Mjöldryga från foder
Andra namn: Ergotalkaloider
Ergotalkaloider är toxiska ämnen som bildas av parasitiska svampar, bland annat mjöldrygesvampen (Claviceps purpurea), som angriper växter, främst råg och rågvete. Alkaloidförgiftning drabbar framför allt däggdjur. Förgiftningen orsakar försämrad cirkulation och vävnadsdöd (nekros) samt minskad reproduktionsförmåga och mjölkproduktion. Ergotalkaloider överförs inte till kött, ägg eller mjölk och förgiftningssymptomen på djuren försvinner inom några dagar till några veckor efter att det kontaminerade fodret har bytts ut.
Källa
Ergotalkaloider bildas av svampar som angriper olika gräsarter och bildar mjöldryga på axen eller av så kallade endofytiska svampar, som lever inuti växtens vävnad (till exempel Epichloë typhina). Mjöldrygesvampen, (ergot på engelska) är vanlig framför allt på råg och rågvete, men kan även angripa vallgräs och vilda gräsarter. Mjöldryga syns som mörkfärgade svampbildningar, så kallade sklerotier, som växer i spannmålsaxen.
Effekt på djurhälsa
Den primära effekten av ergotalkaloider hos däggdjur är vasokonstriktion vilket medför försämrad cirkulation som kan leda till nekroser, främst i yttre kroppsdelar som svans, öron och spenar. Fjäderfä är generellt mindre känsliga för alkaloider.
Utöver försämrad cirkulation påverkar ergotalkaloider även reproduktionen hos nötkreatur negativt genom att försämra sannolikheten för dräktighet och orsaka låg födelsevikt, dålig mjölkproduktion och sämre tillväxt.
Mjöldrygealkaloider har påvisats i låga koncentrationer i renlav i Ryssland, Norge och Sverige, som därmed utgör en potentiell källa till kontaminering. SVA har inga uppgifter om kända specifika symptom hos renar.
Jämfört med däggdjur verkar fjäderfä ha en större förmåga att bryta ner alkaloider. Långvarig exponering för alkaloider kan dock leda till aptitlöshet, ökad törst, diarré, kräkningar och svaghet.
Utöver försämrad cirkulation hos både får och get påverkar ergotalkaloider även reproduktionen hos får negativt genom att orsaka låg fostertillväxt och födelsevikt samt dålig mjölkproduktion.
Utöver försämrad cirkulation påverkar ergotalkaloider även reproduktionen hos gris negativt genom att orsaka låg födelsevikt, dålig mjölkproduktion, sämre överlevnad och sämre tillväxt på smågrisar.
Effekt på produktionskapacitet
Ergotalkaloider orsakar en minskning av hormonet prolaktin, vilket leder till sänkt mjölkproduktion hos nötkreatur och får. Ergotalkaloider påverkar även reproduktionen negativt och leder till minskat antal avkommor samt försämrad tillväxt hos nötkreatur, får och gris.
Effekt på livsmedelssäkerhet
Ergotalkaloider tycks inte övergå till animaliska livsmedel i någon relevant grad, vare sig i kött, ägg eller mjölk.
Förebyggande åtgärder och behandling
Spannmål bör analyseras vid misstanke om kontaminering. Byte av foder ger positiva effekter på mjölkproduktionen efter bara några dagar, medan nekroser brukar minska inom några veckor.
Kontroll
I EU finns gränsvärden för såväl mjöldryga (sklerotier) och ergotalkaloider för spannmålsbaserade livsmedel publicerade i kommissionens förordning 2023/915. I foder finns för närvarande endast gränsvärde för mjöldryga (sklerotier) i foderråvaror och produkter som innehåller omald spannmål (1000 mg/kg, direktiv 2002/32/EG).
SVA:s analyser
Läs mer
Materialet har tagits fram inom ramarna för projektet ”Effektivt utnyttjande av tillgängliga foder- och vattenkällor vid kritisk resursbrist”.
Medverkande organisationer: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Hushållningssällskapet Halland, Växa, Gård & Djurhälsan och Sveriges lantbruksorganisation.
Finansiär: Myndigheten för civilt försvar.
Senast granskad 2026-05-06