Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Atypisk myopati hos häst

    Andra sjukdomsnamn: Tysklönnförgiftning

    Häst

    Atypisk myopati eller säsongsbunden betesmyopati är en ovanlig typ av allvarlig korsförlamning som ses hos betande hästar. Tysklönn och asklönn kan orsaka förgiftning som ger kraftigt muskelsönderfall. En drabbad häst får andningssvårigheter, hjärtklappning, svettning och mörkfärgad urin. Sjukdomen har en hög akut dödlighet.

    Anmälningspliktig :

    Nej

    Epizooti :

    Nej

    Zoonos :

    Nej

    Förekomst

    Unga skott av tysklönn
    Unga skott av tysklönn kan vara giftiga för hästar. Foto: Gittan Gröndahl/SVA

    Atypisk myopati (atypisk = avviker från det normala, myopati = muskelsjukdom) är beskriven hos betesgående hästar i Europa och Nordamerika sedan 1980-talet. Mellan 2006 till 2019 registrerades över 3000 fall i 14 europeiska länder. Sjukdomen har kallats säsongsbunden betesmyopati i Nordamerika. Några fall konstaterades i Skåne i maj 2014.

    Flera hästar inom samma bete insjuknar i regel. De flesta fall sker i beteshagar där det gått hästar i många år tidigare utan liknande sjukdomsproblem. Alla åldrar kan drabbas. Det är två tidsperioder per år då flest fall rapporterats i Europa: mellan vecka 9–20 på våren (mars till maj), med en topp vecka 15, och mellan vecka 41–52 på hösten (oktober till december), med en topp vecka 44. Allra flest fall (tre fjärdedelar) har setts om hösten i Europa. 

    Symtom

    Blad av tysklönn
    Vuxna blad från trädet tysklönn. Det är olämpligt att hästar äter av växten, särskilt ”näsorna” (på hösten) och unga skott (på våren) anses giftiga. Foto: Gittan Gröndahl/SVA

    Drabbade hästar får perakuta och kraftiga symtom. Ofta ses depression, muskelsmärta med svettningar, muskeldarrning (tremor), ofrivilliga, motoriska småryckningar i enstaka muskler eller muskeltrådar (fascikulationer), stelhet, svaghet, ovillighet att röra sig, och de kan bli liggande och visa andningssvårigheter och kärlinjicerade, röda slemhinnor. Många svårt påverkade hästar försöker ändå att äta. Tarmljuden är oftast normala liksom kroppstemperaturen. De har ofta svårt att kissa och urinblåsan blir utspänd, vilket kan ge tecken på kolik. Det mest specifika tecknet på sjukdomen är mörkfärgad urin (myoglobinuri).

    En hög andel dör, många inom 72 timmar. Ibland hittas hästen plötsligt död på betet.

    Toxin

    Forskning tyder på att sjukdomen orsakas av intag av ämnena hypoglycin A (L-2-amino-3-methylenecyclopropylpropionic acid) och metylencyklopropylglycin (MCPG) som bryts ned till giftiga metaboliter, toxinerna MCPA-CoA (methylene cyclopropylacetic acid- CoA) respektive MCPF‐ CoA (methylenecyclopropylformyl‐CoA). Hypoglycin A och MCPA har hittats i blod och urin från drabbade hästar i både USA och Europa.

    Förgiftningsväg

    Hästarna får i sig toxin när de äter ”näsor”, skott eller andra delar av vissa sorters träd av lönnsläktet. I Sverige är det framför allt tysklönn som är aktuellt.

    Hypoglycin A och MCPG har påvisats i frön och skott från tysklönn (eng. sycamore maple, Acer pseudoplatanus) och asklönn (eng. box elder tree, Acer negundo).

    Hypoglycin A och/eller MCPG har också påvisats hos lönnsorterna japansk lönn (Acer palmatum), solfjäderslönn (Acer japonicum), jättelönn (Acer macrophyllum), axlönn (Acer spicatum), silverlönn (Acer saccharinum), och sockerlönn (Acer saccharum).

    Däremot har toxiner inte kunnat påvisas i material från vanlig lönn (skogslönn, eng. Norwegian maple, Acer platanoides) eller naverlönn (Acer campestre).

    Det finns många andra arter av lönn som inte har undersökts, och för dessa kan man alltså inte säga säkert om de innebär en risk för hästar eller inte.

    Patogenes

    Sjukdomen ger en ansamling av lipider (fett) i musklernas celler och orsakar även akut muskelsönderfall (rhabdomyolys). Detta kan ske både i skelett- och andningsmuskulatur, och ibland drabbas även hjärtmuskeln.  Lipidansamlingen beror på att både MCPA-CoA och MCPF-CoA hämmar enzymer som behövs för β‐oxidation, alltså energiproduktion, från fettomsättningen.

    Diagnos

    Initial diagnos baseras på akuta tecken på svår myopati hos en eller flera hästar med tillgång till bete. Urinprov visar mörkt rödbrun eller kaffefärgad urin på grund av muskelsönderfall, myoglobinuri. Blodanalyser visar kraftigt förhöjda muskelenzymer (särskilt CK, men även ASAT, LDH), ibland förhöjda levervärden, och oftast låga kalciumvärden. Specifik diagnos baseras på histopatologisk undersökning, med svår akut muskelnekros (celldöd) i muskulaturen för andning och kroppshållning, samt fettansamlingsmyopati (lipid storage myopathy).

    Subkliniska fall (utan symtom) kan påvisas med hjälp av analys av muskelvärdet CK.

    Differentialdiagnoser

    Sjukdomar med perakut eller akut förlopp som resulterar i dödsfall på betet kan vara differentialdiagnos för tysklönnförgiftning. Sådana sjukdomar är till exempel tarmvred, gräsbetessjuka, botulism, stelkramp, andra förgiftningar och mjältbrand. Oftast ses inte extremt höga muskelvärden vid dessa diagnoser.

    Vid förhöjda värden av muskelenzymer kan andra typer av myopatier, så som korsförlamning, nutritionell muskeldegeneration (orsakad av selenbrist), hyperkalemisk periodisk paralys (HYPP) eller muskelskador vara differentialdiagnoser till atypisk myopati.

    Differentialdiagnoser med rödbrun urin på häst är bland annat klassisk korsförlamning, hemolytisk anemi och piroplasmos. Hemolytisk anemi på häst kan i sin tur vara utlöst av en förgiftning, bland annat av rödlönn (Acer rubrum), silverlönn (Acer saccharinum), sockerlönn (Acer saccharum), lök (Allium spp), kål (Brassica spp) och fentiazin.

    Provtagning

    Blod i EDTA-rör och serumrör tas för hematologi och klinisk kemiska analyser (se ovan diagnos). Urinprov kan tas för påvisande av myoglobin. Muskelbiopsi kan tas för histopatologisk diagnos. För specialfärgningar av muskel kan prover behöva frysas i flytande kväve.

    Behandling

    Specifik behandling saknas. Understödjande behandling med antiinflammatoriska medel, antioxidanter, och intravenös vätska för att korrigera elektrolytrubbningar, särskilt vid hypokalcemi, har föreslagits. Behandling med vitaminer och antioxidanter har kopplats till högre överlevnad. Tömning av urinblåsan kan behövas.

    Artiklar om hantering av fall av atypisk myopati i tidskriften Equine Veterinary Education, 2013:
    Part 1: First aid, cardiovascular, nutritional and digestive care
    Part 2: Muscular, urinary, respiratory and hepatic care, and inflammatory/infectious status

    Isolering

    Det finns ingen anledning att isolera fall av atypisk myopati. 

    Stallrengöring och desinfektion

    Inte aktuellt vid denna sjukdom.

    Profylax

    Undvik tysklönn och asklönn i eller i anslutning till hästhagar. Inspektera marken i hagarna för näsor och skott om det finns aktuella lönnsorter i närheten. Se till att inte utfodra på marken om det kan finnas delar från tysklönn där. Vallfodret ska också vara fritt från delar av tysklönn, skörda det inte där det finns risk för kontamination. Tänk på att lönn-näsor kan spridas långt från träden på hösten, om det blåser. Tänk också på att vatten kan kontamineras av nedfallande växtdelar, eftersom hypoglycin A är vattenlösligt.

    Om fall av atypisk myopati uppträder på ett visst bete, ta bort alla övriga hästar från den hagen under mars–maj och oktober–december för att inte riskera att de också insjuknar. Om det ändå finns risk för att hästar äter frökapslar (näsor) eller skott från asklönn och tysklönn, kan man erbjuda tillskottsfoder om betet är magert, och begränsa tiden i hagen till ett fåtal (<6) timmar per dygn. Forskning har visat att tillskottsutfodring minskar risken för tysklönnsförgiftning.

    Prognos

    Dödligheten i atypisk myopati är hög. I medeltal dör eller avlivas tre av fyra drabbade hästar. Mortaliteten i olika studier har varierat mellan 43–97 procent. Högre överlevnad har rapporterats från studier av hästar som har kunnat vårdas på djursjukhus (44 procent mortalitet).

    En häst som har överlevt tysklönnsförgiftning en gång är inte skyddad från risken för förgiftning en annan gång.

    Zoonosaspekt

    Då denna är en förgiftningssjukdom kan hästarna inte smitta människor med denna sjukdom. Förgiftning med hypoglycin A förekommer dock från frön från en omogen frukt som växer i Västindien, ackee (Blighia sapida). Sjukdomen, som kallas ”Jamaican vomiting sickness”, ger bland annat kraftiga kräkningar och kan leda till döden. Ackee tillhör samma växtfamilj, kinesträdsväxter (Sapindaceae), som lönnsläktet (Acer) gör.

    Vad säger lagstiftningen?

    Sjukdomen är inte anmälningspliktig. Gittan Gröndahl vid SVA önskar kontakt med veterinärer eller hästägare med hästar som drabbats av sjukdomen för att övervaka sjukdomsläget i landet. AMAG, Atypical Myopathy Alert Group, önskar också att fallen anmäls till deras internationella databas.

    Gittan Gröndahl

    Statsveterinär, forskare VMD

    Foto: Göran Ekeberg/AddLight