Salmonella hos fjäderfä

Förekomst

Infektion med salmonella är vanligt förekommande över hela världen. I Europa är salmonella den näst vanligaste orsaken till livsmedelsburen smitta hos människor, och ägg och fjäderfäkött identifieras ofta som smittkällor. Den vanligaste serotypen som påvisas hos människor i Europa är Salmonella Enteritidis, vilket också är den vanligaste serotypen som påvisas i Europas fjäderfäflockar. Antalet salmonellasmittade fjäderfäbesättningar i Sverige är dock lågt jämfört med många andra länder. Under de senaste 20 åren har antalet konstaterat salmonellainfekterade kommersiella fjäderfäbesättningar, med enstaka undantag, legat under 15 per år. Sedan 2021 har ett ökat antal värphönsflockar med S. Enteritidis, påvisats i Sverige, med fynd i 1–3 flockar per år.

Smittämne och smittvägar

Det finns över 2 600 olika typer av salmonella. Vissa av dessa typer är anpassade till specifika värddjur men de flesta har ett brett värddjursspektrum, det vill säga de kan infektera ett stort antal olika djurarter. Fjäderfä kan infekteras av många olika typer av salmonella. S. Enteritidis är en typ som primärt ses hos fjäderfä och fjäderfä är värddjur för två serotyper, S. Pullorum och S. Gallinarum.

Salmonella är en fekal-oral smitta vilket betyder att fjäderfä blir smittade genom att få i sig salmonellabakterier via munnen. Smittspridningen kan ske via direktkontakt med en smittad individ eller indirekt genom till exempel kontaminerade foder eller vatten, eller via kontaminerade redskap eller miljö. Infekterade fjäderfä, även de som inte uppvisar några symtom, utsöndrar salmonellabakterier intermittent i träcken, ofta under lång tid. Hur utsöndringen av bakterier ser ut över tid beror på faktorer så som serotyp, infektionsdos och individens immunförsvar. Salmonella kan överleva en längre tid i omgivningen och under rätt förhållanden även tillväxa i miljön. Några salmonellaserotyper, inklusive S. Enteritidis, har förmågan att penetrera äggskalet och om äggen förorenas med träck från infekterade fjäderfä kan bakterierna komma in i äggen. Vissa salmonellaserotyper, så som S. Enteritidis, kan kolonisera fjäderfäns reproduktionssystem. Om det sker kan salmonellabakterierna kontaminera ägginnehållet även innan äggen värps. Människor kan bli smittade genom att äta salmonellakontaminerade ägg som inte upphettas tillräckligt.

Klinisk bild

Salmonellainfektion hos fjäderfän kan ibland leda till sjukdomssymtom hos fåglarna men det är vanligt att de förblir symtomfria. Salmonellasmitta kan dock ibland orsaka sjukdom och dödlighet, framför allt hos unga fjäderfän. Symtomen är ospecifika med svaghet, sänkt aptit och dålig tillväxt. Fåglarna kan sitta med hängande vingar och stängda ögon och de söker sig gärna till värmekällor. Diarré kan också förekomma. Hos vuxna fjäderfän ses mycket sällan sjukdomssymtom. Låg kläckbarhet hos avelsägg på grund av ökad embryodödlighet och ökad dödlighet bland nykläckta kycklingar kan förekomma.

Sjukdomskontroll

I Sverige påbörjades kontrollen av salmonella i foder och hos djur i början av 1950-talet. Salmonellakontroll i Sverige bygger på övervakning av djur, foder och animaliska livsmedel. Målet med den svenska salmonellakontrollen är att animaliska livsmedel skall vara fria från salmonella. Om salmonella påvisas någonstans i livsmedelskedjan finns lagstiftning som styr hur smittan ska spåras och hanteras för att förhindra dess spridning.

Salmonellakontroll avseende fjäderfä regleras i både svenska lagar, förordningar och föreskrifter samt i EU:s lagstiftning. Kommersiella fjäderfän (avelsdjur, slaktkycklingar, värphöns och kalkoner) kontrolleras under uppfödning och produktion genom regelbundna miljöprovtagningar/träckprovtagningar (se provtagningsinstruktioner nedan). Resultaten av denna salmonellaövervakning sammanfattas årligen i kapitlet om salmonella i SVA:s rapportserie ”Smittläget i Sverige för djursjukdomar och zoonoser”.

Hobbyflockar omfattas inte av salmonellakontrollprogrammet, så smittläget bland hobbyfjäderfän är okänt.

Provtagning och diagnostik

Salmonella lyder under zoonoslagen, vilken reglerar hur misstanke om salmonella på fjäderfä ska hanteras, bland annat är misstanken anmälningspliktig. Om man misstänker salmonella i en fjäderfäflock måste man genast ta kontakt med veterinär. För att konstatera att salmonella förekommer i en flock krävs isolering av bakterien, det vill säga påvisande av salmonellabakterier genom bakteriologisk odling. Fynd av salmonella hos fjäderfä är anmälningspliktig, precis som fynd av salmonella hos andra djurslag, människor, foder och livsmedel.