Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Sjukdomsläget för bovin tuberkulos i Europa

Situationen för bovin tuberkulos, bTB, i Europa är långt ifrån så god som man förleds att tro när man tittar på hur många länder som har officiellt tuberkulosfritt status. Det är viktigt att vara medveten om att denna status inte innebär att bTB inte finns i länderna. Under år 2012 har ett antal länder i Europa rapporterat nya utbrott av bovin tuberkulos.

Sjukdomen är endemiskt förekommande i England och Wales. I England planeras nu en regional bekämpning vilken inkluderar avlivning av grävling. Bara under de fyra första månaderna 2013 avlivades över 12 000 nötkreatur i England på grund av tuberkulos och man vet att en riskfaktor för fortsatt spridning är infekterade grävlingar. Men det finns också starka krafter som motsätter sig projektet.

Ökningen av antal fall i Europa är oroande. Kanske främst i Frankrike men även i andra officiellt fria länder som Tyskland, Belgien, Österrike och Schweiz för att nämna några aktuella länder som haft fall av bTB under 2013. Frankrike hade fram till juli i år rapporterat 75 tuberkulospositiva besättningar. Tyskland har haft 24 fall sen april och Schweiz tio sedan juni. Geografiskt ses sjukdomen i gränstrakterna mellan Tyskland, Österrike och Schweiz och det finns en misstanke om att smittkällan är infekterade hjortar och andra vilda djur i området.

Situationen i Sverige är idag god. Under första delen av 1900-talet gjordes en enorm och tillika lyckosam satsning på att utrota sjukdomen och vi har till dags dato inte haft något fall av bTB i nötbesättningar på närmare 40 år.

Ett land erhåller Officiell frihet i enlighet med de regler som finns i Världsorganisationen för djurhälsas (OIE) kod för tuberkulos (Artikel 11.6.2) . Det vill säga, om landet under en treårsperiod har färre än 0,2 % av besättningarna och färre än 0,1 % av samtliga nöt, buffel och bison infekterade så erhåller man ett bTB fritt status. I ett land med ett stort antal besättningar betyder detta Officiell frihet även om hundratals besättningar är tuberkulossmittade. Det gäller att ha ett övervakningssystem som på ett bra sätt fångar upp smittade djur. Erfarenheten visar tyvärr att många smittade besättningar haft sjukdomen under en lång tid. Enligt EU Direktiv 64/432 ska djur som handlas mellan länder åtföljas av hälsointyg där det garanteras att de kommer från en officiellt tuberkulosfri besättning eller är tuberkulintestade med negativt resultat. Testrerna är också ett bekymmer i sammanhanget då de har dålig känslighet.

En smygande utbredning av bovin tuberkulos bland Europas nötkreatur är en olycklig utveckling och den situation som idag råder i England stämmer verkligen till eftertanke då situationen förvärrats trots hög medvetenhet om vad som borde göras.

Läs mer hos andra

Epiwebb; Tuberkulos

Direktiv 64/432/EG

Afrikansk svinpest, ASF, i Ryssland och Vitryssland

Situationen för afrikansk svinpest är utom kontroll i Ryssland och även utvecklingen i Vitryssland är oroande

Fortsatta utbrott av afrikansk svinpest i Ryssland och Vitryssland så nära som 40–100 kilometer från gränsen till Polen och Litauen har lett till att myndigheterna i de Baltiska länderna och Polen gjort en gemensam strategi för att förhindra introduktion till EU. Det dyraste förslaget är ett stängsel längs ländernas gränser mot Ryssland och Vitryssland för att förhindra att vildsvin rör sig mellan länderna.

En annan förebyggande åtgärd är specialtränade hundar vid gränskontrollen som luktar sig fram till eventuellt illegalt införda köttprodukter. En tredje förebyggande åtgärd skulle vara att inrätta buffertzoner längs landsgränserna mot Ryssland och Vitryssland där det skulle vara förbjudet att hålla tamsvin.

Det är ländernas önskan att EU är med och finansierar främst stängselbyggandet som är mycket dyrt men till gagn för samtliga medlemstater om det förmår hålla ASF borta från våra länder.

Risk för rabies hos hund

Med anledning av att en rabiessmittad hund påträffats i Spanien och att en norsk studie visar att många importerade hundar saknar skydd mot rabies vill SVA påminna om vikten av att agera för säkrare införsel/import av hundar.

Det är lätt både att resa med sin svenska hund eller att ta hem en hund från utlandet. Det är inte många villkor som behöver vara uppfyllda. I korta drag ska hunden ha ett pass, vara ID-märkt och vara  rabiesvaccinerad. Det är lätt att tro att en införsel/import av hund från Europa är säker, men så behöver inte vara fallet. Rabiesvaccinering ger inte ett fullständigt skydd mot sjukdomen. Det är viktigt att ta reda på mer om hunden som man ska ta hem och försäkra sig om att utfärdade dokument är giltiga.

En undersökning av 75 gatuhundar importerade till Norge från Östeuropa visar att mindre än hälften av hundarna hade tillfredställande immunsvar efter vaccinering. Fjorton av hundarna hade så låga nivåer av antikroppar att det ifrågasattes om de överhuvudtaget var vaccinerade mot rabies.

Den spanska rabiessmittade hunden vaccinerades i slutet av förra året, men uppfyllde inte samtliga villkor för import från Marocko. Innan hunden avlivades i början av juni utvecklade den beteendeförändringar och attackerade flera personer, varav ett barn som fick djupa sårskador. Flera personer har nu fått behandling för rabies och den regionala myndigheten har beordrat vaccinering av alla hundar, katter och illrar för att förhindra eventuell smittspridning i området.

Förutom rabies finns det flera andra sjukdomar som normalt inte förekommer i Sverige som bör uppmärksammas vid resa med hund utomlands. Läs mer under Resa med hund.

SVA vill ge följande råd

  • Ska du resa med hund, ta reda på gällande införselregler och se till att de är uppfyllda 
  • Ska du resa med hund, ta reda på vilka smittrisker som finns vid resmålet och hur du kan 
  • skydda din hund från dessa.
  • Adoptera gärna en hund, men välj helst en svensk

Läs mer

Rabies

Att tänka på i samband med köp av hund från Europa

Läs mer hos andra

Jordbruksverket: Rabies 

Gov.uk, Storbritannien: News story. Rabies in Spain: update 14 June 2013

Fall av lågpatogen fågelinfluensa i Europa

Två utbrott av lågpatogen fågelinfluensa H7 har i dagarna rapporterats i vår närhet.

Danmark meddelade den 3 juni upptäckt av lågpatogen fågelinfluensa av typen H7 i ett viltfågelhägn på Jylland. Provet togs inom ramen för deras kontinuerliga övervakning. Holland hittade samma dag H7N1 i en hönsbesättning i närheten av Utrecht efter provtagning följande en klinisk misstanke om sjukdom. Man har inte lyckats fastställa hur smittan kommit in i någon av de två drabbade besättningarna.

I båda fallen har man i enlighet med EU:s direktiv slaktat ut fåglarna på de drabbade anläggningarna.  Man har även inrättat en övervakningszon på en kilometer kring platsen där smittan upptäckts. I Holland finns 11 andra fjäderfäanläggningar inom restriktionszonen, där sker nu ökad övervakning och provtagning.

Tidigare under året har inom EU lågpatogen fågelinfluensa rapporterats från Spanien och Tyskland och vi fortsätter följa utvecklingen.

Sverige hade åren efter H5N1-utbrottet 2006 en EU-obligatorisk övervakning av inte bara tamfåglar utan även vilda fåglar som provtogs vid ringmärkning. Idag sker inte provtagning av vilda fåglar annat än på döda fåglar vid obduktion. Provtagning av viltfågelhägn görs dock kontinuerligt i övervakningssyfte.

Både H5 och H7 är rapporteringspliktiga enligt EU-direktiv och föranleder åtgärder från Jordbruksverket.

Läs mer hos andra

EU:s smittskyddsinstitut ECDC: Avian influenza in humans

H7N9-influensa i Kina

Rapporterna från Kina om fall av H7N9-influensa på människa sätter åter risken för överföring mellan djur och människor i fokus.

Det har ännu inte klarlagts hur de drabbade personerna smittats. Någon gemensam kontakt eller smittkälla har inte heller kunnat fastställas. Det finns idag inga tecken på att virus sprids mellan människor.

Influensa A H7 är vanligt förekommande hos fåglar och sedan slutet av 1990-talet har H7N2, H7N3 samt H7N7 rapporterats från många delar av världen. Detta har lett till antagandet att smittkällan är fåglar. Efter att myndigheterna i Kina rapporterat att provtagna duvor vid en fågelmarknad i Shanghai är positiva för lågpatogen influensa H7N9 av samma typ som de insjuknade människorna har denna misstanke stärkts.  Kinesiska myndigheter ska nu intensifiera övervakning och provtagning. Ett problem är att vilda fåglar som bär lågpatogena influensavirus inte visar symtom på sjukdom. Vid andra typer av lågpatogen fågelinfluensa hos vilda fåglar (ex H7N7) kan en förändring av virus till högpatogent ske om viruset kommit in i en tamfjäderfäbesättning och orsakar då mycket hög dödlighet bland fåglarna. Det finns ännu inga rapporter om att så har skett med H7N9.

Utvecklingen i Kina sätter dock återigen fokus på att hålla vilda fåglar åtskilda från tamfjäderfä. Detta var ett nationellt krav i Sverige under 2006 då vi diagnosticerade fågelinfluensa H5N1.

Sverige hade åren efter H5N1 en EU-obligatorisk övervakning av inte bara tamfåglar utan även vilda fåglar som provtogs vid ringmärkning. Idag sker inte provtagning av vilda fåglar annat än på döda fåglar vid obduktion.

För tamfjäderfä görs undersökningar vid klinisk misstanke och under 2012 undersöktes 19 fjäderfäbesättningar. Provtagning av viltfågelhägn görs kontinuerligt i övervakningssyfte. I samtliga fall har proverna varit negativa för H7.

Både H5 och H7 är rapporteringspliktiga enligt EU-direktiv och föranleder åtgärder från Jordbruksverket.

Mer information:

EU:s smittskyddsinstitut ECDC: Avian influenza in humans

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17
Om Bloggen

I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i bloggen "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen då och då. För närvarande är Karl Ståhl tf. statsepizootolog på SVA.