Screening av mikrobiologiska faror i foderråvaror

Hygienisk kvalitet och förekomst av mikrobiologiska faror i foder på svenska gårdar undersöktes under 2019. Totalt 50 prover analyserades, 30 från grovfoder och 20 från spannmål och trindsäd (benämns som kraftfoder i texten). Inom de olika grupperna fodermedel undersöktes prov från olika konserveringsmetoder.

Generellt bedömdes den hygieniska kvaliteten på de analyserade foderråvarorna som god,
33 av 50 prover hade ingen anmärkning, 12 prover var godtagbara och 5 prover hade nedsatt kvalitet. Av de i projektet undersökta sjukdomsframkallande bakterier påvisades varken Salmonella eller Verotoxinproducerande E. coli (VTEC) i de analyserade proverna och i endast ett prov påvisades Listeria monocytogenes. Generellt hade den provtagna spannmålen och trindsäden bättre hygienisk kvalitet än grovfodren.

Studien fann att grovfoder inte alltid benämns i enlighet med dess torrsubstans, vilket kan ha betydelse ur ett mikrobiologiskt perspektiv. Framställning av olika typer av grovfoder bygger på olika konserveringsmetoder som i sin tur baseras på att olika parametrar för mikroorganismers förmåga att överleva och tillväxa elimineras. Det gör att olika grovfoder har olika styrkor och svagheter och det kan därför vara bra att veta vilken typ av grovfoder man har.

Det fanns en betydande variation i hur väl fodren var konserverade. Kraftfodren var generellt bättre konserverade än grovfodren, där en betydande del hade tveksam eller otillräcklig konservering. Ett foder där konserveringen inte lyckats fullt ut är generellt känsligare för bakterie- och mögelangrepp.

Studien visar även att en lyckad konservering inte är lösningen på allt. I flera av de prover som bedömdes ha genomgått en lyckad konserveringsprocess påvisades förhöjda halter av analyserade indikatororganismer. I dessa fall är det är rimligt att anta att den ingående kvaliteten på materialet kan ha påverkat foderkvaliteten.