Clostridium chauvoei (frasbrand) från foder
Bakterien Clostridium chauvoei orsakar sjukdomen frasbrand, vilket kan leda till hög dödlighet hos nötkreatur. Även får och getter kan drabbas. Djur smittas oftast via bete under varma och blöta förhållanden. Bakterien har ingen påverkan på livsmedelssäkerheten.
Spridningsväg
Clostridium chauvoei är en sporbildande bakterie som främst kopplas till sjukdomen frasbrand (blackleg) hos idisslare. Sporerna utsöndras med avföring från smittade djur och kan överleva under en lång period i jord på beten. Djur smittas via bete, oftast under varma och blöta sommarmånader. Översvämningar och grävarbete ökar risken för smittspridning. Även uppstallade djur kan drabbas till följd av jordkontamination av ensilage.
Effekt på djurhälsa
Sjukdomen påverkar idisslare, vanligtvis med mycket snabbt sjukdomsförlopp och ofta med dödsfall utan föregående symtom. Typiska symtom hos nötkreatur, får och get är kraftig hälta på ett eller flera ben. Gris och fjäderfä drabbas vanligen inte av frasbrand.
Sjukdomsförloppet är mycket snabbt, det är vanligt att djur, särskilt kalvar, dör utan föregående symtom, eller inom ett dygn efter de första symtomen. Typiska symtom är hälta på ett bakben, svullnad (först varm och öm men snart kall och utan smärtkänsel) och gasbildning i muskelvävnad. I många fall utvecklas sjukdomen till kraftigt påverkat allmäntillstånd, feber, hög puls och fodervägran.
Sjukdomen beskrivs inte hos ren men det är mycket sannolikt att de också kan drabbas av frasbrand.
Bakterien har i enstaka fall isolerats från fjäderfä, dock drabbas de vanligen inte av frasbrand.
Frasbrand förekommer hos både får och get med liknande symtom som hos nötkreatur: hög feber, fodervägran, nedsatt allmäntillstånd, motvilja mot att gå och kraftig hälta i ett eller flera ben men även dödsfall utan föregående symtom. Hos får är det oftast sårinfektion som orsakar frasbrand, inte smitta via foder eller vatten. Baggar är mer mottagliga än tackor.
Bakterien har i enstaka fall isolerats från gris, dock drabbas de vanligen inte av frasbrand.
Effekt på produktionskapacitet
Vanligtvis drabbas flera djur i besättningen och den höga dödligheten kan orsaka produktionsbortfall hos nötkreatur, får och get, och troligen även hos ren. Sjukdomen påverkar inte produktionskapaciteten hos gris eller fjäderfä.
Effekt på livsmedelssäkerhet
Clostridium chauvoei är inte en livsmedelsburen smitta och har därmed ingen påverkan på livsmedelssäkerhet.
Förebyggande åtgärder och behandling
Hos nötkreatur förebyggs frasbrand med hjälp av vaccination. Vid tidig upptäckt av symtomen kan behandling med bensylpenicillin vara effektivt.
Kontroll
Det sker ingen aktiv kontroll av förekomst av Clostridium chauvoei i foder eller vatten. Sjukdomen är dock anmälningspliktig enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2021:10, 2024:30).
SVA:s analyser
Läs mer
Materialet har tagits fram inom ramarna för projektet ”Effektivt utnyttjande av tillgängliga foder- och vattenkällor vid kritisk resursbrist”.
Medverkande organisationer: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Hushållningssällskapet Halland, Växa, Gård & Djurhälsan och Sveriges lantbruksorganisation.
Finansiär: Myndigheten för civilt försvar.
Senast granskad 2026-05-06