Shigatoxinproducerande E. coli (STEC/EHEC) från foder

Spridningsväg

Vissa stammar av Escherichia coli kan bilda gifter (shigatoxin som också kallas verotoxin) i tarmen. Bakterierna infekterar framförallt idisslare som nötkreatur och får, men även många andra varmblodiga djur kan drabbas. Bakterien sprids till mark via de infekterade djurens avföring antingen direkt på bete eller via gödsel. Därefter kan smittan spridas vidare i miljön via odlade grödor eller vatten. Friska djur infekteras via kontakt med smittade djur eller deras avföring, till exempel via betesmark, vatten eller kontaminerat foder. Människor kan bli sjuka genom kontakt med djur, kontaminerad miljö eller via livsmedel. Hos människa benämns sjukdomen EHEC (enterohemorragisk Escherichia coli) medan bakterierna hos djur benämns STEC (shigatoxinproducerande E. coli) eller tidigare VTEC (verotoxinproducerande E. coli).

Effekt på djurhälsa

Det är främst nötkreatur och andra idisslare som får, get och hjortdjur som bär på STEC. Djurens hälsa påverkas inte men de kan agera som symtomfria bärare och ses därmed som en reservoar för smittan. STEC-bakterier kan orsaka ödemsjuka hos grisar, men det handlar då om helt andra stammar än de som människor blir sjuka av.

Effekt på produktionskapacitet

Besättningens produktionskapacitet påverkas inte av att djuren infekteras med STEC.

Effekt på livsmedelssäkerhet

Infektion med shigatoxinproducerande E. coli kan orsaka allvarlig sjukdom hos människa, framför allt hos små barn. De vanligaste symtomen är diarréer som kan bli blodiga, men hos cirka fem procent av patienterna utvecklas den allvarliga följdsjukdomen hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) som ofta kräver intensivvårdsbehandling och dialys. Vissa serogrupper av STEC står för majoriteten av sjukdomsfallen bland människor. I Sverige handlar det om t.ex. O157, O26 och O121. Livsmedel kontamineras främst genom fekal förorening från djur som bär på bakterien. STEC förekommer framförallt i nötkött och får/lammkött, samt i opastöriserad mjölk och färskostar, men även i bladgrönsaker och andra vegetabilier. Faran kan reduceras genom att genomsteka kött före konsumtion. Korskontamination i det egna köket kan förorena andra livsmedel.

Förebyggande åtgärder och behandling

Eftersom djuren är symptomfria behövs det i vanliga fall ingen behandling. Förebyggande åtgärder är däremot viktiga för att förhindra utbrott av ödemsjuka hos gris, se här : Ödemsjuka hos gris.

Kontroll

Det sker ingen aktiv kontroll av förekomsten av STEC i foder eller i animaliska livsmedel. Risken att bli smittad minskar genom goda hygienförhållanden vid tillverkning och hantering av livsmedel samt efter kontakt med djur, pastörisering av mjölk och tillräcklig upphettning av kött.