Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Senaste årens mjältbrandsfall i Sverige

De senaste åren har ett antal utbrott av mjältbrand skett i Sverige, och medvetenheten om möjlig mjältbrandssmitta har ökat. Antalet undersökta fall ligger på ca 20 misstankar per år. 

I augusti 2011 skedde ett större utbrott då ett 20-tal kor hastigt dog på ett Natura 2000-bete i Kvismaren Örebro län. Orsaken var en mjältbrandsgrav från 1943 som blottats vid en utdikning. Smittspridningen skedde med vatten då djuren drack i det utdikade gravområdet. Hypotesen att det var en grav med en bevarad spormängd som kom i dagen fick stöd av en polisrapport från 1943 där det beskrivs hur tre döda kvigor felaktigt flåtts och begravts i området. Jordbruksverket beslöt efter utbrottet att samtliga djur som ska gå på naturbetet inklusive de områden runtomkring som kan bli översvämmade i vårflod eller andra extrema väder skall vaccineras mot mjältbrand under en femårsperiod. Efter den tiden anses det att sporerna sjunkit ned i marken och inte längre utgör en smittrisk.

I slutet av oktober 2013 hittades en kviga död på ett bete på andra sidan Kvismare kanal utanför det område som vaccinerades efter utbrottet 2011. Eftersom tillkallad veterinär omedelbart misstänkte mjältbrand kunde diagnosen fastställas dagen efter och samtliga djur som varit i kontakt med den döda kvigan vaccinerades en dag senare. SVA hade tre dagar senare helgenomsekvenserat mjältbrandsisolatet som visade sig i princip identiskt med isolat från 2011. Detta talar för en gemensam smittkälla. Men trots ingående granskning av möjliga smittvägar finns idag inget tydligt svar. Vattenspridning är utesluten då det nya fallet ligger uppströms från de 2011 kontaminerade markerna. Kanske har spridning skett genom att en större rovfågel har släppt ett infekterat kadaver eller att ett infekterat rådjur dött på andra sidan kanalen.

I december 2008 inträffade plötsligt ett större utbrott bland köttdjur på stall. Tidpunkten på året var ovanlig och djuren visade först tecken på lunginflammation. Orsak till smittan var sannolikt strandhö som slagits längs Viskan och där det finns muntliga uppgifter om att döda grisar dumpats vid mjältbrandsutbrottet 1956–57.

Mjältbrand var vanligt förkommande i Sverige under första hälften av 1900-talet. Utbrotten orsakades ofta av importerat benmjöl. Efter att Kungliga Medicinalstyrelsen 1957 förbjöd import att köttmjöl sjönk antalet mjältbrandsfall till praktiskt taget noll de följande åren. Efter 1961 var inga fall rapporterade förrän 1981 då en enstaka ko i Uppsalatrakten dog efter att ha fått i sig sporer som kom i dagen då en gammal gödselplatta flyttades.

Läs om det senaste fallet, oktober 2013

Rabies hos hundar i Europa

Rabiesläget i Europa är sårbart och nya fall kan tyda på en försämring av läget.

Det som är aktuellt nu är två rabiesfall i Nederländerna den senaste veckan.  Enligt uppgift  var två stycken fyra månader gamla valpar (kullsyskon), som förts in till Nederländerna från Bulgarien infekterade med rabies. Åtminstone den ena valpen hade hundpass med uppgifter om rabiesvaccination. Myndigheterna i Nederländerna vidtar nu åtgärder såsom smittspårning för att finna djur och människor som kan ha smittats samt behandling av exponerade personer.

Inom EU har under de senaste tio åren ett antal insmugglade valpar från framför allt Nordafrika funnits infekterade med rabies. Vid varje tillfälle har myndigheterna vidtagit åtgärder för att förhindra nya fall. Om de bulgariska valparna uppfyllde införselvillkoren är i nuläget inte känt. Detta är, vad SVA känner till, det första fallet där infekterade hundar som förts inom EU påvisats med rabies. Det utesluter dock inte att så har skett tidigare.

För att påvisa rabies hos en infekterad hund måste hunden avlivas och hjärnan undersökas. Virusets vandring genom kroppen till hjärnan tar vanligtvis några veckor, men kan ta betydligt längre tid. Om undersökningen utförs innan viruset når hjärnan kan man inte påvisa smittan men hunden har då inte heller hunnit bli smittförande.

Jordbruksverket rabiesundersöker alla påträffade smuggelhundar som avlivas i Sverige. Bulgarien har inte rapporterat några fall av rabies de senaste två åren och enbart enstaka fall åren innan (källa WHO). Landet har ett bekämpningsprogram sedan 2009 med bra resultat. Men Bulgariens geografiska läge med en lång landsgräns mot andra länder som inte har kontroll på rabiessituationen försvårar arbetet. Om det stämmer att valparna kommer från Bulgaren så tyder det på en försämring av läget. SVA följer nu situationen i Nederländerna och hoppas få mer information kring förhållandena runt de två valparna och även om rabiessituationen i Bulgarien.

Sjukdomsläget för bovin tuberkulos i Europa

Situationen för bovin tuberkulos, bTB, i Europa är långt ifrån så god som man förleds att tro när man tittar på hur många länder som har officiellt tuberkulosfritt status. Det är viktigt att vara medveten om att denna status inte innebär att bTB inte finns i länderna. Under år 2012 har ett antal länder i Europa rapporterat nya utbrott av bovin tuberkulos.

Sjukdomen är endemiskt förekommande i England och Wales. I England planeras nu en regional bekämpning vilken inkluderar avlivning av grävling. Bara under de fyra första månaderna 2013 avlivades över 12 000 nötkreatur i England på grund av tuberkulos och man vet att en riskfaktor för fortsatt spridning är infekterade grävlingar. Men det finns också starka krafter som motsätter sig projektet.

Ökningen av antal fall i Europa är oroande. Kanske främst i Frankrike men även i andra officiellt fria länder som Tyskland, Belgien, Österrike och Schweiz för att nämna några aktuella länder som haft fall av bTB under 2013. Frankrike hade fram till juli i år rapporterat 75 tuberkulospositiva besättningar. Tyskland har haft 24 fall sen april och Schweiz tio sedan juni. Geografiskt ses sjukdomen i gränstrakterna mellan Tyskland, Österrike och Schweiz och det finns en misstanke om att smittkällan är infekterade hjortar och andra vilda djur i området.

Situationen i Sverige är idag god. Under första delen av 1900-talet gjordes en enorm och tillika lyckosam satsning på att utrota sjukdomen och vi har till dags dato inte haft något fall av bTB i nötbesättningar på närmare 40 år.

Ett land erhåller Officiell frihet i enlighet med de regler som finns i Världsorganisationen för djurhälsas (OIE) kod för tuberkulos (Artikel 11.6.2) . Det vill säga, om landet under en treårsperiod har färre än 0,2 % av besättningarna och färre än 0,1 % av samtliga nöt, buffel och bison infekterade så erhåller man ett bTB fritt status. I ett land med ett stort antal besättningar betyder detta Officiell frihet även om hundratals besättningar är tuberkulossmittade. Det gäller att ha ett övervakningssystem som på ett bra sätt fångar upp smittade djur. Erfarenheten visar tyvärr att många smittade besättningar haft sjukdomen under en lång tid. Enligt EU Direktiv 64/432 ska djur som handlas mellan länder åtföljas av hälsointyg där det garanteras att de kommer från en officiellt tuberkulosfri besättning eller är tuberkulintestade med negativt resultat. Testrerna är också ett bekymmer i sammanhanget då de har dålig känslighet.

En smygande utbredning av bovin tuberkulos bland Europas nötkreatur är en olycklig utveckling och den situation som idag råder i England stämmer verkligen till eftertanke då situationen förvärrats trots hög medvetenhet om vad som borde göras.

Läs mer hos andra

Epiwebb; Tuberkulos

Direktiv 64/432/EG

Afrikansk svinpest, ASF, i Ryssland och Vitryssland

Situationen för afrikansk svinpest är utom kontroll i Ryssland och även utvecklingen i Vitryssland är oroande

Fortsatta utbrott av afrikansk svinpest i Ryssland och Vitryssland så nära som 40–100 kilometer från gränsen till Polen och Litauen har lett till att myndigheterna i de Baltiska länderna och Polen gjort en gemensam strategi för att förhindra introduktion till EU. Det dyraste förslaget är ett stängsel längs ländernas gränser mot Ryssland och Vitryssland för att förhindra att vildsvin rör sig mellan länderna.

En annan förebyggande åtgärd är specialtränade hundar vid gränskontrollen som luktar sig fram till eventuellt illegalt införda köttprodukter. En tredje förebyggande åtgärd skulle vara att inrätta buffertzoner längs landsgränserna mot Ryssland och Vitryssland där det skulle vara förbjudet att hålla tamsvin.

Det är ländernas önskan att EU är med och finansierar främst stängselbyggandet som är mycket dyrt men till gagn för samtliga medlemstater om det förmår hålla ASF borta från våra länder.

Risk för rabies hos hund

Med anledning av att en rabiessmittad hund påträffats i Spanien och att en norsk studie visar att många importerade hundar saknar skydd mot rabies vill SVA påminna om vikten av att agera för säkrare införsel/import av hundar.

Det är lätt både att resa med sin svenska hund eller att ta hem en hund från utlandet. Det är inte många villkor som behöver vara uppfyllda. I korta drag ska hunden ha ett pass, vara ID-märkt och vara  rabiesvaccinerad. Det är lätt att tro att en införsel/import av hund från Europa är säker, men så behöver inte vara fallet. Rabiesvaccinering ger inte ett fullständigt skydd mot sjukdomen. Det är viktigt att ta reda på mer om hunden som man ska ta hem och försäkra sig om att utfärdade dokument är giltiga.

En undersökning av 75 gatuhundar importerade till Norge från Östeuropa visar att mindre än hälften av hundarna hade tillfredställande immunsvar efter vaccinering. Fjorton av hundarna hade så låga nivåer av antikroppar att det ifrågasattes om de överhuvudtaget var vaccinerade mot rabies.

Den spanska rabiessmittade hunden vaccinerades i slutet av förra året, men uppfyllde inte samtliga villkor för import från Marocko. Innan hunden avlivades i början av juni utvecklade den beteendeförändringar och attackerade flera personer, varav ett barn som fick djupa sårskador. Flera personer har nu fått behandling för rabies och den regionala myndigheten har beordrat vaccinering av alla hundar, katter och illrar för att förhindra eventuell smittspridning i området.

Förutom rabies finns det flera andra sjukdomar som normalt inte förekommer i Sverige som bör uppmärksammas vid resa med hund utomlands. Läs mer under Resa med hund.

SVA vill ge följande råd

  • Ska du resa med hund, ta reda på gällande införselregler och se till att de är uppfyllda 
  • Ska du resa med hund, ta reda på vilka smittrisker som finns vid resmålet och hur du kan 
  • skydda din hund från dessa.
  • Adoptera gärna en hund, men välj helst en svensk

Läs mer

Rabies

Att tänka på i samband med köp av hund från Europa

Läs mer hos andra

Jordbruksverket: Rabies 

Gov.uk, Storbritannien: News story. Rabies in Spain: update 14 June 2013

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
Om Bloggen

I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i bloggen "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen då och då. För närvarande är Karl Ståhl tf. statsepizootolog på SVA.