Grovfoderkvalitet

Grovfoderkvalitet handlar främst om näringsvärde, smaklighet och hygienisk kvalitet. Fodersäkerhet fokuserar främst på hygienisk kvalitet. Stor vikt bör läggas på förebyggande arbete för att undvika att mikrobiologiska faror som bakterier och mögelsvampar introduceras. Det uppnås bäst genom att vara uppmärksam och ha bra rutiner på alla steg från jord till foderbord. Korrekt konservering och lagring, men även förebyggande arbete mot förekomst av insekter och skadedjur har betydelse för ett säkert grovfoder till djuren.

Förekomst och tillväxt av skadliga mikroorganismer eller ansamling av mögelgifter kan innebära en hälsorisk för de djur som konsumerar grovfodret, personer som hanterar grovfodret eller för människor senare i livsmedelskedjan. Djur som äter grovfoder med dålig hygienisk kvalitet kan till exempel drabbas av mag-tarmproblem, sänkt tillväxthastighet, luftvägssjukdom, förgiftningar och reproduktionsstörningar.

Indikationer att hålla koll på 

Det är viktigt att hålla koll på hanteringen i alla steg från skörd till lagring. Den slutliga kvaliteten på grovfodret avgörs av det svagaste ledet i hanteringskedjan.

Odlingsförhållanden, skörd, torkning, konservering och lagring har betydelse för grovfodrets hygieniska kvalitet. Nedan beskrivs några vanligt förekommande händelser som kan påverka den hygieniska kvaliteten på foder negativt och hur dessa kan hanteras. 

Varmgång

Med varmgång avses att temperaturen i fodret stiger spontant. Det beror antingen på en mikrobiell aktivitet orsakad av bakterier eller svampar, eller kemiska reaktioner som exempelvis oxidation av fetter. Varmgång kan förekomma i hö, hösilage och ensilage. Det är ett vanligt problem, särskilt vid lagring av fuktigt eller felaktigt konserverat foder. Förutom näringsförluster, försämrad smaklighet och sämre hållbarhet finns en ökad risk för tillväxt av mögel och därmed även förekomst av mykotoxiner. Tecken på varmgång är att fodret känns varmt vid beröring samt att färg och doft förändras.

Feljäsning 

Om inplastat vallfoder doftar ammoniak eller smörsyra är det ett tydligt tecken på feljäsning vilket innebär att ensileringen har misslyckats och grovfodret har en dålig hygienisk kvalitet.  

Vita prickar 

Vita prickar kan vara jästsvamp, mögelsvamp eller något annat. Jästsvamp är ofta vit och doftar jäst. Den anses inte vara sjukdomsframkallande, men kan indikera en nedsatt hygienisk kvalitet, samt förbrukar näringsämnen vilket leder till ett försämrat näringsinnehåll och kan även orsaka varmgång. Inplastat vallfoder som har en sparsam, ytlig påväxt av jästsvamp kan användas om den påverkade delen av fodret kasseras och resten av balen ser fin ut. Jästen är ett tecken på att balen inte har varit riktigt lufttät och fodret kan ha försämrad hållbarhet. Prickarna kan också vara mögelsvamp som kan utveckla skadliga mykotoxiner. En och samma svampart kan ha olika färg och utseende beroende på vilket substrat den växer på. Det kan vara svårt att avgöra vilken typ av svamp det är, och för att vara riktigt säker krävs en mikrobiologisk undersökning.   

Mögel

Foder med synligt mögel på ska aldrig utfodras eftersom mögelsvampar kan vara skadliga på flera sätt. Mögelarten är avgörande för vilka skador som kan uppstå. Mögelsvampar kan ge infektioner som påverkar luftvägarna, till exempel aspergillos. Djur som redan har ett försvagat allmäntillstånd är särskilt känsliga. Flera av mykotoxinerna orsakar nedsatt immunförsvar vilket gör att djuren lättare drabbas av infektioner. Vid högre halter ses effekter som nedsatt tillväxt och fruktsamhetsstörningar. Akut förgiftning med organskador och dödsfall är mycket ovanligt men kan förekomma. Mögelsvampar kan producera mögelsporer som irriterar luftvägarna och kan vara allergiframkallande.

Inblandning av jord, gödsel, kadaver eller sniglar

Synlig inblandning av jord, gödsel eller gammal förna i fodret är allvarliga tecken på nedsatt hygienisk kvalitet, då det innebär en risk för förekomst av sjukdomsframkallande (patogena) bakterier som kan tillväxa. Samma sak gäller om man hittar hela eller delar av döda djur som exempelvis sork, hare, orm eller rådjurskid i inplastat vallfoder. Allra farligast är bakterien Clostridium botulinum, eftersom den kan producera det dödliga giftet botulin som orsakar botulism. För att sporformen ska kunna övergå till klostridiebakterier som kan bilda botulin krävs syrefri miljö samt inte för lågt pH. Sniglar har inte negativ påverkan på ensilagets hygieniska kvalitet och medför inte högre halter av mögel eller skadliga bakterier.

Hantering av plastad storbal

Konservering av grovfoder i plastade storbalar bygger på att plasten kring balen skapar en syrefri miljö. När balen öppnas släpps syre in vilket ökar möjligheten för tillväxt av skadliga mikroorganismer som bakterier och mögelsvampar vilka kan finnas i miljön. Därför finns rekommendationer om att inte ha en bal öppen för länge och som även anger att en öppnad bal ”håller” 5–6 dagar. Hur lång hållbarheten på en öppnad bal faktiskt är beror dock på faktorer som omgivande temperatur och fodrets hygieniska kvalitet. Det betyder att ett tillvägagångssätt som fungerar på vintern med en bal med bra hygienisk kvalitet kanske inte är lämpligt när det blir varmare ute och det är en bal med sämre hygienisk kvalitet som öppnas.

Balar som öppnas bör kläs av helt, annars är det stor risk för kondensbildning innanför plasten. Skydda fodret i öppnade balar mot nederbörd genom att förvara fodret under tak eller genom att använda ensilageplasten som skydd ovanpå balen. Om fodret blöts upp riskerar den hygieniska kvaliteten att försämras och hållbarheten förkortas.

Provtagning och analys

Vid misstanke om dålig hygienisk kvalitet kan grovfodret provtas och skickas på lämplig analys.
Provtagningen har betydelse för hur det går att utvärdera resultatet. Det är viktigt att komma ihåg att ett negativt analysresultat inte nödvändigtvis betyder att hela partiet är fritt. Beroende på vad som misstänks kan grovfoderprovet skickas på hygienisk analys, analys av bakterier som salmonella, klostridier och listeria eller analys av mykotoxiner.

Bedömning

Grovfoder bör inspekteras noga innan utfodring och endast användas om det har en "normal" doft, färg och struktur. Hö ska dofta friskt, inte damma och ha en torr struktur. Inplastat vallfoder ska dofta friskt, men kan ha en normal doftvariation utan att det behöver vara något hygieniskt fel. Ensilage som är brunare och blötare doftar mer syrligt än hösilage som är torrare. Grovfoder med synliga tecken på inblandning av jord, gödsel, gammal förna, giftiga växter eller kadaver kan orsaka allvarliga hälsoproblem. 

För att avgöra om grovfodret är lämpligt att utfodra till djuren är bedömning av kvaliteten ett bra hjälpmedel. Vissa saker kan du enkelt kontrollera och övervaka själv medan andra parametrar kräver analyser som behöver utföras på laboratorium.
Bedömningen baseras på:

• Färg och doft

• Synliga skador 

• Inblandning av olämpligt material som skräp, kadaver eller giftiga växter

• Temperaturövervakning (varmgång)

• Vattenhalt

• Kännedom om hela kedjan från skörd, konservering och lagring

• Provsvar från analys

• Förekomst av skadedjur

• Djurslag och djurkategori som ska äta fodret

• Hur stor mängd som utfodras