Vanliga frågor och svar om Felin infektiös peritonit och Felint coronavirus

FIP är en allvarlig system sjukdom som ofta påverkar många organ, därför kan en mängd olika symtom ses och det skiljer sig vilka symtom man ser hos olika katter. FIP beskrevs första gången i början av 1960-talet i USA och har sedan dess rapporterats från hela världen.

För att en katt skall drabbas av FIP måste den först infekteras med kattens coronavirus.

Infektion med kattens coronavirus är mycket vanligt hos svenska katter. Infektionen orsakar vanligen inga sjukdomssymtom. I en del fall sker dock en förändring av coronaviruset så att det utvecklas till en FIP-form, det vill säga viruset förändras så att det orsakar sjukdomen FIP.

Förändringen av virus sker efter det att en katt infekterats med tarmform av coronavirus, det vill säga virus förändras i en enskild infekterad katt. FIP-formen av coronavirus har inte visats vara smittsam. En katt med FIP smittar alltså inte andra katter med själva FIP-formen av coronavirus. Faktum är att många av de katter som är sjuka på grund av FIP inte längre sprider smitta med coronavirus.

Sammanfattningsvis är det alltså så att det är den form av coronavirus som oftast inte orsakar sjukdom som smittar, inte FIP-formen av virus.

Kattens coronavirus är mycket smittsamt. Smitta sprids framförallt via infekterad avföring. Viruset kommer in via kattens mun- och näshåla.

Coronavirus sprids oftast snabbt i en kattgrupp som lever inomhus. En del katter är kroniska utsöndrare, det vill säga virus under lång tid (i upp till flera år). De flesta katter blir dock fria från virus inom några månader. När en katt gjort sig av med coronavirus kan den snabbt bli infekterad igen: infektion med coronavirus leder inte till varaktig immunitet (skydd mot nyinfektion) hos katten. En katt kan därför bli infekterad många gånger under sitt liv, om den lever i en kattgrupp där smitta finns

Genom att katter i en grupp kan återinfekteras av varandra om och om igen kan coronavirus-smitta kvarstå i en besättning i många år. Ofta är man som ägare inte medveten om det, eftersom katterna oftast inte visar några symtom på sjukdom.

Kattlådor är en mycket viktig smitthärd. Viruset kan överleva i dåligt rengjord omgivning i upp till sex veckor. Viruset är känsligt för vanliga rengöringsmedel, det vill säga inte några ovanliga, speciella desinfektionsmedel när man rengör miljön för att få bort just detta virus.

För att ta reda på vilka katter som sprider smitta krävs provtagning. Med hjälp av en blodprovsundersökning kan man se om katten bildat antikroppar mot coronavirus. Denna metod används ofta som ett första steg när en grupp med flera katter skall undersökas. En säkrare och mer direkt metod är undersökning av avföring med PCR-teknik, där man letar efter coronavirus.

Man kan inte med hjälp av endast en provtagning säga under hur lång tid en enskild katt kommer att bära på coronavirus, det vill säga under hur lång tid katten kommer att vara smittsam. När åtgärder skall vidtas mot coronavirus-smitta och FIP i en kattgrupp upprepas därför provtagningen efter en tid, ofta med cirka tre månaders mellanrum. Mellan provtagningstillfällena hålls katterna separerade, så att de inte kan återsmitta varandra.

Nej. Man anser att en katt med FIP inte kan smitta andra katter med själva FIP-formen av coronavirus. Det är tarmformen av kattens coronavirus som smittar och att en eller flera katter är sjuka i FIP betyder inte att de utsöndrar mer coronavirus än någon av de andra (friska) katterna i gruppen. I en kattgrupp kan det mycket väl vara bara katter utan symtom på sjukdom som sprider coronavirus-smitta.

För att ta reda på vilka katter som sprider smitta i en kattgrupp vid ett visst tillfälle måste man ta prov från samtliga katter, det vill säga både från sjuka och friska katter.

Ja, infektion med felint coronavirus (Feline coronavirus, FCoV) är vanligt förekommande hos svenska katter. I en svensk undersökning hittades antikroppar mot coronavirus hos cirka 67 procent av de raskatter som undersöktes. Hos de huskatter som undersöktes var siffran 17 procent.

FIP är en vanlig sjukdom hos katt. Vid SVA, Avdelningen för patologi och viltsjukdomar, ställs diagnosen FIP på i genomsnitt var femte katt som obduceras, under åren 1999-2003 hos totalt cirka 140 st katter och under åren 2007-2013 totalt 338 katter, det vill säga i snitt 38 katter per år. Antalet fall av FIP hos svenska katter är dock större än så; långt ifrån alla katter obduceras.

Diagnosen ställs oftare på raskatter än på huskatter. Det kan bero på att raskatter ofta hålls i grupp, med ökat smittryck och därmed också ökad sjukdomsrisk. Det kan också vara så att en genetiskt betingad känslighet för FIP är mer spridd bland raskatter. Det bidrar säkert också att raskatter utreds och obduceras i större utsträckning än huskatter.

Kattens coronavirus infekterar just katter, människor eller till exempel hundar infekteras inte med detta virus.

Sjukdomsförloppet varierar från några dagar till månader. Det är framförallt unga katter som drabbas, hälften av de katter som utvecklar FIP är under två år.

Man kan dela in FIP i två former: torr form och våt form. Vid den så kallade torra formen utvecklas sjukdomssymtomen vanligen under en längre tid (veckor - månader). Vilka symtom katten visar beror helt på vilka organ som är skadade. Förändringar ses ofta i till exempel ögon, hjärna, tarm, njurar och lever. Ofta ses avmagring och katten blir allt tröttare. Febertoppar är inte ovanligt.

Hos de katter som visar symtom på torr form av FIP utvecklas som regel med tiden även våt FIP. Många katter avlider dock av sina skador innan våt form hinner utvecklas.

Vid våt form av FIP läcker vätska ut i kroppshålor som buk- och brösthåla. Ofta blir katten bukig av vätskan. När rikligt med vätska finns i brösthålan får katten svårt att andas. Sjukdomsförloppet är snabbt och katten avlider vanligen inom några dagar eller veckor från det att de första symtomen på våt FIP ses.

Katter med FIP kan visa en rad olika symtom och det är ofta svårt att ställa diagnosen FIP hos levande katt, särskilt i tidigt stadium av sjukdomen. En sannolikhets-diagnos kan ställas med hjälp av kattens symtom och utökade undersökningar som till exempel blodprover.

Om katten har våt form av FIP kan specifika undersökningar göras av vätska från till exempel bukhålan. Bland annat kan man med hjälp av så kallad PCR-teknik söka efter coronavirus i vätskan.

I blodprover kan man leta efter antikroppar mot kattens coronavirus. Om man hittar antikroppar vet man att katten är, eller har varit, infekterad med coronavirus. Det går dock inte att säga om det rör sig om tarmformen av coronavirus eller om virus har förändrats till FIP-formen. Man kan alltså inte med hjälp av blodprov få veta om katten kommer att utveckla FIP eller inte.

Fastställande av diagnosen FIP sker som regel genom en obduktion.

Antikroppar mot coronavirus i blodet hos en katt visar att katten är eller har varit infekterad med coronavirus, vilket är en förutsättning för att FIP skall kunna utvecklas. De flesta katter gör sig dock med sin coronavirus-infektion utan att bli sjuka. Att man hittar antikroppar betyder alltså inte att katten har FIP, eller att katten säkert kommer att utveckla FIP. För att kunna ställa en sannolikhetsdiagnos avseende FIP väger veterinären samman ett flertal faktorer, varav en blodprovsunderökning är en del, liksom kattens symtom.

Man kan också genom att mäta halten (titern) antikroppar i blodet få en uppfattning om hur stor risk det är att katten just vid den tidpunkt då provet tas sprider coronavirus. Katter med låga antikroppstitrar utsöndrar vanligen inte virus, eller utsöndrar virus i mindre mängd. Man kan inte säga hur länge en katt kommer att vara smittsam med hjälp av endast ett prov.

En katt som inte har antikroppar mot coronavirus var inte infekterad just innan provet togs- men en sådan katt kan lätt smittas av andra i gruppen om coronavirus-smitta finns i besättningen.

PCR-undersökning av fyra avföringsprover (coronaviruspaket) tagna med sju till tio dagars mellanrum från varje katt är en direkt och säker metod för att ta reda på om en katt sprider felint coronavirus med sin avföring, det vill säga om katten är smittsam.

Observera att denna undersökning, liksom blodprovsundersökning, inte kan skilja mellan tarmformen och FIP-formen av kattens coronavirus. Påvisande av coronavirus i avföringen betyder alltså inte att katten har FIP, eller att katten säkert kommer att utveckla FIP. De flesta katter gör sig ju av med sin coronavirus-infektion utan att bli sjuka!

Man kan heller inte säga under hur lång tid en enskild katt kommer att bära på coronavirus, det vill säga under hur lång tid katten kommer att vara smittsam. När åtgärder skall vidtas mot coronavirussmitta, det vill säga för att minska risken för fall av FIP i en kattgrupp upprepas därför provtagningen efter en tid. Ofta tas prover med cirka tre månaders mellanrum.

Katterna hålls under och efter provtagningsperioden separerade och åtgärder vidtas för att förhindra smittspridning. Proverna förvaras separerade från varandra i frys, märkta med datum de togs och vilken katt det rör sig om. Om samtliga prover är negativa, det vill säga om man inte hittar virus i något av proverna, och katten inte har utsatts för smitta varken under eller efter det att proverna togs, bedöms katten vara fri från FCoV.

Ett flertal faktorer påverkar risken för att den enskilda katten utvecklar FIP. Viktigt att tänka på är:
Ålder. Hos yngre katter förändras tarmformen av coronavirus lättare till FIP-form. FIP ses därför oftare hos unga katter än hos äldre.
Smittryck, antal katter i besättningen. FIP ses mycket oftare hos katter från hushåll med många katter. Katter som lever i en grupp där mycket coronavirus finns, det vill säga där smittrycket är högt, har visats löpa en ökad risk för att utveckla FIP. Ensamma utekatter utsätts inte för samma smittryck. Utekatter gräver också ned sin avföring, vilket minskar smittrycket ytterligare.
Ärftliga faktorer. Katter kan ärva en ökad känslighet från sina föräldrar, det vill säga en ökad risk för att utveckla FIP.

Det är värt att tänka på att den kattunge man tänker tar hem redan kan vara smittad av coronavirus hos uppfödaren. Det är heller inte säkert att den katt som dog i FIP spred någon smitta under sjukdomstiden. De flesta katter som sprider coronavirus är inte sjuka, så om man har flera katter hemma kan de vara smittspridare av coronavirus utan att man vet om det.

Om man har ett fall av FIP i en kattgrupp har man troligen coronavirussmitta i gruppen. Att en katt dött i FIP innebär inte att just den katten var extra smittsam. Smittan kan ha funnits i många år utan att man vetat om det. För att ta reda på om katterna i gruppen sprider coronavirus måste man ta prover. Först bör man dock tänka igenom vilka åtgärder som är aktuella för just den kattbesättning det gäller. Vill man ha en uppfödning som är helt fri från coronavirus, eller vill man satsa på att försöka minska riskerna för FIP delvis?

På SVA:s webbplats kan du läsa om provtagning och åtgärder mot smitta med kattens coronavirus och utveckling av FIP i kattgrupper.

Nej, vanliga rengöringsmedel är effektiva mot viruset. Kattlådan behöver rengöras extra noga eftersom kattens coronavirus sprids genom avföringen.

Kattens coronavirus kan leva i upp till sex veckor i dåligt rengjord miljö.

Studier tyder på att ungefär tio procent av de katter som infekteras med coronavirussmitta blir kroniska smittbärare, de sprider virus under lång tid (i upp till flera år). De flesta katter blir fria från virus inom några månader. Observera att en katt som gjort sig av med coronavirus snabbt kan bli infekterad igen: infektion med coronavirus leder inte till varaktig immunitet hos katten. En katt kan därför hinna bli infekterad många gånger under sitt liv, om den lever i en grupp där smitta finns.