Stora magmasken (Haemonchus contortus) från foder

Spridningsväg

Haemoncus contortus (stora magmasken) är en vanligt förekommande betesburen parasit hos får, men kan även påträffas hos andra idisslare. Dess livscykel består av fyra steg:

1. Ägg utsöndras med träcken till betet.

2. På betet utvecklas ägget under 3–4 dagar till en infektiös larv.

3. Djuren äter upp larverna när de betar och larverna transporteras till deras mag-tarmkanal för att utvecklas till en vuxen mask. Parasiten lever på blod under utvecklingen i mag-tarmkanalen.

4. I vuxet stadie börjar maskarna föröka sig och lägga ägg som utsöndras med träcken. Tiden från att ett djur betar infektiösa larver tills dessa lägger ägg som kommer ut i gödseln (så kallad prepatenstid) kan vara 2–4 veckor eller längre.

På grund av parasitens korta utvecklingstid kan populationen snabbt tillväxa om det är varmt och fuktigt på bete. Smitta via övervintrade larver på bete anses inte vara den huvudsakliga spridningsvägen, då stora magmasken inte utvecklas vid låga temperaturer. Mer trolig spridningsväg är att parasiten går i dvala inuti värddjuret över vintern, där den varken tillväxer eller förökar sig. Larverna aktiveras igen vid betessläpp och påbörjar sin livscykel. Masken trivs i våta och fuktiga områden. Den dör av sträng kyla, solljus och torka.

Effekt på djurhälsa

Infektion med stora magmasken är det allvarligaste parasitära problemet för svenska får. Även get infekteras av den stora magmasken och har generellt sämre immunitet mot parasitinfektioner än får. Stora magmasken kan förekomma hos nötkreatur och det är framför allt unga djur på bete som infekteras. Det har påvisats att ren kan bära och sprida parasiten vidare till små idisslare, men det är inte fastställt om ren kan infekteras.

Effekt på produktionskapacitet

Parasitära sjukdomar orsakar produktionsförluster till följd av blodbrist eller dödsfall. Stora magmasken kan få mycket snabb spridning inom flocken och på beten och är svår att bli av med om den introducerats i besättningen.

Effekt på livsmedelssäkerhet

Stora magmasken har ingen effekt på livsmedelssäkerheten.

Förebyggande åtgärder och behandling

Hela flocken bör avmaskas om stora magmasken påvisas. Nya träckprover 10 till 14 dagar efter avmaskning visar om behandlingen varit effektiv. Minskningen av ägg per gram träck bör vara markant (90 till 95 procent) i det andra provet jämfört med det första. Efter avmaskning bör flocken flyttas till ett nytt bete.

Allmän parasitbekämpning som att avlägsna gödsel från betet och rotera beten är viktigt för att hålla nere antalet parasiter. Växelbete med hästar kan minska parasittrycket.

På svenska gårdar har det påvisats att den stora magmasken kan vara resistent mot avmaskningsmedel i gruppen bensimidazoler, vilket försvårar bekämpning av parasiten.

Kontroll

Det sker ingen aktiv kontroll med avseende på förekomst av Haemonchus contortus i foder, vatten eller livsmedel. På levande djur påvisas stora magmasken genom undersökning av träckprov där de mikroskopiska maskäggen identifieras. Den bästa tiden för detta är mitten av april till början av juni. För djur med hög maskbörda kan det vara värt att undersöka träckprover även vid andra tider på året. Proverna skickas till ett parasitologiskt laboratorium.

Vid obduktion kan larver och fullvuxna maskar påvisas i löpmagen och ägg i tarmkanalen och graden av avmagring och blodbrist kan bestämmas.