Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Afrikansk svinpestvirus i ryskt bacon

Ryska myndigheter har hittat afrikansk svinpestvirus i inhemskt producerat bacon på en marknad som hölls i slutet av september. Produkten var producerad i ett område där man inte konstaterat några fall av afrikansk svinpest. Det är därför troligt att kött från ett smittat område köpts in till företaget.

Smittat kött och charkprodukter av fläskkött är den viktigaste spridningsvägen för afrikansk svinpest till nya områden och fyndet i Ryssland visar att risken att föra med sig afrikansk svinpestvirus i kött från Ryssland är reell.

Afrikansk svinpest har spridits mer eller mindre okontrollerat i Ryssland sedan sjukdomen konstaterades i grannlandet Georgien 2007 och Ryssland har rapporterat ca 300 utbrott sedan dess. Dessutom meddelade grannlandet Ukraina att man påvisat sjukdomen i augusti i år. Spridningen till nya områden har i huvudsak skett genom smittat kött.

Afrikansk svinpest är en mycket smittsam sjukdom och det är av största vikt att mat- och andra produkter från svin och vildsvin inte tas från infekterade områden . Det är därför förbjudet för privatpersoner att föra in kött eller köttprodukter från länder utanför EU och från smittade områden inom EU.  Det är också av samma anledning förbjudet att utfodra grisar med animaliskt matavfall inom EU.

Förutom med smittat kött kan sjukdomen spridas med smittade djur (även vildsvin) och indirekt via bristfälligt rengjorda transportbilar och redskap samt med personer som rör sig mellan besättningar.

Goda smittskyddsrutiner som tillämpas kontinuerligt avseende utfodring, personal och besökare är mycket viktigt för att fortsatt hålla svenska grisbesättningar fria från afrikansk svinpest. 

Allvarligt utbrott av peste de petits ruminants, PPR, i Demokratiska republiken Kongo

Ett allvarligt utbrott av virussjukdomen peste des petits ruminants, PPR, pågår just nu i Demokratiska republiken Kongo.

FAO, Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation, meddelar att de påbörjat finansiering av nödhjälp för att hindra fortsatt spridning av PPR bland får och getter. Sjukdomen som har en hög dödlighet drabbar små idisslare och orsakas av ett mässlingliknande virus som är närbesläktat med det nyss utrotade boskapspestviruset. Utbrottet i Kongo är allvarligt då det hotar landets livsmedelsförsörjning. Hitintills har cirka 75 000 får och getter rapporterats döda, och det finns risk att sjukdomen kan drabba ytterligare 1,6 miljoner små idisslare. För att förhindra spridning initierar FAO nu ett vaccinationsprogram för djur i ännu inte drabbade områden. Upplysningskampanjer där bland annat kunskap om vikten av att inte flytta djur för att förhindra spridning är också en central punkt i hjälparbetet.

PPR förekommer endemiskt i stora delar av Afrika och Mellanöstern.

Under 2008/09 skedde utbrott av PPR i Marocko och under 2011 i Algeriet. Det sågs då som ett allvarligt hot mot fårpopulationerna i södra Europa att sjukdomen förekom i Nordafrika. Idag anses samtliga dessa länder fria.

Utvecklingssamarbetet för södra Afrika (The Southern Africa Development Community) har som mål att förhindra spridning av PPR. Att utrota sjukdomen ses som en nyckelfråga i kampen mot fattigdomen i drabbade länder.

Vesikulär stomatit hos hästar i New Mexico, USA

Två fall av vesikulär stomatit hos häst har nyligen rapporterats från New Mexico i USA. För att förhindra att sjukdomen sprids till EU ska alla hästar som nu införs från USA till EU testas för sjukdomen före införsel.

Vesikulär stomatit är en virussjukdom orsakad av ett vesikulovirus i familjen Rhabdoviridae. Sjukdomen drabbar framför allt häst, nöt och svin och lyder under epizootilagen eftersom den har samma symtom och är kliniskt oskiljbar från mul- och klövsjuka. Symptom är feber och blåsbildning i munnen, klövranden/hovranden och på spenarna.

Vesikulär stomatit förekommer i Nord-, Central- och Sydamerika. Enstaka fall av sjukdomen förekom runt förra sekelskiftet i Frankrike och Sydafrika. Sjukdomen har aldrig påvisats i Sverige.

Läs mer

Vesikulär stomatit

Läs mer hos andra

Jordbruksverket: Det här gäller när du för hästar till Sverige

Epiwebb: Vesikulär stomatit (VS)
 
OIE: Vesicular Stomatitis (pdf)

Kartläggningen av mjältbrandsgravar klar

Kartläggningen av mjältbrandsförekomst i Sverige är nu klar. Majoriteten av gravarna är så gamla att de är ofarliga för djur och människor.

Gravar med levande sporer kan utgöra risk om betande djur får i sig bakterierna. Har du en fråga om mjältbrand titta först i Frågor och svar (FAQ) eller skriv din fråga eller kommentar här. Jag svarar mellan klockan 12–15 idag, den 8 maj. 

Läs mer om kartläggningen

Den 8 maj 2012 14:48 av: Tommy Jonsson

Undrar över gårdsnamn för grön prick i C-län. Ungefär mitten på den "sneda" östra sidan på sjön Yngaren.

Den 9 maj 2012 09:01 av: Marianne Elvander, statsepizootolog

På grund av osäkerhet exakt var mjältbrandsgravarna är lokaliserade så väljer vi att inte publicera gårdsnamn. En grön prick indikerar att det var mer än 70 år sen som det var ett fall av mjältbrand vilket betyder att sannolikheten att det skulle finnas levande sporer är nästintill obefintlig.

Mul- och klövsjuka i Egypten

På grund av det pågående utbrottet av mul- och klövsjuka i Egypten uppmanar Holländska statssekreteraren för jordbruk alla hemvändande Egyptenresenärer att inte ta med sig vare sig matprodukter, troféer eller andra föremål av djur eller djurhudar.

I Egypten förekommer mul- och klövsjuka av serotyperna A och O endemiskt och landet vaccinerar mot dessa. Men sedan cirka två veckor tillbaka har en ny serotyp, SAT-2,  snabbt spritt sig i 25 av landets 27 provinser (governorates) med stort antal sjuka och döda nötkreatur som följd.

Mul- och klövsjuka är ett mycket smittsamt virus som kan överföras inte bara mellan levande djur utan även med våra kläder och skor, djurprodukter som hudar, ull och kött (Storbritannien 2001) från  nötkreatur,  får, getter, kameler, hjortar samt tam och vildsvin.

Det är viktigt att du som besöker länder med utbrott av mul- och klövsjuka tänker på att troféer, trummor med djurhudar och andra djurprodukter kan föra med sig smittämnen som kan vara ett hot mot våra svenska djurs hälsa. Och för egen räkning självklar iakttar de rekommendationer som finns på till exempel Svenska djurhälsovårdens webbplats:

  • Den som besökt en utländsk gård eller på annat sätt kommit i kontakt med klövbärande djur, tex på en marknad, måste vänta 48 timmar innan besök i en svensk besättning. Det gäller även de som normalt arbetar med djuren.
  • Den som besökt en utländsk gård eller kommit i kontakt med klövbärande djur i ett område där mul- och klövsjuka förekommer måste vänta i 5 dygn innan besök i en svensk besättning. Det gäller även de som normalt arbetar med djuren.
  • Kläder som använts på en utländsk gård måste tvättas (helst 60°) och skor/stövlar rengöras och desinfekteras efter hemkomst. Detta gäller även om man besökt en gård med djur som går ute. Kläder som inte går att tvätta ska inte användas vid arbete/besök på gården. 
  • Matavfall får inte ges till grisar. Mul- och klövsjuka och svinpest kan spridas med smittat matavfall.
  • Besökare och anställd personal ska informeras om smittskyddsreglerna och matavfallsförbudet. För utländska besökare och utländsk personal rekommenderas att vårt intyg ”Visitors Certificate” fylls i.
  • Alla besättningar ska föra journal över besökare.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17
Om Bloggen

I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i bloggen "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen då och då. För närvarande är Karl Ståhl tf. statsepizootolog på SVA.