Feed ban
Efter utbrottet av Bovin Spongiform Encefalopati (BSE), även kallad galna kosjukan på 80- och 90-talet så finns det idag strikt EU-lagstiftning. Målet med begränsningarna är att förhindra spridning av prioner i livsmedelskedjan då klassisk BSE inte bara är en dödlig sjukdom hos nötkreatur utan även kan orsaka dödlig sjukdom hos människa; variant Creutzfeldts-Jacobs sjukdom (vCJD).
Feed ban är en del av EU-lagstiftningen som rör foder och innebär att det finns regler för vilket animaliskt protein som får finnas i foder till livsmedelsproducerande djur. Det innebär bland annat att det i stort sett är helt förbjudet att utfodra med animaliskt protein till idisslare och kannibalismförbud för övriga livsmedelsproducerande djur. Vidare finns det strikta regler om hur det bearbetade animaliska protein (BAP) som får användas i foder till livsmedelsproducerande djur skall bearbetas. Därtill finns det strikta regler om hur foder och foderråvaror skall produceras och transporteras för att undvika kors-kontaminering i foderkedjan. Mer information kring dessa regler finns på Jordbruksverkets hemsida.
Efter implementeringen av det strikta regelverket är det nu ett mer kontrollerat system och det har skett lättnader för att kunna återföra näringsämnen i ett cirkulärt system, utan att äventyra djurhälsa och livsmedelssäkerhet. Från år 2013 är det tillåtet med BAP från gris och fjäderfä vid utfodring av vattenbruksdjur och sedan 2017 får fiskfoder innehålla insekter. Från 2021 är det tillåtet att utfodra grisar med BAP från fjäderfä och insekter och fjäderfä utfodras med BAP från gris och insekter. För att säkerställa att reglerna efterlevs så finns det krav på både offentlig kontroll och krav på egenkontroll för foderindustrin. Med hjälp av analys med ljusmikroskop så kan förekomst av landlevande ryggradsdjur, fisk och landlevande ryggradslösa djur (insekter) påvisas i foder. För att särskilja olika landlevande ryggradsdjur så kan PCR-analys för idisslare, gris och fjäderfä tillämpas.
Materialet har tagits fram inom ramarna för projektet ”Effektivt utnyttjande av tillgängliga foder- och vattenkällor vid kritisk resursbrist”.
Medverkande organisationer: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Hushållningssällskapet Halland, Växa, Gård & Djurhälsan och Sveriges lantbruksorganisation.
Finansiär: Myndigheten för civilt försvar.
Senast granskad 2026-05-06