Salmonella från foder
Salmonellabakterier sprids via träck från infekterade individer och överlever länge i miljön. Djuren är vanligen asymtomatiska bärare av smittan men kan drabbas av diarré och feber. Specifika typer av salmonella orsakar även allvarligare sjukdom hos specifika värddjur. Människa kan smittas genom att äta kontaminerade livsmedel som inte tillagats ordentligt, men eftersom Sverige länge har kontrollerat salmonella hos livsmedelsproducerande djur är det sällsynt att svenska livsmedel orsakar salmonellautbrott.
Spridningsväg
Salmonella är en bakterie som trivs i tarmen och sprids till miljön via utsöndring i träck från infekterade individer. Därifrån sprids den vidare till en ny värd via såväl bete, foder som vatten. De viktigaste smittkällorna för produktionsdjur är inköpta djur som är infekterade, kontakt med andra djur på beten (tama såsom vilda), smittade vattendrag, kontaminerat foder, infekterade djurskötare, besökare eller kontaminerade fordon samt andra djur (sällskapsdjur och vilda djur) som kommer in i djurstallarna. Salmonellabakterier kan överleva länge i stallmiljön och uppförökas vid rätt förhållanden.
Effekt på djurhälsa
Djuren är vanligast asymtomatiska bärare av smittan och utsöndrar salmonellabakterier i sin avföring utan att visa någon påverkan av infektionen. Det finns olika serotyper av salmonella, d.v.s. undergrupper av bakterien som särskiljs från varandra utifrån strukturen på ett särskilt ytproteinkomplex (O-antigen) och på flagellen (H-antigen). Salmonella kan ge allvarliga symtom som varierar för olika serotyper, med olika förekomst hos olika djurslag.
Många djur förblir symtomfria bärare, men det finns en stor variation på hur djuren reagerar på en infektion, som kan orsaka alltifrån diarré, kastningar, feber, nedsatt allmäntillstånd, förlorad aptit, lunginflammation, ledinflammation, blodförgiftning till död.
Den vanligaste serotypen hos nötkreatur i Sverige är Salmonella Dublin som orsakar lunginflammation och ökad dödlighet hos kalvar.
Även om salmonellainfektioner vanligen inte beskrivs hos ren har salmonellabakterien påvisats i låg prevalens i avföringsprover från renar i Norge och Finland, och antikroppar mot salmonella hittades i något högre prevalens i Finland hos ren i fångenskap med diarré.
Salmonellainfektion hos fjäderfän ger sällan symtom utan de blir symtomfria smittbärare.
Det finns två salmonella-arter som är värdspecifika för fjäderfä och kan orsaka allvarlig sjukdom. Salmonella pullorum orsakar pullorumsjuka hos främst unga fåglar under tre veckors ålder. Symtomen är ospecifika med låg tillväxt, diarré, låg kläckbarhet och hög dödlighet.
Salmonella gallinarum orsakar hönstyfus och drabbar både unga och äldre djur. Symtomen är även där ospecifika med hög dödlighet, nedsatt allmäntillstånd, diarré, sänkt äggproduktion, dålig kläckbarhet och ökad dödlighet hos nykläckta kycklingar.
Infekterade får kan vara symtomfria eller visa varierande symtom såsom diarré, kastningar, feber, nedstämdhet, förlorad aptit, blodförgiftning och död. I Sverige är Salmonella diarizonae relativt utbredd bland får. Då denna salmonellaart inte brukar leda till sjukdom hos människor bekämpas den inte hos får.
Get kan infekteras med salmonella och till synes friska getter är potentiella bärare av salmonella. Symtom på en salmonellainfektion inkluderar blodförgiftning, tarminflammation, abort, artrit, luftvägssjukdomar, hjärnhinneinflammation, akut diarré hos killingar och äldre getter samt plötslig död hos nyfödda killingar.
I många fall blir infekterade grisar symtomlösa smittbärare och utsöndrar salmonellabakterier i avföringen utan tecken på sjukdom. Salmonella kan ge upphov till klinisk sjukdom i form av diarré i första hand.
S. Choleraesuis kan ge allvarligare symtom, framför allt hos djur som är yngre än fyra månader, inklusive diarré, hög feber, ovilja att äta, nedsatt allmäntillstånd, respiratoriska symtom, neurologiska symtom och blåröda missfärgningar i huden.
Dödligheten bland drabbade grisar kan vara hög. 2020 påvisades S. cholerasuis hos tamgris i Skåne för första gången på 40 år och har sedan dess påvisats hos vildsvin i framför allt Skåne och Södermanland.
Effekt på produktionskapacitet
Salmonella orsakar sällan synliga problem i besättningen. Undantagsfall gäller infektion med S. Dublin hos nötkreatur på grund av ökad kalvdödlighet, samt infektion med S. cholerasuis hos gris, och med både S. Pullorum och S. Gallinarum hos fjäderfä.
Då salmonellasmittade djurprodukter inte får användas som livsmedel kan salmonellautbrott vara mycket kostsamt för producenten, särskilt när djuren måste avlivas för att kunna sanera besättningen.
Effekt på livsmedelssäkerhet
Salmonella kan förekomma i de flesta typer av animaliska och vegetabiliska livsmedel. Den vanligaste smittvägen inom EU är via kontaminerade ägg. Kontaminering sker främst via fekal förorening från djur som bär på salmonella, till exempel genom kontamination av slaktkroppar vid slakt eller förorenad mjölk, men även via orent bevattningsvatten som kontaminerar grönsaker, bär, groddar, bladgrönt och kryddor med mera. Sjukdomen sprids främst till människor via livsmedel som äts utan att ha hettats upp ordentligt. Pastörisering är en effektiv metod för att avdöda salmonella i mjölk. Den vanligaste akuta formen av salmonellainfektion hos människa (salmonellos) ger symtom som diarré, magkramper, illamående, feber och frossa inom 6 till 48 timmar efter kontamineringen. Infektionen läker oftast ut av sig själv inom en vecka. Kött och ägg som kommer in till Sverige från andra länder måste ha ett intyg på att det inte innehåller salmonella, den så kallade salmonellagarantin.
Förebyggande åtgärder och behandling
Infektionen är självläkande och behandlas därför vanligtvis inte medicinskt. Vid konstaterad smitta införs restriktioner i den aktuella besättningen, s.k. spärrförklaring. Under tiden som besättningen är spärrad får inga djur flyttas från eller till gården och åtgärder för att hindra spridning av smitta via gödsel sätts in. Spärren släpps först när sanering genomförts och smittade djur har avlivats eller konstaterats vara smittfria vid upprepade provtagningar.
Kontroll
Vi har idag nolltolerans för förekomst av salmonella i såväl foder som livsmedel. Salmonella är en zoonos och är anmälningspliktig. Livsmedel av animaliskt ursprung kontrolleras via salmonellakontrollprogrammet. Programmet omfattar ägg samt kött från fjäderfä, nöt och gris som regelbundet kontrolleras på slakterier och styckningsanläggningar. Inom fodertillverkningen finns ett lagstiftat egenkontrollprogram där ett förutbestämt antal miljöprover tas ut varje vecka på förutbestämda platser, vilket även de flesta foderföretag kompletterar med ytterligare egen provtagning.
SVA:s analyser
Läs mer
Materialet har tagits fram inom ramarna för projektet ”Effektivt utnyttjande av tillgängliga foder- och vattenkällor vid kritisk resursbrist”.
Medverkande organisationer: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Hushållningssällskapet Halland, Växa, Gård & Djurhälsan och Sveriges lantbruksorganisation.
Finansiär: Myndigheten för civilt försvar.
Senast granskad 2026-05-06