Mastit orsakad av Streptococcus dysgalactiae hos nötkreatur

Nötkreatur

Bakterien Streptococcus dysgalactiae (S. dysgalactiae) ger upphov till både akuta och kroniska mastiter som kan vara antingen kliniska eller subkliniska. Bakterien kan spridas mellan kor men kan också spridas från miljön till juvret.

Du som djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt. Du som veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som vare sig epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga.

Epizootisjukdom: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället. Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att genast anmäla misstanke om epizootisjukdom.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

S. dysgalactiae är den näst vanligaste juverpatogenen i Sverige i samband med klinisk mastit och den tredje vanligast vid subklinisk mastit (15,5 procent respektive 9 procent av alla odlingsfynd enligt nationella studier från 2013-2018 respektive 2009/2010). Hos förstakalvare är bakterien den näst vanligast förekommande juverpatogenen. I resten av världen varierar förekomsten från att orsaka en mycket liten andel av mastiterna (1,5 procent av kliniska mastiter i England och Wales) till att i Norge vara ungefär lika vanlig som i Sverige.

Symtom

Morbiditeten i drabbade besättningar är oftast låg till medelhög och mortaliteten är låg. Symtomen kan variera från allvarlig klinisk mastit med feber och kraftig svullnad av juvret till subklinisk mastit utan kliniska symtom.

Differentialdiagnoser

Mastit orsakad av andra juverpatogener.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Streptococcus dysgalactiae är en grampositiv alfa-hemolyserande kock tillhörande Lancefield grupp C.

Inkubationstid:

Infektionsport:

Spenkanalen.

Spridning i djuret:

Lokalt i juvret.

Smittvägar:

S. dysgalactiae kan spridas mellan djur vid mjölkning och från omgivning till juvret mellan mjölkningar eller under sinperiod. Vid sommarmastit anses betesflugan (Hydrotaea irritans) bidra till smittspridningen. Spenskador och dåligt fungerande mjölkningsanläggning är två viktiga riskfaktorer för denna typ av mastit. S. dysgalactiae ingår också i det patogenkomplex som kan orsaka så kallad sommarmastit (även kallad kvigmastit) hos ej lakterande djur.

Provtagning och diagnostik

Mjölkprov för bakteriologisk odling tas ut och skickas till SVA för speciesdifferentiering med biokemiska metoder. Snabbtest för gruppering av streptokocker enligt Lancefieldsystemet är inte ett säkert test för S. dysgalactiae eftersom flera olika streptokocker ingår i grupp C.

Behandling och profylax

S. dysgalactiae är känslig för bensylpenicillin men om mastiten gått över i ett mer kroniskt stadium kan effekten in vivo vara försämrad. Akuta kliniska mastiter ska snarast behandlas med bensylpenicillin, se SVS riktlinjer för antibiotikaanvändning.

Understödjande behandling sätts in efter behov vid klinisk mastit. Subklinisk mastit bör behandlas med långtidsverkande intramammarier vid sinläggning.

Genom att förebygga uppkomst av spenskador samt använda korrekt mjölkningsteknik och mjölkningsordning kan mastiter orsakade av S. dysgalactie till viss del förebyggas.