgång 2024. Ökningen förklaras av ökad användning av aminoglykosider för behandling av avvänjningsdiarré hos gris som en följd av tillbakadragandet under 2022 av veterinärmedicinska läkemedel med hög halt av zinkoxid.

Av den totala användningen 2024 var cirka 58 procent penicillin med smalt spektrum. Försäljningen av antibiotika som bör användas särskilt restriktivt (fluorokinoloner, tredje genertionens cefalosporiner och polymyxin) har minskat väsentligt sedan 2015. Under samma tioårsperiod har andelen produkter för behandling av enstaka djur varit omkring eller över 90 procent av den totala försäljningen.

Den totala försäljningen av antibiotika för djur har minskat med över två tredjedelar sedan 1986, när användningen av tillväxtbefrämjande antibiotika upphörde. Detta är korrigerat för att antalet djur av olika arter har förändrats genom åren. Under 90-talet minskade användningen av antibiotika som läkemedel till hela djurgrupper, och under det senaste decenniet ses också en minskad användning av antibiotika för behandling av enstaka djur.

Jämförelse av försäljning inom human- och veterinärmedicin

Under 2024 såldes 63,5 ton antibiotika för behandling av människor och 9,0 ton för behandling av djur (inkluderar inte produkter för intramammärt eller intrauterint bruk). Uttryckt i relation till kroppsvikt (milligram aktiv substans per skattad kilogram biomassa) var försäljningen 96,4 milligram per kilogram för människor och 11,9 milligram per kilogram för djur.

Anmälningspliktig resistens

ESBL-bildande Enterobacterales, människa

ESBL-bildande Enterobacterales hos människor har varit anmälningspliktigt sedan 2007. Det är den vanligaste av de anmälningspliktiga resistenstyperna.

Resultat 2024, Enterobacterales med ESBL

• Antal rapporterade fall: 12 527 (föregående år 10 895), relativ förändring: 15 procent ökning.
• Antal fall med blodförgiftning: 1 055 (föregående år 897).
• Som tidigare år var E. coli den vanligaste arten, 83 procent, följt av Klebsiella pneumoniae, 12 procent.
• Andelen E. coli från blododling som är resistenta mot tredje generationens cefalosporiner var 9,2 procent.

Resultat 2024, Enterobacterales med ESBL-CARBA

• Antal rapporterade fall: 410 (föregående år 314), relativ förändring: 31 procent ökning.
• Antal fall med blodförgiftning: 22 (föregående år 21).
• E. coli var den vanligaste arten, 67 procent, följt av K. pneumoniae, 33 procent.
• Antalet E. coli från blododling som är resistenta mot meropenem var 5 av 10 499, jämfört med 3 av 10 719 under 2023.
• Femtiosju kluster, med mellan två och nio fall vardera, har identifierats med helgenomsekvensering. Bland de 57 klustren ingår även 33 kluster som haft ett eller flera fall innan 2024. För 27 av klustren, fanns ett eller flera fall rapporterat som vårdrelaterad smitta i Sverige 2024, jämfört med 16 under 2023.
• För första gången i Sverige påvisades ESBL-CARBA-producerande Salmonella. Det rörde sig om en Salmonella Agona som bar på en IMP-gen.

ESBL-bildande Enterobacterales, djur

Bakterier som bildar ESBL är inte anmälningspliktiga vid fynd hos djur. Sådana bakterier är generellt sett ovanliga hos djur i Sverige. Tidigare var förekomsten hos slaktkyckling hög men den har minskat under senare år. Under 2024 undersöktes förekomsten av ESBL-bildande E. coli i tarmprov från slaktkyckling, kalkon och nötkreatur under ett år samt från köttprov från kyckling och kalkon med selektiva metoder.

Sådana bakterier hittades i 3 procent av tarmproven från slaktkyckling och 4 procent av köttproven av kycklingkött men inte i några av proven av tarmproven från kalkon eller nötkreatur eller köttprov från kalkon.

Bakterier som bildar ESBL-CARBA har inte bekräftats hos tamdjur i Sverige.

Staphylococcus aureus resistenta mot meticillin (MRSA), människa

Samhällsförvärvad smitta är sedan länge den vanligaste typen hos människor smittade med MRSA i Sverige, med hälften av fallen. Familje-/hushållssmitta och samhällsförvärvad smitta utgjorde 25 procent respektive 21 procent av fallen.

Resultat 2024

• Antal rapporterade fall: 3 937 (föregående år 3 547), relativ förändring: 11 procent ökning.
• Antal fall med blodförgiftning: 123 (föregående år 103).
• Andelen MRSA bland S. aureus från blododling har ökat till 2,6 procent, från 2,1 procent 2023.

Staphylococcus aureus resistenta mot meticillin (MRSA), djur

Under året isolerades MRSA från gris och sporadiskt från djurslagen hund, häst och katt. Förekomsten hos gris är otillräckligt undersökt men en baslinjestudie med provtagning på slakteri genomförs under 2025. Hos hund och katt var antalet MRSA-fall 6 respektive 8. De typer som dominerar hos dessa är samma som hittas hos människor, vilket tyder på att människor är smittkällan. Hos häst var antalet MRSA-fall 14 vilket är lägre än åren 2020–21 (27 respektive 23 fall), då det förekom utbrott av MRSA på hästsjukhus.

Staphylococcus pseudintermedius resistenta mot meticillin (MRSP), djur

Under 2024 var antalet anmälda fall av meticillinresistenta Staphylococcus pseudintermedius (MRSP) hos djur på ungefär samma nivå som de senaste åren. Totalt anmäldes 57 fall av MRSP till Jordbruksverket, varav 49 fall från hund samt sju från katt och ett från häst. Samtliga isolat utom två fanns tillgängliga för vidare undersökning. De första åren efter att MRSP hade hittats hos djur i Sverige var i princip alla fall av en viss sekvenstyp (ST71). På senare år förekommer fler olika sekvenstyper, (29 olika 2024) varav ST551 är den vanligaste.

MRSP är inte anmälningspliktig vid förekomst hos människor.

Streptococcus pneumoniae med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP), människa

Resultat 2024

• Antal rapporterade fall: 148 (föregående år 152), relativ förändring: 3 procent minskning.
• Antal fall med blodförgiftning: 12 (föregående år 7).
• Andelen S. pneumoniae med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) från blododling har minskat till 5,5 procent, från 5,8 procent 2023.

Enterococcus faecium och Enterococcus faecalis resistenta mot vankomycin (VRE), människa

Resultat 2024

• Antal rapporterade fall: 390 (föregående år 260), relativ förändring: 50 procent ökning.
• Antalet fall av VRE varierar kraftigt mellan år beroende på hur många och hur stora smittspridningar som förekommit på sjukhus.
• Antal rapporterade fall av E. faecium med vankomycinresistens: 372 (föregående år 250), relativ förändring: 49 procent ökning.
• Antal rapporterade fall av E. faecalis med vankomycinresistens: 18 (föregående år 10).
• Sju fall av VRE rapporterades med både E. faecium och E. faecalis.
• Antal fall med blodförgiftning: 6 (föregående år 5).
• Trettio smittspridningar rapporterades under året med 2–37 fall. Av dessa var åtta större sjukhusrelaterade utbrott med 10–37 fall vardera. År 2023 rapporterades sjutton sjukhusrelaterade smittspridningar.
• Andelen VRE hos enterokocker från blododling är låg, 1,1 procent för E. faecium och 0,1 procent för E. faecalis.

Resistens hos zoonotiska bakterier

Salmonella är ovanligt hos djur i Sverige och isolerade stammar är oftast känsliga för antibiotika. Resistens mot fluorokinoloner är ovanlig. Bland 101 isolat från djur 2024 var 83 procent känsliga för alla testade antibiotika. För salmonellaarter var resistensen bland faeces- och urinisolat från människor högst mot fluorokinoloner, 21 procent. Ingen resistens mot karbapenemer rapporterades bland Salmonella från djur. Salmonella från invasiva infektioner hos människor är mer resistenta än isolat från djur i Sverige. Detta beror troligen på att en stor andel av fallen hos människor är smittade utomlands eller via importerade livsmedel. För första gången i Sverige påvisades ESBL-CARBA-producerande Salmonella hos människa. Det rörde sig om en Salmonella Agona som bar på en IMP-gen.

Campylobacter från djur i Sverige är oftast känsliga för relevanta antibiotika och exempelvis är resistens mot erytromycin mycket ovanligt. Hos Campylobacter jejuni från människor var resistensen mot ciprofloxacin 47 procent och mot tetracyklin 29 procent 2024. Resistensen mot erytromycin var 2,2 procent.

Vanligtvis behandlas inte infektioner som orsakas av salmonella eller campylobacter med antibiotika, hos vare sig människor eller djur. Hos människor resistensbestäms därför endast en liten andel av isolaten, varav de flesta gäller allvarliga infektioner.

Resistens hos kliniska isolat från människor

Alla data för dessa sammanställningar samlas in automatiserat via det nationella övervakningssystemet Svebar, ett samarbete mellan de kliniska mikrobiologiska laboratorierna och Folkhälsomyndigheten.

• Escherichia coli: Resistens hos blodisolat mot ceftazidim och cefotaxim var 8,0 respektive 9,2 procent. Antalet anmälningar av E. coli ESBL från blod 2024 var 842. Resistens mot ciprofloxacin är nu 15,6 respektive 11 procent hos isolat från blod respektive urin, ett observandum vid val av empirisk behandling av febril urinvägsinfektion.
• Vid ålders- och könsfördelning av resultat för E. coli från urin ses vissa skillnader mellan grupperna. Speciellt tydligt är den höga ciprofloxacinresistensen (17–20 procent) hos män, 20 år och äldre.
• Klebsiella pneumoniae: Resistens hos blodisolat mot cefotaxim och ceftazidim var 8,8 respektive 9,3 procent. Antalet anmälningar av K. pneumoniae ESBL från blod 2024 var 180. Liksom för E. coli är resistensen mot ciprofloxacin nu relativt hög, 14 respektive 11 procent hos isolat från blod och urin.
• Staphylococcus aureus: Resistens mot cefoxitin (som indikerar MRSA) hos isolat från blod och prover från hud- och mjukdelar var 2,6 respektive 2,7 procent. Antalet anmälningar av MRSA från blod 2024 var 123.
• Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium: Vankomycinresistensen hos isolat från blod är fortsatt låg (0,1 respektive 1,1 procent) och höggradig aminoglykosidresistens är fortfarande på en lägre nivå jämfört med 2017.
• Clostridioides difficile: Incidensen har legat relativt stabilt sedan 2018 och ligger nu på 59 fall per 100 000 invånare och år. Antibiotikaresistens har inte undersökts 2024.

Resistens hos kliniska isolat från djur

Bakterier som orsakar sjukdom hos djur är fortfarande oftast känsliga för de antibiotika som vanligen används. Till exempel är bakterier som orsakar luftvägsinfektioner hos lantbrukets djur och hästar generellt känsliga för bensylpenicillin men resistens förekommer exempelvis hos Pasteurella multocida och Mannheimia haemolytica från kalv. Penicillinresistens är däremot vanligt hos Staphylococcus pseudintermedius från hundar och förekommer hos S. aureus från hästar samt S. felis från katter, men är ovanligt hos S. schleiferi från hundar. Resistens hos E. coli från olika djurslag förekommer också och är vanligast hos isolat från träckprover från unga grisar. Resistensundersökning är motiverat för val av lämpligt antibiotikum vid behandling, särskilt för E. coli och Brachyspira spp.

Indikatorbakterier från friska djur

Resistens hos E. coli i tarmfloran hos friska djur kan användas som indikator för utbredningen av antibiotikaresistens hos bakteriefloran i en djurpopulation och indirekt som indikator på omfattningen av antibiotikaanvändning till djuren. I Sverige är förekomsten av resistens hos dessa indikatorbakterier låg hos de flesta undersökta djurslagen och situationen är gynnsam ur ett internationellt perspektiv. Till exempel var 79 respektive 73 procent av E. coli från friska slaktkycklingar och slaktgrisar i de senast gjorda undersökningarna känsliga för alla testade substanser.