Pseudorabies virus (Aujeszkys sjukdom) från foder
Sverige är i nuläget fritt från Aujeszkys sjukdom. Sjukdomen drabbar huvudsakligen tamgrisar och vildsvin. Andra djurarter kan infekteras men drabbade djur dör snabbt och för därmed inte viruset vidare. Infektion med Pseudorabies virus leder till produktionsbortfall hos gris och bekämpning i en infekterad besättning kan bli mycket kostsam.
Spridningsväg
Aujeszkys sjukdom (AD) är en virussjukdom som orsakas av ett herpesvirus och som främst drabbar tamgrisar och vildsvin. Ett flertal andra arter kan infekteras men dessa sprider inte sjukdomen vidare. Viruset är måttligt motståndskraftigt utanför djuret och överlevnaden i miljön beror på pH och temperatur.
Infekterade grisar utsöndrar stora mängder av viruset i saliv, nässekret, urin och avföring. Viruset kan spridas via foder och vatten som har förorenats med sekret från infekterade grisar. Viruset kan överleva i 7–37 dagar i hö, fodermedel och foderingredienser som majs, sojamjöl, lysin, kolin och vitamin D. Djur kan också smittas om de tillåts äta rått kött, kastade foster eller kadaver från djur som dött i AD.
Effekt på djurhälsa
Aujeszkys sjukdom drabbar huvudsakligen tamgrisar och vildsvin, och är särskilt farlig för unga djur. Nötkreatur, getter och får kan också drabbas och uppvisar oftast klåda och neurologiska symtom.
Nötkreatur är mer motståndskraftiga mot AD än andra djurslag och det är sällsynt att de drabbas av sjukdomen. AD hos nötkreatur börjar oftast med feber.
Vanliga symtom är kraftig klåda och neurologiska symtom såsom rörelsestörningar, cirkelgång, dreglande, muskelryckningar och krampar. Drabbade djur dör vanligtvis inom 1-2 dagar.
Det är oklart om ren kan drabbas av AD. Det finns inga rapporter om AD-infektion hos ren men andra hjortdjur inklusive rådjur, kronhjort och vitsvanshjort kan infekteras även om det är sällsynt. Symtom som kan ses hos hjortdjur är kraftig klåda, överkänslighet mot stimuli och dödlighet.
Pseudorabies-viruset förekommer inte hos fjäderfä.
Generellt sett är getter mer känsliga för och visar mer uttalade symtom på AD-infektion än får. Främst drabbas små idisslare av kraftig, omättlig klåda. Andra symtom kan inkludera feber, rörelsestörningar, neurologiska symtom och svalgförlamning. Drabbade djur dör vanligtvis inom 1-2 dagar. Unga djur kan dö utan föregående symtom.
Aujeszkys sjukdom drabbar huvudsakligen tamgrisar och vildsvin. Den kliniska bilden beror till stor del på djurens ålder. Nyfödda grisar kan få feber, nedsatt allmäntillstånd och neurologiska symtom som till exempel muskeldarrningar, krampar och cirkelgång. Dödligheten kan närma sig 100% i denna åldersgrupp. Spädgrisar kan också dö utan att visa symtom.
På äldre smågrisar ses lägre dödlighet och mindre centralnervösa symtom. Hos tillväxt- och slaktgrisar ses förutom försämrad aptit och feber även symtom från luftvägarna såsom hosta, näsflöde och andnöd. Dödligheten i denna åldersgrupp är vanligtvis under 5%.
Hos vuxna grisar är AD vanligtvis en övergående sjukdom med feber, nedsatt aptit och lindriga luftvägssymtom. Dräktiga suggor kastar dock ofta inom tio dagar efter att de blivit infekterade och galtar kan drabbas av övergående infertilitet.
Effekt på produktionskapacitet
Produktionskapaciteten drabbas negativt på grund av hög dödlighet hos smågrisar, samt minskad tillväxt hos tillväxt- och slaktgrisar. Suggor och galtar får reproduktionsstörningar och dräktiga suggor kan kasta sina foster. Eftersom Sverige är fritt från AD skulle ett utbrott av sjukdomen med största sannolikhet bekämpas genom att den drabbade besättning skulle spärras av och alla djur avlivas (“stamping out”). Det är sällsynt att nötkreatur eller små idisslare blir infekterade men om ett djur drabbas är risken stor att djuret dör.
Effekt på livsmedelssäkerhet
Det finns inga bevis för att AD är en hälsorisk för människor och sjukdomen anses inte vara zoonotisk, vilket betyder att den inte kan spridas mellan djur och människor. Därmed har sjukdomen inte någon effekt på livsmedelssäkerheten.
Förebyggande åtgärder och behandling
Aujeszkys sjukdom kan inte behandlas. Vacciner mot AD finns i andra länder men är inte godkända i Sverige.
Kontroll
AD är anmälningspliktig vid misstanke hos grisar enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2021/10 (K12)). Om djur misstänks ha sjukdomen ska veterinär genast tillkallas. Aktiv övervakning av AD sker årligen i Sveriges tamgris- och vildsvinspopulationer. Sverige har varit officiellt fritt från AD sedan 1996.
Det sker ingen aktiv kontroll med avseende på förekomst av AD i foder, vatten eller livsmedel.
Läs mer
Materialet har tagits fram inom ramarna för projektet ”Effektivt utnyttjande av tillgängliga foder- och vattenkällor vid kritisk resursbrist”.
Medverkande organisationer: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Hushållningssällskapet Halland, Växa, Gård & Djurhälsan och Sveriges lantbruksorganisation.
Finansiär: Myndigheten för civilt försvar.
Senast granskad 2026-05-06