Avmaskning av häst

Det finns ett stort behov av rådgivning kring avmaskning för såväl veterinärer som djurägare. Frågeställningarna gäller inte bara individuella avmaskningsprotokoll, utan även en mängd andra frågor, till exempel fakta om själva parasiterna, läkemedelsresistens, bete och grupphållning av hästar.

Generella avmaskningsråd

När man ska ta träckprov och avmaska?

Avmaskningsmedlen avdödar i första hand vuxna maskar av blodmask, spolmask och bandmask och målet är att förhindra att smitta med ägg och larver ansamlas på betet under sommaren.

I januari-februari börjar de vilande larverna av små blodmaskar aktiveras och röra sig ut från tarmväggen till tarmkanalen (tarmlumen). Så småningom blir maskarna könsmogna och börjar producera ägg som förs ut med träcken. I april-maj är det optimalt att ta träckprov, det vill säga innan släpp på sommarbetet. Alla hästar som har mer än sparsam mängd ägg (>200 epg, ägg per gram), bandmask eller stor blodmask i provet bör avmaskas.

Ytterligare avmaskning under betessäsongen kan behövas för hästar som utsöndrar stora mängder ägg (≥1000 epg eller motsvarande) vid vårprovtagningen. För att bedöma tidpunkt för nästa avmaskning tar man hänsyn till vilken ERP (egg reappearance period) som gäller för den substans man valt för avmaskningen vid betessläppet. ERP definieras som tiden från avmaskning till dess att hästarna börjar utskilja ägg igen. När avmaskningsmedlet fungerar är ERP för pyrantel 4–6 veckor, för ivermektin 8 veckor och för moxidektin 12–14 veckor.

Provta varje häst individuellt för ägg av blodmask, bandmask, spolmask + odling/PCR för stor blodmask (S. vulgaris).
Avmaska individer med mer än sparsam mängd ägg/>200 epg, bandmask eller stor blodmask innan bete.
Om pyrantel används utförs alltid ytterligare en avmaskning efter 4–6 veckor.

Gör en betesplanering och sköt den löpande beteshygienen, exempelvis mocka hagar.
Juli: Gör uppföljande träckprov (äggräkning) av unga eller nya individer som inte behövde avmaskas på våren.
Avmaska individer med >200 epg.
Hästar med mycket ägg i vårprovet (1000 epg som riktvärde) avmaskas ytterligare under sommaren, hur ofta beror på avmaskningsmedel. Hänsyn tas även till tidigare resultat, ålder och driftsform.

Gör individuella äggräkningar av alla hästar (undantag: återkommande lågutskiljande).
Avmaska individer med >200 epg.

Parasitkontroll i praktiken

Häst med stor blodmask smittades för minst sex månader sen. Om hästen då stod på annan gård räcker det med avmaskning av positiv häst. Om den positiva hästen inte är ny finns smittan i gräshagarna. Om rena gräshagar kan användas avmaskas endast häst med stor blodmask. Om hästar däremot måste gå i smittade gräshagar rekommenderas extra avmaskningar.

Avmaskning av föl

Föl vid stuterier utsätts för högt parasittryck och man kan utgå från att alla föl smittas med spolmask. Vi rekommenderar att föl avmaskas mot spolmask vid 8–10 veckors ålder och sedan igen vid 16–18 veckors ålder. Som nämnts tidigare föreligger ofta resistens hos spolmask mot avmaskningsmedel, framför allt mot ivermektin/moxidektin. Förstahandsvalet vid avmaskning mot spolmask bör därför vara fenbendazol eller möjligen pyrantel. Dock förekommer resistens även mot dessa substanser. Därför är det viktigt att regelbundet kontrollera effekten genom att ta träckprov 10–14 dagar efter avmaskning.

På hösten behöver fölen ofta avmaskas även med ivermektin mot blodmask. Vid stuterier kan detta kan göras gruppvis. I januari–februari kan det vara aktuellt med avmaskning mot spolmask igen men då föreslår vi att träckprover tas först för att bedöma behovet.

Bandmask och styngflugor

Bandmask och styngflugor är omtvistade i fråga om sin förmåga att orsaka skada (patogenicitet). Bandmask lever i öppningen mellan tunntarm (ileum) och blindtarm (cecum), i det så kallade ileocecala ostiet.

Det finns studier från England och Sverige som pekar på att risken för koliksymtom från detta tarmavsnitt ökar signifikant vid förekomst av bandmask. Avmaskning mot bandmask rekommenderas därför vid konstaterad infektion.

Träckprovsundersökning med en speciell metod för att påvisa ägg av bandmask är att föredra framför serologi som mäter antikroppar i blodet mot bandmask. Ett positivt träckprov visar med säkerhet en pågående infektion, medan positivt antikroppssvar även kan bero på tidigare exponering för parasiten. Sensitiviteten (förmågan att påvisa infektion) för träckprov och serologi är ungefär samma (60–65 procent). Vid förekomst av minst ett 20-tal maskar ökar dock sensitiviteten för träckprov till uppåt 90 procent, vilket man kan se som en fördel.

Styngflugorna deponerar sina ägg i hårremmen. Äggen kläcks och hästen slickar i sig larverna. I munhålan kan larverna ibland orsaka inflammation och sår i tandköttet och tungan (stomatit, gingivit och ulcerationer) under sin utveckling och förflyttning på väg till magsäcken eller främre delen av tunntarmen. Väl i magsäck/tarm orsakar de liten skada. Styngflugelarver kan inte påvisas genom träckprov.

Till skillnad från gamla rekommendationer läggs idag mindre tyngdpunkt på styngflugans larver. Eftersom larverna anses vara tämligen harmlösa rekommenderas i första hand att äggen skrapas bort från benen varje dag under den korta tid som flugan svärmar. Du kan till exempel använda ryktsten, rakhyvel, ögonbrynskniv, specialkniv eller en grov kökssvamp fuktad med saltvatten. Pälsglansmedel eller salva kan fungera förebyggande för att äggen inte ska fastna lika bra i pälsen.

SVA rekommenderar inte att man rutinmässigt avmaskar mot styngflugans larver. Anledningen är att man ska vara återhållsam med avmaskningsmedel för att bromsa upp resistensutvecklingen hos blodmaskar, som kan orsaka större skada än styngfluga. Vid kraftiga angrepp med styngflugelarver kan avmaskning utföras med ivermektin i september–oktober.

SVA:s övervakningsprogram

SVA erbjuder ett övervakningsprogram för att hjälpa hästgårdar att minimera smittrycket av parasiter och samtidigt använda avmaskningsmedel på ett sunt sätt utan onödiga avmaskningar. Träckprover skickas in en till tre gånger per år för analys av de viktigaste parasiterna. Djurägaren/veterinären får sedan förslag på åtgärder och kan diskutera resultaten med veterinär som också är parasitolog vid SVA.

Parasitläget i framtiden

Eftersom flertalet parasiter gynnas av värme kan vårt svenska parasitläge komma att förändras på grund av global uppvärmning som medför högre medeltemperatur. En fortsatt resistensutveckling hos maskarna mot avmaskningsmedel är också trolig. Det gör att stort fokus bör läggas på parasitförebyggande åtgärder som betesplanering och beteshygien.

Som ett led i det förebyggande arbetet rekommenderas selektiv avmaskning av alla vuxna hästar, det vill säga träckprovsundersökning utförs innan tänkt avmaskning. Avmaskning för att kontrollera parasiter omfattar i första hand individer som utskiljer mycket ägg och som utgör en smittkälla på betet samt känsliga individer som föl och unghästar.

Senast granskad 2026-10-25