Salmonella hos häst

Förekomst

Infektion med salmonella är vanligt förekommande hos djur och människor över hela världen, men Norden (Sverige, Norge och Finland) utgör ett unikt undantag med färre infektioner. Salmonellainfektion hos hästar är alltså relativt ovanligt i Sverige.

Smittämne

Salmonella är en gramnegativ stavformad tarmbakterie som tillhör bakteriefamiljen Enterobacteriaceae. Det finns många olika typer av salmonella, så kallade serovarer. Den vanligaste serovaren som ger sjukdom hos häst är S. Typhimurium. En annan ovanlig serovar, S. Abortusequi, är specifik för häst och orsakar abort, men den har aldrig påvisats i Sverige.

Symtom

Salmonellos hos häst kan ge tarmlidande eller utvecklas till en infektion i kroppen, men många infekterade hästar visar inga symtom alls. Föl som infekteras insjuknar i betydligt högre grad än vuxna hästar.

Symtomutveckling beror på:

• Vilken serovar det rör sig om. Några serovarer är mer sjukdomsframkallande än andra.
• Smittdos, det krävs oftast en relativt stor dos bakterier för att djuret ska insjukna.
• Hästens allmänna motståndskraft, som bland annat påverkas av stress, hästens immunstatus och ålder.

Om avföringen är vattentunn krävs noggrann observation för att bedöma utveckling och förlopp så att hästen inte blir för uttorkad. Kraftig uttorkning kan i sig leda till döden.

Vid kolit sprids ofta endotoxiner till blodet. Endotoxiner är gifter som frigörs från cellytan då salmonellabakterien dör. Toxinerna påverkar hästens cirkulation. Symtom på detta kan vara förhöjd hjärtfrekvens, förlängd kapillär återfyllnadstid, mörkröda eller lila slemhinnor och tecken på uttorkning. Andra symtom kan vara onormala tarmljud (gasklockor, nedsatt tarmrörlighet) och svullen buk. Rektalisering ger inga specifika fynd, och måste utföras med försiktighet då slemhinnan ofta är svullen och lätt kan skadas. Feber förekommer också.

Blodförgiftning (sepsis) med salmonella kan, framförallt hos föl, också ge bland annat ledinflammation i en eller flera leder eller lunginflammation.

Fång anses vara en möjlig komplikation till salmonellos hos häst. Misstanke finns om att bakteriens endotoxiner kan spela en roll för uppkomst av fång.

Abort kopplas till S. Abortusequi.

Smittvägar

Salmonella utsöndras via träck och smittvägen är därför huvudsakligen fekal - oral, det vill säga träck kan kontaminera foder, vatten, inredning och redskap som sedan kan leda till smitta via hästens mun. Infekterade fåglar, gnagare eller andra hästar är exempel på hur hästens foder, vatten och miljö kan kontamineras. Typning av salmonella möjliggör smittspårning.

Akut sjuka djur utsöndrar stora mängder bakterier via avföringen. Utsöndringen sjunker successivt och upphör i allmänhet så småningom. Enstaka djur kan förbli symtomlösa smittbärare. Antibiotikabehandling är något som anges kunna öka risken för symtomlösa smittbärare.

Riskfaktorer för ökande utsöndring av salmonella och sjukdom innefattar stressfaktorer som transport, överbeläggning, foderbyte, intensiv fysisk aktivitet, antibiotikabehandling (stör den normala tarmfloran) och andra magtarmlidanden. Flera av dessa riskfaktorer kan förekomma bland hästar på djursjukhus.

Ett stort problem vid spridning av salmonella är dess förmåga att överleva länge i omgivningen och vid gynnsamma betingelser även tillväxa.

Patogenes

Salmonellabakterier har virulensfaktorer som bidrar till deras sjukdomsframkallande förmåga. På ytan finns strukturer som fäster till och invaderar slemhinnans celler i tarmen. Salmonella kan tas upp av vita blodkroppar som makrofager och neutrofiler, och via blodet spridas till andra organ. Bakterierna lever och förökar sig i både tarmceller och vita blodkroppar. Enterotoxin (giftiga proteiner som utsöndras av bakterien) gör att utsöndring av salter och vatten ökar in till tarmlumen. Utflöde av kroppsvätska till tarmen leder till uttorkning av kroppen och lös avföring. Det lokala immunsvaret i tarmen påverkas med celldödande effekt som följd. Endotoxiner har också en viss påverkan men är inte lika potenta som enterotoxin.

Tarmluddet skadas och tarmslemhinnan blir inflammerad. Små blodkärl i tarmen skadas och små blodproppar bildas, vilket orsakar syrebrist som bidrar till att skada tarmslemhinnan. . De största slemhinnekadorna ses i blindtarm och stora kolon, men även tunntarm och lilla kolon kan vara skadade. Diarré uppstår till följd av nedsatt upptag av vätska från tarmen till kroppen, läckage mellan celler, och ökad utsöndring av vätska till tarmen på grund av inflammation och toxiner.

Diagnos

Diagnosen fastställs med hjälp av bakterieodling från träck eller organ. Ju tidigare i diarréfasen provet tas desto större möjlighet att salmonella utsöndras och kan odlas fram.

Vid kolit hos häst orsakad av salmonella eller andra bakterier ses ospecifika blodprovsförändringar som lågt antal vita blodkroppar och ofta låga värden av natrium, klor och kalium samt förhöjda kvävevärden i blodet. Förhöjda leverenzymer förekommer.

För S. Abortusequi kan blodprov utan tillsats tas för påvisande av antikroppar i serum. Detta gäller företrädesvis vid export till vissa länder och har sällan eller aldrig med akut sjukdom att göra. Vid export av hästar är det bra med god framförhållning då de undersökningar som importlandet kräver kan ta olika lång tid att utföra.

Differentialdiagnos till salmonellos är framförallt diarré av annan orsak till exempel Clostridium perfringens eller rotavirus.

Provtagning

Träckprov, cirka 75 g, för odling av salmonella tas genom rektalisering av den enskilda hästen. Eftersom salmonella kan utsöndras intermittent rekommenderas i grupper om färre än tre hästar tre provtagningar med två dagars mellanrum mellan varje provtagning. Om en större grupp av hästar är misstänkt smittade ska alla hästar i gruppen provtas och då räcker det i regel med ett provtagningstillfälle för acceptabel känslighet i provtagningen. Resultatet hanteras då på gruppnivå. Eftersom salmonella omfattas av zoonoslagstifitningen bör dock veterinären redan vid grundad misstanke om salmonella kontakta SVA eller Jordbruksverket för råd inför provtagning. För veterinärer, se även provtagningsinstruktion för salmonella hos häst.

Då salmonella omfattas av zoonoslagstiftningen beslutar Jordbruksverket om provtagning inför friförklarande efter konstaterad smitta. Provtagning av foder och miljö kan också bli aktuellt vid smitta.

Blododling kan användas för diagnos vid blodförgiftning.

Behandling  

Viktigaste delen i behandlingen är att upprätthålla vätske- och saltbalansen. Salmonellaorsakad diarré utan komplikationer får läka ut med understödjande behandling (framför allt vätske- och saltersättning). Intensivvårdsbehandling är nödvändig om det har utvecklats en allvarlig kolit och/eller blodförgiftning (sepsis). Intravenös plasma kan användas vid låga proteinnivåer i blodet eller tecken på endotoxiner i blodet. Blir det ett utdraget förlopp kan även näringslösningar användas.

Antibiotika avråds generellt från om enda symtomen är diarré och något sänkt allmäntillstånd. Dessutom finns risk att symtomen förvärras eftersom antibiotika påverkar normalfloran i tarmen. Vid blodförgiftning eller annan allvarlig infektion utanför mag-tarmkanalen kan antibiotikabehandling däremot vara motiverad. De flesta salmonellastammar som analyserats hos häst i Sverige har ett resistensmönster som gör att de antibiotika som rekommenderas till gramnegativa bakterier kan användas. Resistensbestämning utförs inte rutinmässigt på SVA för denna bakterie då man vill stävja onödigt antibiotikabruk. Om djuret är så nedsatt att man anser att antibiotika krävs kan det göras i efterhand då alla stammar sparas. Årlig monitorering av resistensläget utförs i Sverige. Se vidare resistensrapporter från 2000 och framåt.

Isolering

Sjuka och misstänkt smittade hästar ska snabbt isoleras från andra hästar. Salmonella sprids lätt via träck från sjuka djur så det är viktigt att tänka över hur man hanterar träck och strömaterial samt allt som kommit i kontakt med detta. Stövlar, kläder, grepar, spadar, sopar, skottkärror (glöm inte däcken på skottkärran) och så vidare måste särskiljas mellan smittade och icke smittade utrymmen. Redskap som används i smittad avdelning bör saneras med jämna mellanrum.

Eftersom salmonella omfattas av zoonoslagstiftningen beslutar Jordbruksverket i samråd med länsveterinär vid misstänkt eller konstaterad smitta om vilka hästar, byggnader och markområden som ska isoleras samt omfattningen av restriktionerna. Jordbruksverket beslutar om en så kallad spärrförklaring. Den hävs efter friförklaring. Isoleringsperiodens längd beror på utbrottets omfattning samt insatta åtgärder och resultatet av dessa.

Stallrengöring och desinfektion

Sanering sker i samråd med myndigheter och veterinär eftersom det rör sig om en sjukdom som omfattas av zoonoslagstiftningen. Innan man drar igång bör man tänka igenom flödet i stallet och planera saneringen. Vet man ursprunget till smittan (till exempel foder eller hästars träck) kan extra åtgärder riktas mot smitthärden.

Generellt för sanering av ett stall är att det börjar med en grundlig städning och mekanisk rengöring så att all smuts försvinner. Högtryckstvätt bör dock undvikas eftersom det skapar aerosoler som kan sprida smitta. Efter rengöringen används ett desinfektionsmedel med dokumenterad effekt mot den infekterade mikroorganismen (här salmonella). Det är viktigt att ytornat får torka ordentligt efter rengöring för att man lättare ska kunna se om det blev rent och dessutom undviks utspädning av desinfektionsmedlet. Efter desinfektion tillåts ytorna torka innan utrymmet används. I allmänhet gynnas bakterier av fukt och missgynnas av torka . Även andra lokaler och mark som misstänks vara kontaminerade kan behöva saneras.

Förebyggande åtgärder

Mottagningsstall är alltid bra att ha. Nyanlända hästar bör stallas upp där 3v. De flesta smittsamma sjukdomar hinner bryta ut under denna tid. Mottagningsstallet sköts om möjligt av separat person, alternativt sist under arbetspasset. Separata kläder, skor/stövlar och stallredskap används i mottagningsstallet.

Handhygien är viktigt att upprätthålla mellan stallarna. Händerna tvättas med tvål och vatten vid synlig smuts och sedan används handdesinfektionsmedel. Handdesinfektionsmedel finns att köpa på apotek.

Om det finns anledning att misstänka att en ny häst kan bära på salmonella eller om den har varit uppstallad där salmonellasmitta förekommit så är enda sättet att kontrollera hästens status träckprover som undersöks med avseende på salmonella.

Prognos

Om inga symtom ses eller vid diarré med lindrigt till måttligt nedsatt allmäntillstånd får prognosen anses vara god. Ju allvarligare förlopp desto sämre prognos. Vid kraftig diarré eller blodförgiftning med endotoxinpåverkan kan den kraftiga inflammatoriska reaktionen och cirkulationssvikt leda till att hästen dör eller måste avlivas.

Zoonosaspekt

Salmonella är en zoonos, det vill säga det kan smitta mellan djur och människa. För att läsa mer, se Salmonellos som zoonos.

Vad säger lagstiftningen?

Salmonella hos hästar är anmälningspliktigt. Hanteringen av salmonella hos djur, människa, foder med mera regleras i flera lagar, förordningar och föreskrifter. För att läsa mer, se Salmonella - generell information.