Hur bevarar vi det goda svenska resistensläget?

Ett beslut om receptbeläggning av anthelmintika (avmaskningsmedel) skedde på Europanivå, genom direktivet 2001/82/EG ”om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel”. Det man främst eftersträvar är färre restsubstanser i livsmedel av animaliskt ursprung. Läkemedelsverket implementerade detta i föreskrifterna LVFS 2006:11, kap 7. Redan 1999 lagstiftade Danmark om receptbeläggning av anthelmintika till alla djur, även till små sällskapsdjur.

En viktig och positiv effekt av receptbeläggning är att slentrianmässig onödig användning av anthelmintika har minskat. Det antas bidra till långsammare utveckling av resistens hos maskarna.

På mitten av 1980-talet dokumenterades en utbredd resistens hos hästens små blodmaskar (Cyathostominae) mot avmaskningsmedel hörande till gruppen bensimidazoler. Detta resulterade i en rejält minskad användning av dessa preparat och många försvann från marknaden. Ett annat resistensproblem rör hästens spolmask (Parascaris equorum) hos föl, där man noterat en minskad eller ibland helt utebliven effekt av flera anthelmintika mot dessa maskar. Resistens hos stor blodmask (Strongylus vulgaris) finns inte dokumenterad någonstans i världen.

Utan tvekan utgör anthelmintikaresistens ett hot mot effektiv kontroll och behandling av maskinfektioner. Eftersom vi inte har någon ny generation av avmaskningspreparat att ta till inom en snar framtid måste vi vara restriktiva med de medel som står till buds idag.

Rekommendationer för att fördröja resistensutvecklingen

Avmaska inte i onödan

Selektiv avmaskning innebär att man tar reda på hästarnas parasitstatus och sedan endast avmaskar individer som utskiljer ägg över en viss nivå och/eller testar positivt för stor blodmask eller bandmask. Genom träckprovsundersökning får man också vägledning om vilket avmaskningsmedel som är lämpligt att använda. I en flock hästar utsöndras majoriteten av alla ägg från vissa individuella hästar.

Ofta ses ett mönster som kallas för 20:80-principen, vilket betyder att cirka 20 procent av hästarna utsöndrar 80 procent av totala äggmängden. Dessa individer identifieras och avmaskas medan resterande hästar lämnas oavmaskade. Studier visar dessutom att många hästar är återkommande hög- respektive lågutskiljande, vilket betyder att det oftast är samma individer som behöver avmaskas på våren varje år.

Sommarbeteshagarna ska tillgodose hästarnas behov av bete utan att de tvingas äta runt sin spillning, där det finns mest parasiter. Man bör också undvika utfodring direkt på marken. Växel- och sambetning med andra djurslag samt beteshygieniska åtgärder, till exempel mockning av gräshagar två gånger per vecka, sänker smittrycket i gräset och minskar därmed behovet av avmaskning. Läs mer om metoder för att minska parasitsmitta i hagarna.

Noggrann dosering

Det är viktigt att inte underdosera avmaskningsmaskmedlet. Vid underdosering kan några maskar som tål låga doser av läkemedlet överleva och föra sina gener vidare. Det får till följd att andelen överlevande maskar långsamt ökar för varje avmaskning. Även ett tränat öga kan missta sig på den korrekta vikten hos en häst, så väg hästen eller uppskatta vikten med hjälp av måttband och övervaka så inte avmaskningsmedlet spottas ut.

Effektiv behandling av nya hästar före introduktion till gräshagar

Hästar som kommer nya till en flock kan givetvis introducera smittor, inklusive parasiter som kan etableras i gräshagarna. För att undvika att få in stor blodmask/bandmask/resistenta maskar med nya hästar rekommenderar vi avmaskning av nya hästar med ivermektin eller moxidektin, gärna i kombination med prazikvantel (mot bandmask) vid ankomst, minst 3–4 dagar innan de får gå i gräshagar. Under tiden kan den nya hästen gå i en gruspaddock som mockas. Gödseln kan sedan läggas på gödselstacken. För denna strategiska avmaskning behövs vanligen inget träckprov. Två veckor efter avmaskningen rekommenderas däremot att ett träckprov analyseras för att kolla att avmaskningen haft avsedd effekt.

Under hösten och vintern befinner sig larver av stor blodmask i hästens blodkärl. Avmaskningsmedlen tycks ha en ofullständig effekt mot dessa larver. Vi rekommenderar därför att nya hästar som kommer under tidsperioden augusti-januari avmaskas både vid ankomst och i mars. Detta kan förebygga att eventuella ägg av stor blodmask sprids i hagarna på våren då vuxna maskar kan finnas i tarmen. Därefter kommer den nya hästen med i ordinarie provtagningsprogram.

Regelbunden resistensövervakning

En uppföljning av effekten av avmaskning och eventuell förekomst av resistens bör göras minst vartannat till vart tredje år, eller vid misstanke om nedsatt effekt. Träckprover tas då före avmaskning och 10–14 dagar senare. Kontakta veterinär om du är osäker på hur du ska bedöma resultaten.