Några generella råd för den som tänker köpa en hund är:
- Ta alltid reda på varifrån hunden kommer, oavsett om den införskaffas i Sverige eller i utlandet.
- Köp aldrig en hund via mellanhand.
- Kräv att få besöka hunden i dess hemmiljö. Gäller det en valp skall man förvissa sig om att det även finns en modertik på plats. Köp inte en hund som kommer från en undermålig miljö.
- Köp inte en hund som inte är helt frisk.
- Kräv ID-handlingar och veterinärbesiktningsintyg före köpet.
- Tala med besiktigande veterinär angående frågor kring besiktningen.
- Hunden skall vara korrekt vaccinerad mot infektion med parvovirus samt mot sjukdomarna HCC och valpsjuka.
- Den som köper en hund från utlandet ska kontrollera att Jordbruksverkets regler för införsel av hund till Sverige är uppfyllda.
Rabies
De svenska införselreglerna syftar främst till att förhindra att rabies förs in till Sverige. Den som har ansvar för en hund eller katt som har vistats utomlands måste förstå att ett infekterat djur innebär en smittrisk för människor, inklusive den som handhar hunden eller katten!
Rabies förekommer inte i Sverige och det är mycket viktigt att rabies inte förs in i landet. Om rabies introduceras i svensk natur så kan smittan kvarstå och spridas över landet. Detta skulle få allvarliga konsekvenser för både människors och djurs hälsa och livskvalitet.
Rabies smittar via saliv, även en tid innan hunden visar symtom. När symtom på rabies väl ses leder sjukdomen till döden både för människor och för djur. För att ställa diagnos på levande djur måste djuret avlivas och hjärnmaterial undersökas.
Andra viktiga infektionssjukdomar hos hundar i Europa
Vid köp av hund från andra länder tillkommer ett antal frågeställningar i samband med veterinärbesiktning och friskintyg, utöver de som finns vid ett köp av en svenskuppfödd hund och utöver de svenska införselregler som finns för hund. Särskilt i södra Europa drabbas många hundar av infektionssjukdomar som vi inte är vana vid, eftersom de normalt inte förekommer hos hundar som enbart vistas i Sverige. En del av dessa infektioner ger inte symtom förrän en längre tid efter det att hunden blivit infekterad. En till synes frisk hund kan alltså börja visa symtom på sjukdom först en tid efter det att den köpts in till Sverige.
Några viktiga infektioner och parasiter att ha i åtanke är:
- Leishmanios (Leishmania infantum)
- Dirofilaria repens (Kutan dirofilarios)
- Hjärtmask (Dirofilaria immitis)
- Den bruna hundfästingen (Kennelfästing) (Rhipicephalus sanguineus)
- Monocytär ehrlichios (Ehrlichia canis)
- Babesios (Babesia canis, B. gibsoni)
- Hepatozoonos (Hepatozoon canis)
- Oslerus osleri
- Leptospiros
- Brucellos (Brucella canis)
- Thelazia callipaeda
- Tungmask (Linguatula serrata)
- TVT-transmissible venereal tumour
- Rävens dvärgbandmask
De tre sjukdomarna HCC, valpsjuka och infektion med hundens parvovirus finns utbrett över världen och ovaccinerade hundar riskerar att drabbas, även i Sverige. Vaccination mot dessa tre sjukdomar rekommenderas till samtliga hundar.
Vänd dig till en behandlande veterinär i det område hunden bor för att få en besiktning utförd och för råd om vilka provtagningar som bör utföras innan ett eventuellt köp av en hund. Smittryck och förekomst av olika infektionssjukdomar varierar mellan olika geografiska områden, liksom vilka andra sjukdomar man bör vara extra uppmärksam på.
Leishmanios (framför allt Leishmania infantum)
Den parasit som orsakar leishmanios hos både hundar och människor sprids via myggor (sandmyggor, fjärilsmyggor) som inte finns i Sverige. I Europa ses leishmanios framförallt i Medelhavsländerna och Portugal. Infektionen leder hos hund som regel till obotlig, allvarlig systemsjukdom som kräver upprepad - livslång behandling. Symtom kan uppkomma relativt snart efter infektionstillfället, eller först efter en längre tid (upp till flera år) efter det att hunden infekterats via ett myggbett.
Diagnos
I ett blodprov kan man leta efter antikroppar mot parasiten. Blodprov används både när hundar visar symtom och när man letar efter infektionen hos till synes friska hundar, till exempel i samband med en veterinärbesiktning innan en hund skall exporteras till Sverige. Tyvärr hittar man inte alltid antikroppar i ett prov från en infekterad hund. Det beror bland annat på att det kan ta lång tid innan dessa bildas.
I de fall misstanke om sjukdom föreligger tas ofta också prov från till exempel lymfknutor, hudförändringar eller benmärg för att leta efter själva parasiten.
Smittrisk i Sverige
I de allra flesta fall krävs det ett stick från en infekterad sandmygga för att en hund eller människa skall kunna smittas. Eftersom sandmyggor inte finns i Sverige är risken för inhemsk smittspridning från en infekterad hund till andra hundar eller till människor i normala fall mycket liten. Misstänkta fall av smitta via blod utan att myggor varit inblandade finns dock rapporterat hos människor i utlandet. Försiktighetsåtgärder kan därför vara aktuella, speciellt i de fall en infekterad hund handhas av en människa med nedsatt immunförsvar. För rådgivning kontaktas smittskyddsläkare.
Hjärtmask, dirofilarios (Dirofilaria immitis)
Parasiten Dirofilaria immitis, så kallad hjärtmask, sprids via myggor. Infektionen förekommer inte naturligt i Sverige, men den är vanligt förekommande hos hund i ett flertal länder i Europa. Det kan ta lång tid innan hunden visar symtom till följd av sin hjärtmaskinfektion. Under denna tid växer maskarna till i hundens lungkärl och när de väl är vuxna är det ofta mycket svårt att bota den smittade hunden, som ofta har drabbats av allvarliga skador i lungor och hjärta.
Diagnos
Två olika typer av blodprovsundersökningar används för att upptäcka hjärtmaskinfektion hos hundar som inte har symtom. Båda undersökningarna kan som regel påvisa infektionen tidigast fem till åtta månader efter det att hunden infekterats.
En äldre typ av blodprovsundersökning är så kallade tester för mikrofilariedetektion. Sådana tester är inte längre ett förstahandsval, bland annat på grund av att de hos en stor andel infekterade hundar inte kan påvisa hjärtmaskinfektion. Om förebyggande behandling satts in innan blodprovet tas ökar risken för att infektionen inte påvisas. En nyare typ av undersökning är så kallade antigentester (ELISA). Dessa anses vara mer tillförlitliga.
Smittrisk i Sverige
Hjärtmasken Dirofilaria immitis smittar via ett flertal olika myggarter, men för att smittöverföring skall vara möjligt krävs en hög medeldygnstemperatur under flera dagar. Svenskt klimat uppfyller normalt inte detta temperaturkrav, det vill säga infektionen skall i dagsläget inte kunna spridas via myggor i svensk natur. En infekterad hund kan därför inte sägas utgöra en smittrisk under vistelse i normalt svenskt klimat, vare sig för andra hundar eller för människor. I länder där dirofilariasmitta finns naturligt förekommer infektion hos människor.
Dirofilaria repens (Kutan dirofilarios)
Infektion hos hund med Dirofilaria repens ses framförallt i flera länder i Europa, där den är vanlig i många områden. Parasiten förekommer inte naturligt i Sverige men enstaka fall har diagnosticerats hos hundar från Rumänien. I Norge har man hittat parasiten hos hund från Ungern.
Diagnos
Infektionen kan påvisas genom undersökning av material från knutorna och/eller blodprovsundersökning. Parasiterna kan skiljas från andra närbesläktade och/eller liknande maskar genom mikroskopisk undersökning och/eller PCR-analys.
Smittrisk i Sverige
Hundar smittas av D. repens via myggor, som i sin tur blivit infekterade då de sugit blod från en smittad hund med så kallade mikrofilarier i sitt blod. Parasiten måste utvecklas i myggan innan smitta till andra hundar är möjlig. Denna utveckling sker dock bara om medeldygnstemperaturen är tillräckligt hög under flera dagar. Svenskt klimat uppfyller normalt inte detta temperaturkrav, det vill säga infektionen skall i dagsläget inte kunna spridas via myggor i svensk natur och hundar kan därför inte infekteras i Sverige.
Brun hundfästing (Rhipicephalus sanguineus)
Ju längre söderut i Europa man kommer desto vanligare blir förekomst av den bruna hundfästingen. Fästingarna hittas både i naturen och inomhus.
Fästingen överlever inte någon längre tid utomhus i vårt klimat, men kan både leva och föröka sig i inomhusmiljöer där hund finns. Om bruna hundfästingar förs in i till exempel ett hem eller en kennel krävs ofta sanering med hjälp av saneringsfirma för att bli av med fästingarna, som snabbt kan sprida sig och öka mycket kraftigt i antal.
Hundar kan snabbt bli översållade av fästingar som suger blod. De liknar våra inhemska fästingar, men hittas ofta i betydligt större antal på hunden; de kan sitta i stora klasar på huden. Fästingarna kan också sprida flera allvarliga sjukdomar till hund, som babesios, monocytär ehrlichios och hepatozoonos.
Smittrisk i Sverige
Hundar som besöker inomhusmiljöer där den bruna hundfästingen finns kan infekteras och föra med sig fästingar till nya inomhusmiljöer.
Människor kan i vissa fall bli utsatta för bett av brun hundfästing. Information om infektionssjukdomar hos människor nås via Folkhälsomyndighetens webbplats.
Monocytär ehrlichios (Ehrlichia canis)
Monocytär ehrlichios orsakas av en bakterie som sprids med fästingar som inte finns i Sveriges natur, bland annat den bruna hundfästingen. Infektionen är vanligt förekommande hos hund i ett flertal länder i Europa.
Symtom på akut sjukdom kan ses inom tre veckor efter det att hunden infekterats av en brun hundfästing. Hos en del hundar ses även en mycket allvarlig kronisk form, som oftast inte går att bota. Symtom till följd av en kronisk form av monocytär ehrlichios kan uppkomma flera månader, eller till och med flera år, efter det att hunden infekterades.
Typiska symtom hos hundar som insjuknar i monocytär ehrlichios är feber, blödningar och trötthet. Hunden kan magra av. Anemi (brist på röda blodkroppar) är vanligt. Hundens immunförsvar påverkas och ofta tillstöter även av andra typer av infektioner.
Diagnos
I akuta fall där hunden visar symtom kan man undersöka blodutstryk. Man kan också leta efter den sjukdomsorsakande bakterien med hjälp av så kallad PCR-teknik i ett blodprov.
Blodprover kan också analyseras för att se om hunden bildat antikroppar mot bakterien. De flesta hundar som infekteras blir aldrig sjuka, det vill säga att man hittar antikroppar behöver varken betyda att hunden är, eller att den kommer att bli sjuk.
Infektionen kan ligga dold en längre tid innan kronisk sjukdom bryter ut. Under denna tid är det inte säkert att blodprovsunderökningar lyckas påvisa infektionen.
Smittrisk i Sverige
Hundar smittas normalt inte i Sverige av den bakterie som orsakar monocytär ehrlichios eftersom de fästingar som för smittan vidare inte finns i vår natur. Infektionen sprids alltså normalt inte vidare från en infekterad hund så länge den vistas i Sverige. Ett möjligt undantag finns och det är om en hund fört med sig infekterade fästingar in till inomhusmiljöer i Sverige.
Den bakterie som orsakar monocytär ehrlichios hos hund orsakar inte sjukdom hos människa.
Babesios (Babesia canis)
Babesios orsakas av en bakterie som sprids med den bruna hundfästingen, det vill säga med fästingar som normalt inte finns i Sveriges natur. Infektionen är vanligt förekommande hos hund i ett flertal länder i Europa.
Hundar som drabbas av babesios uppvisar vanligen symtom kort tid (en till tre veckor) efter att de infekterats. Symtom ses framför allt till följd av skador på röda blodkroppar. Anemi utvecklas, det vill säga hunden får för lite röda blodkroppar i blodet.
Babesiainfekterade hundar blir ofta snabbt friska med hjälp av behandling. En del hundar drabbas dock av komplikationer och avlider.
Diagnos
Hos hundar med symtom kan man leta efter babesiaorganismer i ett blodprov med hjälp av så kallad PCR-teknik eller i ett blodutstryk med hjälp av ett mikroskop.
Blodprover kan också analyseras för att se om hunden bildat antikroppar mot bakterien. Många hundar som infekteras blir aldrig sjuka, det vill säga att man hittar antikroppar behöver inte betyda att hunden kommer att bli sjuk.
Smittrisk i Sverige
Hundar smittas normalt inte i Sverige av de parasiter som orsakar babesios eftersom den bruna hundfästingen inte finns i vår natur. Infektionen sprids alltså normalt inte vidare från en infekterad hund så länge den vistas i Sverige. Ett möjligt undantag finns och det är om en hund fört med sig infekterade bruna hundfästingar in till inomhusmiljöer i Sverige.
De babesiaparasiter som orsakar babesios just hos hund orsakar inte sjukdom hos människa.
Hepatozoonos (Hepatozoon canis)
Hundar infekteras med den parasit som orsakar hepatozoonos genom att äta infekterade bruna hundfästingar. Infektionen ses därför framför allt i de södra delarna av Europa och inte hos hundar som enbart vistats i Sverige.
Hundar som insjuknar i hepatozoonos kan drabbas av skador i bland annat lever och njurar. Lunginflammation och anemi (brist på röda blodkroppar) är också vanligt. Många hundar visar dock inga symtom alls.
Hos de hundar som insjuknar ses ofta symtom i skov; hunden blir tillfälligt bättre, eller till och med till synes helt bra, för att sedan återigen utveckla symtom. Prognosen är ofta dålig för de hundar som drabbas av kronisk hepatozoonos.
Diagnos
Med hjälp av mikroskop söker man efter parasiten i blodutstryk. Diagnosen kan vara svår att fastställa i en del fall, på grund av att en del hundar har mycket liten mängd parasiter i blodet.
Smittrisk i Sverige
Hundar smittas normalt inte i Sverige av hepatozoonos eftersom den bruna hundfästingen inte finns i vår natur. Infektionen sprids alltså normalt inte vidare från en infekterad hund så länge den vistas i Sverige. Ett möjligt undantag finns och det är om en hund fört med sig infekterade bruna hundfästingar in till inomhusmiljöer i Sverige.
Människor smittas inte av hepatozoonos från hund.
Leptospiros
Leptospiros ses även hos svenska hundar, men infektionen anses vara ovanlig; den ses betydligt oftare i varmare klimat. Hundar smittas ofta när de badar i vattensamlingar, till exempel i diken. De smittas också vid direkt kontakt med infekterade gnagare, hundar och infekterad urin.
Många hundar blir aldrig synligt sjuka till följd av infektionen. Hos de hundar som utvecklar symtom ses i typiska fall feber, blödningar och symtom till följd av framförallt lever– och/eller njurskador en kort tid efter infektionstillfället. En del hundar utvecklar grav, livshotande sjukdom. Kroniska, obotliga skador kan hos gravt sjuka hundar uppstå, framför allt i njurar och lever.
Diagnos
Blodprov kan undersökas för att se om hunden har bildat antikroppar mot leptospiros, det vill säga om hunden träffat på infektionen. Antikroppar kan också finnas till följd av en vaccination.
För att se om bakterier finns i hundens urin kan man utföra en bakterieodling. Tyvärr är bakterien svårodlad och det finns risk för att bakterien inte växer i odlingen, det vill säga att man inte hittar infektionen trots att hunden sprider smitta.
Smitta i Sverige
Infekterade hundar utsöndrar ofta leptospirabakterier i sin urin under lång tid (månader). Andra hundar kan smittas både genom direkt kontakt med en infekterad hund och infekterad hundurin samt indirekt, det vill säga genom miljösmitta. Miljösmitta underlättas av en fuktig, varm miljö; leptospirabakterier är känsliga för kyla och uttorkning.
Vaccination av hundar utförs för att minska risken för smitta och för att förebygga allvarliga sjukdomssymtom hos hund, de vacciner som finns ger inte ett fullständigt skydd mot leptospirainfektion hos hund. Hundar som enbart vistas i Norden vaccineras normalt inte.
Människor kan förutom andra, mer vanliga smittvägar, även smittas via infekterad hundurin.
Information om sjukdom hos människa finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.
Brucellos (Brucella canis)
Brucellos orsakas hos hund av bakterien Brucella canis. Brucellos hos hund har bara påvisats enstaka gånger i Sverige. Förekomsten i andra länder är mer oklar. Fall finns rapporterade från Spanien, Frankrike, Portugal och Tyskland. Hundar smittas vanligen vid parning eller vid kontakt med aborterade valpar eller flytningar från en smittad tik. En smittad hund kan vara smittspridare i flera år utan att själv uppvisa några symtom.
Brucellos är en allvarlig infektion som kan orsaka en rad symtom beroende på vilka organ som drabbas. Reproduktionsstörningar som bland annat abort är en vanlig följd.
Smitta i Sverige
Om en infekterad hund tas in i Sverige kan den fortsätta att sprida smitta, oavsett om den visar symtom på sjukdom eller ej.
Kraven vad gäller brucelloskontroll vid införsel av sperma för inseminering varierar beroende på ursprungsland. Aktuella regler finns på Jordbruksverkets webbplats. Noggrann kontroll av den utländska kennelns smittläge, eventuellt kombinerat med krav på negativ antikroppsundersökning före parningen ger ingen absolut säkerhet, men kan minska risken för att smitta överförs till svenska avelshundar.
Människor kan drabbas av brucellos, men endast ett mindre antal fall där just hund har smittat människa finns beskrivna i litteratur från runt om i världen. Information om brucellos hos människa finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.
HCC, valpsjuka, parvovirusinfektion
HCC, valpsjuka och parvovirusinfektion är tre allvarliga virusinfektioner hos hund som finns utbredda över hela världen. Hundar kan infekteras både i Sverige och i utlandet. Vaccination mot dessa tre sjukdomar rekommenderas till samtliga hundar. Ovaccinerade hundar kan sprida virus utan att själva visa några tecken på sjukdom. Smitta sprids både genom kontakt med infekterade hundar och via en infekterad inom- och utomhusmiljö. Människor smittas inte.
Rävens dvärgbandmask
Rävens dvärgbandmask är inte synlig för blotta ögat och en infekterad hund visar inga symtom till följd av infektionen. Det kan räcka med att klappa en infekterad hund för att få smitta (maskar som inte syns) på händerna. Människor som blir sjuka till följd av infektion med denna bandmask måste oftast genomgå livslång behandling för att inte avlida. En levertransplantation kan också vara nödvändig.
Mer information
Information om införselregler för hund och katt finns på Jordbruksverkets webbplats.
Du kan läsa mer om var och en av de olika infektionssjukdomarna under Resa utomlands med hund. Där finns också råd om förebyggande åtgärder inför resa med hund i Europa.
Folkhälsomyndigheten har information om infektionssjukdomar hos människa.
Svenska kennelklubben har råd om vad man bör tänka på när man ska köpa hund.