Gå direkt till innehåll

Felint herpesvirus (FHV-1)

Kattens herpesvirus, Felint rhinotracheitvirus

Katt

Felint herpesvirus (FHV-1) kan orsaka både ögon- och luftvägssjukdom hos katt. En katt som infekterats med viruset förväntas bära på det livslångt, med eller utan symtom.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst och smitta

Felint herpesvirus (FHV-1), också kallat felint rhinotracheitvirus, är ett virus som oftast påträffas hos katter som hålls i grupp inomhus, mer sällan hos ensamlevande utekatter. Smittspridning sker framför allt via nära kontakt, viruset överlever mindre än ett dygn, utanför värddjuret. Både friska katter och katter med symtom utsöndrar virus, framförallt från ögon, näsa och mun.

Majoriteten av de katter som infekteras med FHV-1 blir bärare av viruset resten av livet. Dessa katter kan periodvis, till exempel efter att ha blivit utsatta för stress av något slag, återigen utsöndra virus och därmed utgöra en smittrisk för andra katter.

Symtom

Felint herpesvirus orsakar oftare problem i hushåll där katter hålls i grupp, det vill säga i praktiken hos inomhuskatter. Katter kan infekteras utan att någonsin visa några symtom.

Inom cirka en vecka efter en katt infekterats kan viruset orsaka lindrig till måttlig, till allvarlig sjukdom i de övre luftvägarna- det vill säga symtom på infektion i nos, mun och svalg. Katten kan sluta äta och behöva skrivas in på djursjukhus eller klinik för veterinärvård. Problem till följd av infektion i nedre luftvägarna; lungorna förekommer men är ovanligt.

En katt med grava besvär, oftast en kattunge, kan ha flera olika infektioner samtidigt, och herpesinfektionen kan leda till att slemhinnor i nos förblir påverkade för resten av livet, med återkommande eller kronisk snuva och nästäppa som följd.

Viruset kan också orsaka inflammation i ögonens bindhinnor (konjunktivit) och i ögats hornhinna. Dessa besvär kan vara milda och övergående, allvarliga men behandlingsbara, och/eller återkommande under kattens liv. Liksom nosens slemhinnor så kan tårkanalerna skadas vid allvarlig infektion, särskilt hos kattungar/unga katter, så att katten får kroniska besvär med rinnande ögon.

Majoriteten av de katter som infekteras med FHV-1 blir som nämnts ovan bärare av viruset resten av livet. Dessa katter kan periodvis, till exempel efter att ha blivit utsatta för stress av något slag, återigen utsöndra virus. Förutom att då utgöra en smittrisk för andra katter så kan bärarkatten i samband med utsöndring av virus också visa symtom på sjukdom- men inte alltid. Många utsöndrar virus utan att bli sjuka.

Diagnos

Felint herpesvirus påvisas genom PCR-undersökning av svabbprov från ögon och/eller luftvägar hos en infekterad katt. Observera att det inte går att friförklara en katt från viruset genom provtagning, eftersom katterna oftast inte utsöndrar viruset, även när det bär på det. Man får helt enkelt ofta inte med viruset i provet. Det är därför viktigt att provta katter så snart som möjligt när de uppvisar symtom, och om man har flera katter och återkommande besvär i kattguppen är upprepade provtagningar indikerat.

Den behandlande veterinären undersöker ögonen noga för att tillsammans med övrig undersökning av katten leta efter eventuella bakomliggande orsaker till ögonbesvären. För att kunna leta efter infektionsämnen behöver ögat provtas. De två viktigaste orsakerna till ögoninfektion hos katt är Chlamydia felis och felint herpesvirus (FHV-1). De två infektionerna kan var och en för sig orsaka alltifrån inga besvär till lindriga eller mycket svåra besvär.

Observera att provet bör tas i ett så tidigt skede som möjligt i sjukdomsförloppet (det vill säga så snart som möjligt efter att katten utvecklat symtom). Det blir allt svårare att upptäcka felint herpesvirus ju friskare katten blir, trots att de kan ha orsakat svåra besvär. Om flera katter har symtom i en grupp är det ofta aktuellt att provta ett flertal katter.

Behandling

Sjuka katter behöver understödjande och vid ögonbesvär riktad behandling mot just kattens herpesvirus i varierande grad. Vad som är lämpligt i varje enskilt fall måste alltid bedömas av en behandlande veterinär.

Förebyggande åtgärder

Vaccination mot FHV-1 är ett så kallat basvaccin för katt i Sverige. Vaccination lindrar de kliniska symtomen, men vaccinerade katter kan ändå infekteras och vara en möjlig smittkälla för andra katter. Se Grundvaccination av hund och katt (pdf).

Att inte hålla flera katter tätt i grupp, och att inte blanda kattungar med några andra katter än moderkatten förrän efter att kattungarna är fullvaccinerade efter tidigast tolv veckors ålder mot Felint calicivirus, Felint Herpesvirus och Kattens parvovirus är grundläggande. Innan införande av en ny katt så är en karantänperiod på cirka tre veckor också bra, både för den katten och de katter som redan finns i gruppen. Utöver det, så är separata mat- och vattenskålar och normal renhållning bra. Rengöring kan inte ersättas av att använda desinfektionsmedel, och användande av desinfektionsmedel är sällan indikerat. Kattens herpesvirus smittar framför allt via direktkontakt och delande av till exempel mat- och vattenskålar. Det överlever inte länge i miljön utanför katten.

Mer information

Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om din katt. Om din katt är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara.

Beställ SVA:s analys

Kattögonpaket (FeHV-1, Chlamydia spp., M. felis) (PCR)

Hitta på denna sida