Porcine epidemic diarrhoea virus (PEDV) från foder
Porcine epidemic diarrhoea (PED) är en sjukdom som drabbar grisar. Frånvaron av kliniska symtom på PED hos svenska grisar indikerar att Sverige är fria från sjukdomen, men provtagning för att visa frihet har inte genomförts sedan 2005. Forskning har visat att PED virus kan spridas via förorenat foder och kontaminerat foder har varit en misstänkt källa till PEDV-utbrott i andra länder. Sjukdomen påverkar grisar i alla åldrar och bland spädgrisar kan dödligheten vara mycket hög.
Spridningsväg
Porcine epidemic diarrhoea orsakas av ett coronavirus, porcine epidemic diarrhea virus (PEDV). Vildsvin kan också bära viruset men vilken roll de spelar i spridningen av sjukdomen är oklart. Sveriges grispopulation är med stor säkerhet fri från PEDV.
Smittade grisar utsöndrar viruset i avföring och vid kräkning. Sjukdomen sprids genom att grisar får i sig virus genom kontakt med transportfordon, stövlar, kläder och andra föremål som förorenats med smittad avföring eller kräkning. PEDV kan även spridas via förorenat foder, vilket misstänkts har varit orsaken till flera PED-utbrott i Kanada och USA.
Effekt på djurhälsa
PED drabbar enbart grisar. Sjukdomen påverkar djur i alla åldrar och bland spädgrisar kan dödligheten vara mycket hög.
PEDV förekommer inte hos nötkreatur.
PEDV förekommer inte hos ren.
PEDV förekommer inte hos fjäderfä.
PEDV förekommer inte hos får eller get.
I besättningar som drabbas av sjukdomen kan alla ålderskategorier av grisar drabbas men sjukdomens svårighetsgrad och dödlighet är beroende av grisarnas ålder.
Sjukdomen kan sprida sig snabbt i en besättning och orsaka upp till 100 % sjuklighet inom 5–10 dagar. Viruset orsakar diarré och kräkningar som resulterar i allvarlig uttorkning.
Dödligheten bland spädgrisar kan vara 30–100 %. Äldre grisar återhämtar sig i allmänhet inom 7-10 dagar men tillväxten kan påverkas negativt. Efter ett utbrott av PED kan viruset bli endemiskt i den drabbade besättningen och orsaka avvänjningsdiarré med låg dödlighet.
Effekt på produktionskapacitet
Dödligheten kan vara hög hos spädgrisar. Tillväxten hos äldre grisar som har återhämtat sig efter sjukdom kan påverkas negativt. Om PEDV blir endemiskt i en besättning är det möjligt att PEDV periodvis orsakar diarré hos avvanda grisar då de inte längre får antikroppar via suggans mjölk som skydd.
Effekt på livsmedelssäkerhet
PEDV har inte någon effekt på livsmedelssäkerheten. Viruset drabbar enbart grisar och drabbade djur går inte vidare i livsmedelskedjan.
Förebyggande åtgärder och behandling
Ingen specifik behandling för PED finns tillgänglig. Vätskeersättning kan ges till drabbade grisar för att förhindra uttorkning men behandlingen är sällan effektiv när det gäller spädgrisar. Vaccin mot PED är inte tillgängligt.
Kontroll
Det sker ingen aktiv kontroll med avseende på förekomst av PEDV i foder, vatten eller livsmedel. Fram till och med 2005 dokumenterades Sveriges frihet från PEDV genom provtagning av grisar men därefter har inga tester genomförts. Frånvaron av kliniska symtom på PEDV hos svenska grisar indikerar starkt att Sverige är fritt från sjukdomen.
SVA:s analyser
Läs mer
Materialet har tagits fram inom ramarna för projektet ”Effektivt utnyttjande av tillgängliga foder- och vattenkällor vid kritisk resursbrist”.
Medverkande organisationer: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Hushållningssällskapet Halland, Växa, Gård & Djurhälsan och Sveriges lantbruksorganisation.
Finansiär: Myndigheten för civilt försvar.
Senast granskad 2026-05-06