Listeria
Listeria monocytogenes är en bakterie som orsakar sjukdomen listerios hos både djur och människor. Bakterien är motståndskraftig och kan överleva flera år i miljön, samt föröka sig i kylskåpstemperatur utan syre. Nötkreatur, får, get, ren och gris smittas vanligtvis via dåligt ensilage på utfodringsplatser med bristande hygien. De vanligaste symtomen är hjärninflammation men blodförgiftning, ögoninflammation och abort förekommer också.
Spridningsväg
Listerios är en infektionssjukdom orsakad av bakterien Listeria monocytogenes. Bakterien är motståndskraftig och kan överleva flera år i miljön där den kan återfinnas i omgivningen i jord, träck (även utan påverkan på djuret), urin, kastade foster, livmoderflytningar och mjölk. Både djur och människor kan insjukna i listerios.
Listerios infekterar vanligen oralt och smittar djur när de äter dåligt ensilage med inblandning av jord eller gödsel, på utfodringsplatser med bristande hygien. Ensilaget kan exempelvis kontamineras om vallen skördas med låg stubbhöjd och det förekommer bök från vildsvin eller jordhögar från sork. Sjuka djur kan också smitta andra, exempelvis genom skadade slemhinnor i munnen eller i ögonen. Ögoninfektion sker oftast när djuren äter infekterat foder i foderhäckar, eftersom vassa foderdelar då kan orsaka skador på ögonslemhinnan och föra över bakterien.
Effekt på djurhälsa
Listerios förlöper som en allmäninfektion eller som en lokal infektion i hjärna, hjärnhinnor, juver och ögon. Den kan också uppträda som en livmoderinfektion och kan orsaka aborter. Sjuka djur uppvisar ofta tecken på hjärnpåverkan med rörelsestörningar och ibland cirkelgång.
Nötkreatur kan i sällsynta fall drabbas av en allmän spridning av listeriabakterierna till flera olika organ i kroppen (bakteriemi som kan leda till blodförgiftning/sepsis). Unga kalvar där våmmen inte har hunnit utvecklas är känsligast. Olika organ kan drabbas men ofta ses sjuklig vävnadsdöd i levern (fokal hepatisk nekros), blödande mag-tarminflammation (hemorragisk gastroenterit).
Juverinflammation (mastit) förekommer när listeriabakterier vandrar till juvret via spenkanalen. Hjärnhinneinflammation med neurologiska symtom förekommer även och har ett snabbt förlopp som utan behandling leder till dödsfall inom några dagar från infektionstillfället.
Djur med en latent infektion i tarmväggen kan utsöndra bakterier i träcken under lång tid utan att visa kliniska symtom och likaså i mjölk efter en abort.
Listerios förekommer hos ren men är sällsynt. Blodförgiftning har konstaterats på mycket unga kalvar som återfunnits döda i hägn med ensilageutfodring utan föregående kliniska symtom. Bakterien kan även orsaka ögoninflammation och abort på ren.
Sjukdomen är ovanlig hos fjäderfä men sporadiska fall och utbrott kan förekomma, bland annat genom kontaminering med fekalt material från nötkreatur efter regn eller översvämningar.
Listeria kan orsaka både hjärn-hinneinflammation med neurologiska symtom såsom rörelsestörningar och blodförgiftning, oftast utan specifika symtom eller med en kort period av sjuklig trötthet (letargi) följt av död.
Hjärnhinneinflammation med neurologiska symtom är den vanligaste följden av infektion bland får och get och har ett snabbt förlopp som utan behandling leder till dödsfall inom några dagar från infektionstillfället.
Blodförgiftning kan förekomma men är mindre vanligt. Dessa fall yttrar sig som feber och diarré med dödlig utgång. Även aborter orsakade av listeria förekommer, ibland samtidigt hos flera djur i en grupp eller som ett återkommande problem. Moderdjuret kan få livmoderinflammation och kvarbliven efterbörd, men också vara symtomfri.
Bakterien orsakar varig inflammation i moderkaka/fosterhinnor och eventuellt sepsis hos fostret. En infektion i sen dräktighet kan orsaka att nyfödda djur dör inom några dagar från födseln. Djur med en latent infektion i tarmväggen kan utsöndra bakterier i träcken under lång tid utan att visa kliniska symtom och likaså i mjölk efter en abort.
Gris med listerios drabbas av hjärninflammation med centralnervösa störningar med symtom som vinglighet, styltig gång, blindhet och cirkelgång. Infektionen kan även leda till blodförgiftning, som orsakar plötslig död hos spädgrisar.
Effekt på produktionskapacitet
Infektion med listeriabakterier leder till minskad mjölkproduktion samt karens för mjölk och kött vid medicinsk behandling, kassation av dåligt foder och förlust av produktionsdjur och unga djur hos nötkreatur, får och get. Hos ren kan dessutom utbrott av smittsam ögoninflammation ge ökade omkostnader för veterinär och skötsel.
Effekt på livsmedelssäkerhet
Listeria är allmänt spridd i naturen och finns därför på många livsmedelsråvaror. Bakterien kan få fäste i lokaler och på utrustning där livsmedel tillverkas. Den kan föröka sig i kylskåpstemperatur och utan tillgång till syre, till exempel i vakuumförpackningar. Listeria kan därför hinna föröka sig till nivåer som är skadliga för riskgrupper (bl.a. gravida) innan hållbarhetstiden gått ut, framförallt på livsmedel som äts utan att hettas upp, till exempel rökt och gravad fisk, skivat köttpålägg, patéer, mögel- och kittostar och vissa kalla ätfärdiga maträtter. Listeriabakterien dör vid upphettning, men överlever frysning.
Förebyggande åtgärder och behandling
Vid tidiga fall av hjärninflammation kan behandling med höga doser av antibiotika (bensylpenicillin) samt understödjande vård lyckas. Vid allvarliga centralnervösa symtom är behandlingseffekten dålig och avlivning rekommenderas av djurskyddsskäl. Ögoninfektioner behandlas med antibiotika. Sjuka djur ska separeras från friska djur och misstänkt foder ska kasseras.
Kontroll
Sjukdomen är en zoonos och är en anmälningspliktig djursjukdom enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2002:16). Vid laboratoriefynd av L. monocytogenes hos djur görs anmälan till Jordbruksverket och länsstyrelsen i aktuellt län.
SVA:s analyser
Läs mer
Materialet har tagits fram inom ramarna för projektet ”Effektivt utnyttjande av tillgängliga foder- och vattenkällor vid kritisk resursbrist”.
Medverkande organisationer: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Hushållningssällskapet Halland, Växa, Gård & Djurhälsan och Sveriges lantbruksorganisation.
Finansiär: Myndigheten för civilt försvar.
Senast granskad 2026-05-06