Trichotecener – DON med flera
Spannmål kan kontamineras redan i fält med trichotecener, en grupp mögelgifter (mykotoxiner) bildade av mögelsvampar av släktet Fusarium. Trichotecener förekommer i både kärna och halm. Gris är det mest känsliga djurslaget och drabbas av magtarmbesvär och fodervägran, vilket påverkar tillväxt och produktion. Fjäderfä är mindre känsliga än grisar och idisslare är relativt toleranta mot trichotecener.
Källa
Trichotecener är en grupp mögelgifter (mykotoxiner) producerade av olika sorters mögel inom familjen Fusarium. De dominerande trichotecenerna är DON (deoxynivalenol), NIV (nivalenol), samt T2- och HT2-toxin. Trichotecener bildas i fält genom att spannmålsax infekteras av mögelsvamp, ofta i samband med blomning (axgång) i kombination med våt väderlek. Det kan därför vara svårt att förebygga förekomsten av trichotecener, som förekommer i såväl kärna som halm av stråsäd.
Effekt på djurhälsa
Primära symtom orsakade av DON och andra trichotecener är ofta gastrointestinala. DON kallas även “vomitoxin” eftersom kräkningar kan vara ett tidigt symtom. Trichotecener påverkar även immunförsvaret och proteinsyntesen.
Idisslare är relativt toleranta mot trichotecener eftersom mikroorganismer i våmmen snabbt bryter ned toxinerna.
Idisslare är relativt toleranta mot trichotecener eftersom mikroorganismer i våmmen snabbt bryter ned toxinerna.
Fjäderfä är mindre känsliga än grisar men mer känsliga än nötkreatur. Trichotecener orsakar gastrointestinala besvär och påverkar immunförsvaret och proteinsyntesen.
Idisslare är relativt toleranta mot trichotecener eftersom mikroorganismer i våmmen snabbt bryter ned toxinerna.
Gris är det mest känsliga djurslaget. De primära problemen är magtarm- (gastrointestinala) besvär och fodervägran är ett tidigt tecken på förgiftning. Kombinationseffekter av olika toxiner och inverkan av miljön påverkar också.
Effekt på produktionskapacitet
Trichotecener orsakar allvarliga effekter på produktion av slaktgrisar. Fodervägran, utan att skada djuren, leder till sänkt tillväxt som inte alltid kompenseras efter foderbyte. Foderbyte i sig innebär stort arbete med att tömma och rengöra utfodringssystem.
Effekt på livsmedelssäkerhet
Human exponering för trichotecener sker generellt via spannmålsbaserade livsmedel. Animaliska livsmedel är inte en viktig källa för human exponering.
Förebyggande åtgärder och behandling
Det finns inget sätt att ta bort eller oskadliggöra DON från spannmål eller halm om det redan bildats i växten. Att ta representativa prover från de aktuella spannmåls- och halmpartierna och göra kemiska analyser samt därefter sortera sina foder- och strömedel så att inte särskilt känsliga djur utsätts för toxinerna är det enda säkra sättet att undvika djurhälsoproblem. Vanligen rekommenderas symtomatisk behandling, till exempel vätsketerapi.
Kontroll
I livsmedel finns gränsvärden för DON i förordning 2023/915. Dessa gäller spannmål och spannmålsprodukter inklusive produkter avsedda för spädbarn och småbarn. För foder finns riktvärden för DON i Kommissionens rekommendation 2006/576.
SVA:s analyser
Läs mer
Materialet har tagits fram inom ramarna för projektet ”Effektivt utnyttjande av tillgängliga foder- och vattenkällor vid kritisk resursbrist”.
Medverkande organisationer: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Hushållningssällskapet Halland, Växa, Gård & Djurhälsan och Sveriges lantbruksorganisation.
Finansiär: Myndigheten för civilt försvar.
Senast granskad 2026-05-06