Fågelinfluensa (aviär influensa) från foder
Fågelinfluensa är en av de allvarligaste sjukdomarna som finns hos fjäderfä. Sjukdomen orsakas av influensavirus typ A. Dessa virus kan ge upphov till plötsliga sjukdomsutbrott med mycket hög dödlighet hos fjäderfä. Utbrott i Sverige orsakas oftast av att viruset förs in i fjäderfäbesättningar genom infekterad träck från vilda fåglar som tar sig in i fjäderfähus och förorenar foder, vatten och stallmiljön. Sjukdomen är mycket kostsam att bekämpa.
Spridningsväg
Fågelinfluensa, som också kallas för aviär influensa, orsakas av influensavirus typ A. Vilda fåglar är reservoar för viruset och det introduceras oftast till fjäderfäflockar via vilda fåglar. Infekterade fåglar utsöndrar virus bland annat med träck. Fjäderfä kan smittas via näbben när de äter foder och/eller dricker vatten som har kontaminerats med träck från infekterade fåglar. Hur länge viruset överlever i foder och vatten påverkas av flera faktorer, såsom temperatur, exponering för solljus och närvaro av organiskt material. Viruset överlever längre i miljöer vid låga temperaturer, i skydd från solljus och i gödsel, fjädrar eller äggrester. Viruset överlever frysning och levande virus har kunnat påvisats efter 12 månader i sötvatten som frusits till is.
Effekt på djurhälsa
Sjukdomsutbrott med fågelinfluensa är vanligast hos tamhöns och kalkoner, men samtliga fågelarter tros vara mottagliga för smittan. Influensavirus kan ibland passera artbarriärerna och har infekterat gris, räv, katt, mink, marina däggdjur, kor, get och människa. Fågelinfluensavirus klassas antingen som lågpatogena eller högpatogena efter deras sjukdomsframkallande förmåga hos fjäderfän.
Fågelinfluensavirus kan ibland passera artbarriärerna och har fått stor spridning bland mjölkkor i USA sedan 2024. I början av 2026 påvisades även antikroppar mot fågelinfluensaviruset hos en mjölkko i Nederländerna, men inget aktivt virus hittades på något nötkreatur i Europa.
Hos sjuka kor i USA dokumenterades minskad aptit, vätskebrist, lös avföring, tjock och gulaktig mjölk, minskning av mjölkproduktion och abort. Sjuka djur tillfrisknar vanligtvis inom 7-10 dagar.
Influensavirus kan ibland passera artbarriärerna och infektera däggdjur. SVA har inte kännedom om några fall eller specifika symptom hos ren.
Vid lågpatogen fågelinfluensa (LPAI) ses ofta symtom från respirationsorganen. Andra kliniska symtom inkluderar nedsatt allmäntillstånd, minskad aptit och nedsatt äggproduktion. Neurologiska symtom är vanliga och andra symtom såsom hosta, blåfärgad hud, svullnad i huvud och ansikte samt diarré kan påvisas. Helt asymtomatiska fall kan också förekomma, det vill säga att fjäderfäna är till synes friska.
Den högpatogena formen av fågelinfluensa (HPAI) kännetecknas av ett snabbt sjukdomsförlopp med många djur som dör akut. Diffusa symtom i form av nedsatt allmäntillstånd, minskad aptit, feber och diarré är också vanligt förekommande. Svullet huvud och kam samt blödningar på benen kan ibland påvisas. Värphöns kan initialt lägga ägg med mjuka skal, men slutar snart producera ägg. Dödligheten varierar mellan 50 och 100 procent.
Influensavirus kan ibland passera artbarriärerna och har påvisats hos nyfödda getter i USA.
Influensavirus kan ibland passera artbarriärerna och infektera gris, men infektionen är ofta asymtomatisk.
Effekt på produktionskapacitet
Fågelinfluensa påverkar både tillväxt och äggproduktion negativt. Högpatogen fågelinfluensa kan orsaka mycket hög dödlighet. Bekämpningen av fågelinfluensa är reglerad på EU-nivå. Infekterade besättningar behandlas genom avlivning av besättningen (”stamping out”). Detta betyder att den drabbade besättningen kommer att spärras av och alla djur avlivas. Efter avlivningen måste alla stallar, mark och redskap som kan ha utsatts för smitta saneras. Allt material som kan befaras vara kontaminerat, såsom gödsel, foder och avfall, måste också smittrenas innan nya fåglar kan återinsättas. Sjukdomen är mycket kostsam att bekämpa för lantbrukaren.
Effekt på livsmedelssäkerhet
Det är mycket ovanligt att människor smittas av fågelinfluensa och sjukdomen hos fjäderfä har inte någon effekt på livsmedelssäkerheten. Viruset utsöndras i mjölk men förstörs av pastörisering. Konsumtion av opastöriserad mjölk från sjuka mjölkkor kan orsaka sjukdom hos människor men har inte dokumenterats i Europa.
Förebyggande åtgärder och behandling
Fågelinfluensaviruset kan finnas hos vilda fåglar och därför är det viktigt att förhindra kontakt mellan fjäderfä och vilda fåglar och deras avföring. Om man misstänker att djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att man ska stalla in misstänkt smittade djur och alla andra djur i samma flock om det är möjligt.
Fågelinfluensa kan inte behandlas. Vaccination mot fågelinfluensa är inte tillåten i Sverige i dagsläget.
Kontroll
Det sker ingen aktiv kontroll med avseende på förekomst av fågelinfluensa i foder, vatten eller livsmedel. Serologisk övervakning av svenska fjäderfän görs sedan 2003 för eventuell förekomst av fågelinfluensavirus (subtyp H5 och H7) inom ramen för ett EU-gemensamt övervakningsprogram. Även vilda fåglar undersöks. Fågelinfluensa är en anmälningspliktig sjukdom hos fjäderfä och vid misstänkt smitta måste veterinär tillkallas.
SVA:s analyser
Läs mer
Materialet har tagits fram inom ramarna för projektet ”Effektivt utnyttjande av tillgängliga foder- och vattenkällor vid kritisk resursbrist”.
Medverkande organisationer: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Hushållningssällskapet Halland, Växa, Gård & Djurhälsan och Sveriges lantbruksorganisation.
Finansiär: Myndigheten för civilt försvar.
Senast granskad 2026-05-06