God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget

Projektets syften: Syftena med projektet var att identifiera mönster i mjölkcelltalet hos nykalvade kvigor i svenska mjölkkobesättningar med hjälp av celltalet vid de två första provmjölkningarna efter kalvning, att identifiera skötsel- och inhysningsfaktorer före och runt kalvning som minskar risken för dålig juverhåälsa hos nykalvade kvigor genom att jämföra besättningar med en hög andel förstakalvare (FK) med celltalsmönster som tyder på god juverhälsa med besättningar med en hög andel FK med celltalsmönster som tyder på dålig juverhälsa, att identifiera skillnader mellan besättningstyper i allmänna attityder till olika juverhälsorelaterade faktorer, att identifiera samband mellan bakterieförekomst på spen/juverhud under olika perioder under kvigans uppväxt och juverinfektioner hos nykalvade kvigor i besättningar med olika celltalsmönster hos nykalvade kvigor och att sammanställa rekommendationer för skötsel och inhysning som kan förebygga dålig juverhälsa hos nykalvade kvigor samt sprida denna kunskap bland djurägare, branschorganisationer, veterinärer och andra rådgivare.

Material och metoder: I den första delen inkluderades 1 597 mjölkbesättningar anslutna till Kokontrollen med minst 10 FK per år under 2014-2016. Besättnings- och kodata samlades in via Kokontrollen. Varje FK fick en celltalskategori (låg-låg (LL), låg-hög (LH), hög-hög (HH), hög-låg (HL) eller obestämbar) baserat på kocelltalet vid de första två provmjölkningarna efter kalvning och användning av följande gränsvärden; ≤75 000 cells/ml = lågt celltal och >100 000 cells/ml är högt celltal (celltal mellan dessa värden = obestämbar). Samband mellan celltalskategorier och ras eller FK-arnas fader analyserades med multivariabla multinomiala logistiska regressionsmodeller. Samband på besättningsnivå mellan andelen FK i vardera celltalskategori och besättningsvariabler analyserades med multivariabla Poissonmodeller eller negativa binomiala regressionsmodeller.

Den andra delen, en retrospektiv observationsstudie, genomfördes i 170 svenska mjölkkobesättningar. Ett urval gjordes från alla besättningar anslutna till Kokontrollen och med minst 60 kor per år, produktionsdata för 3 år i rad och minst 10 FK per år. Baserat på celltalen vid de första två provmjölkningarna beräknades andelen FK som tillhörde kategorierna LL, HL eller HH i varje besättning. Sedan identifierades de besättningar vilkas andel FK i kategorierna LL, HL respektive HH låg över median under det första året och över den tredje kvartilen under år 2 och 3 under en treårig urvalsperiod. Dessa besättningar (129 LL, 92 HL, 139 HH) kontaktades tills maximalt 60 besättningar per kategori hade accepterat att delta i studien. Speciellt tränade fälttekniker/veterinärer besökte varje besättning en gång under mitt- till sen-laktation för att samla in information om inhysning och skötsel av kvigorna från födsel till kalvning med hjälp av ett speciellt framtaget frågeformulär. Vid besättningsbesöket gavs även ett frågeformulär om allmänna attityder till juverhälsa till djurägaren som skulle fyllas i och skickas till SVA. Ytterligare ko- och besättningsdata samlades in från Kokontrollen. Samband mellan besättningskategori (LL, HL, HH) och insamlade variabler analyserades i 8 multivariabla multinomiala logistiska regressionsmodeller om besättningskarakteristika, mjölkutfodrade kalvar, kvigor i tidig dräktighet (första 3 mån), kvigor i sen dräktighet (sista 2 mån), kalvnings- och råmjölksperioden, diverse faktorer, summerad kviginhysningsdata samt allmänna data om hälsa, utslagning och fruktsamhet. Till sist gjordes en multivariabel slutmodell baserad på resultaten från de 8 submodellerna och univariabla analyser. Svaren från frågeformuläret om attityder till juverhälsa presenterades deskriptivt och skillnader mellan besättningskategorier utvärderades med univariabla analyser.

Besättningar i den andra delen av studien som hade accepterat att delta och hade 100-250 kor tillfrågades om att delta i en speciell studie (del 3). Avsikten var att inkludera 15 besättningar per besättningskategori (LL, HL, HH). Dessa besättningar ombads ta aseptiska fjärdedelsmjölkprover inom 24 timmar efter kalvning och dag 3-4 efter kalvning från minst hälften av deras FK jämnt spritt över en 12-månadersperiod. Mjölkproverna frystes på gården och skickades till SVA i omgångar för bakteriologisk odling. Dessa besättningar fick också två extra besök (vår och senhöst) av fälttekniker/veterinär då djurens renhet bedömdes och prover togs på spen/juverhud genom att torka med sterila, fuktade dukar. Proverna skickades kylda till SVA för bakteriologisk undersökning. Bakterieisolat från fall av juverinfektion och isolat av stafylokocker eller streptokocker från hudproverna frystes och ett urval av dessa undersöktes senare med helgenomsekvensering.

Resultat: I den första delstudien var den årliga andelen FK i olika celltalskategorier 51,3 %, 5,5 %, 15,5 %, 13,7 % och 14,0 % för LL, LH, HL, HH respektive obestämbar. Distributionen inom varje celltalskategori varierade kraftigt mellan besättningarna. Medianen per år för alla besättningarna var 50,2-54,2 % för LL och 11,7-13,2 % för HH. På konivå sågs signifikanta samband mellan celltalskategorier och förstakalvarens ras och fader. Till exempel var en högre andel Jersey-FK kategoriserade som HH jämfört med FL av Svensk holstein (SH) eller Svensk röd och vit boskap (SRB). Ett annat exempel var att FK efter vissa SH- och SRB-tjurar oftare kategoriserades som LL eller HH än FK efter andra tjurar inom ras. Dessutom såg vi att risken att kategoriseras som LH, HL eller HH ökade med ökande kalvningsålder. Alla besättningsfaktorer, utom konventionell/ekologisk produktion, hade signifikanta samband med andelen FK i olika celltalskategorier på besättningsnivå. Till exempel var andelen FK i LL-kategorin signifikant lägre i större besättningar (≥80 kor) jämfört med mindre besättningar (<80 kor) och signifikant lägre i besättningar med automatisk mjölkning (AMS) än i besättningar med andra mjölkningssystem, men signifikant lägre i besättningar med högre mjölkproduktion.

I den andra delstudien visade slutmodellen att det var vanligare att ha skrivna rutiner för råmjölksutfodring i LL- och HL-besättningar än i HH-besättningar, att medeltankmjölkscelltalet och andelen kor som slås ut på grund av juverhälsa var högre i HH än i LL och HL samt att AMS var mindre vanligt i LL än i HL och HH. Dessutom identifierades skillnader mellan besättningskategorier i följande besättnings- och skötselvariabler; besättningens mjölkproduktion, ålder vid avvänjning, skrivna rutiner för utfodring av kvigor i tidig och sen dräktighet, kvigor i sen dräktighet går med mjölkande kor, flugkontroll bland kvigor i sen dräktighet, användning av spendesinfektion före kalvning, tid då den nykalvade kvigan flyttas från kalvningsplatsen, mjölkningsplats under råmjölksperioden, mjölkningsordning för förstakalvare relativt äldre kor under råmjölksperioden, användning av sparkbåge eller liknande under råmjölksperioden, användning av mjölkningsordning baserat på juverhälsa och förstakalvarens kalvningsålder.

Frågeformuläret om allmänna attityder till juverhälsa svarades av 92 % av besättningarna. Skillnader mellan besättningskategorierna sågs främst för frågor om juverhälsan i den egna besättningen. Till exempel instämde LL oftare ”helt” med påståendet att celltalet i deras besättning är lågt jämfört med HL och HH. Resultaten tyder också på att djurägare i HH-besättningar inte instämde med påståendet att smutsiga gångar i stallet ökar risken för dålig juverhälsa lika mycket som djurägare i LL-besättningar.

Inledningsvis deltog 41 besättningar i delstudie 3 men 2 besättningar exkluderades tidigt. Således genomfördes två extrabesök (inklusive provtagning av spen/juverhud) i 39 besättningar. Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan besättningskategorierna i observerad renhet hos djuren eller i bakteriefynd i prov från spen/juverhud. Totalt identifierades flera arter av stafylokocker i dessa prov men Staphylococcus hemolyticus var det vanligaste fyndet. Bland de 39 besättningarna tog 14 besättningar mjölkprov från färre än 35 % av FK och exkluderades från jämförelsen av mjölkbakteriologi mellan besättningskategorierna. Resultaten från de kvarvarande 25 besättningarna (9 LL, 9 HL, 7 HH) visade att 14 % av 5 593 mjölkprov från 730 kor hade fynd som tyder på juverinfektion. Sådana infektioner var vanligare i råmjölksprover än i mjölkprover tagna 3-4 dagar efter kalvning. Generellt var S. chromogenes den vanligaste juverinfektionen (51 %) följt av S. aureus (13 %). Totalt identifierades mer än 20 olika bakteriearter. Vissa skillnader sågs mellan besättningskategorierna. Till exempel var S. simulans vanligare bland HH än bland LL och HL. Dessutom var persistenta infektioner (samma infektion vid båda provtagningarna) vanligare bland HH än bland LL och HL. Denna skillnad berodde främst på en högre andel juverdelar med persistent infektion med S. chromogenes. Totalt var det vanligare at juverdelar infekterade med S. chromogenes, S. aureus, S. hemolyticus eller S. simulans vid kalvning också var infekterade 3-4 dagar efter kalvning jämfört med att ha ingen infektion dag 3-4.

Genotypisk jämförelse av mjölkisolat och isolat från spen/juverhud (urvalskriteria: minst 3 isolat/species/material/besättning) var bara möjlig i 6 besättningar (1 S. chromogenes, 5 S.hemolyticus). Alla isolat skiljde inom art så inga samband åter fanns men materialet var litet. Dessutom genotypades ett urval mjölkisolat (urvalskriteria: minst 3 isolat/species/besättning) för att studera skillnader mellan/inom besättning och inom ko. Totalt typades 135 isolat av S. chromogenes från 12 besättningar (5-15/besättning; 42 kor med persistent infektion), 18 isolat av S. aureus från 3 besättningar (6/besättning; 9 kor med persistent infektion) och 24 isolat av S. hemolyticus från 5 besättningar (3-6/besättning; 3 isolat från 1 ko). I korthet visade genotypningsresultaten en stor variation mellan besättningar för alla tre bakteriearterna och en stor variation mellan kor inom besättning för alla arter utom S. aureus. Bland kor med persistent infektion hade alla kor med S. aureus och nästan alla kor med S. chromogenes samma genotyp vid båda provtagningarna vilket stödjer kategoriseringen av infektionen som persistent.

Slutsatser:

• Resultaten visar ett avsevärt behov av att förebygga subklinisk mastit hos nykalvade kvigor eftersom endast hälften av dessa kor hade lågt celltal vid båda provmjölkningarna efter kalvning. Vi fann också att andelen förstakalvare med sådana problem varierar mycket mellan besättningar och att de framtagna celltalskategorierna kan användas för att identifiera framgångs- och problembesättningar.
• Flera framgångs- och riskfaktorer för god/mindre god juverhälsa hos nykalvade kvigor som rör skötsel och inhysning av kvigor från kalv till kalvning identifierades. Denna kunskap kan användas i rådgivningen för att förebygga sådana juverhälsostörningar på besättningsnivå vilket i sin tur leder till mer hållbar och lönsam mjölkproduktion.
• Signifikanta skillnader, mellan besättningar som lyckats bra med juverhälsan hos nykalvade förstakalvare jämfört med de som lyckats sämre, i attityder till påståenden om riskfaktorer för dålig juverhälsa sågs endast för attityder till betydelsen av att gångarna i stallet är smutsiga.
• Den vanligaste bakteriearten som orsakar juverinfektioner hos förstakalvare vid/strax efter kalvning var
• En checklista med rekommendationer för hur man genom skötsel och inhysning av kvigor från kalv till kalvning kan förebygga juverhälsostörningar hos nykalvade kvigor har producerats. Denna tillsammans med annat informationsmaterial ska spridas till målgrupperna.