Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Fall av fågelinfluensa H5N1 i Asien och Ryssland

Myndigheterna i Hong Kong har konfirmerat fall av högpatogen fågelinfluensa H5N1 på två skrattmåsar (Chroicocephalus ridibundus) på Kinesiska sydkusten och det finns också uppgifter om att ett antal tusen hönsfåglar slaktats efter att en kyckling testat positiv för H5N1 på en marknad i Hong Kong.

Ryssland rapportera stor fågeldöd i området Krasnodar som gränsar till Svarta havet. Området är ett betydande flyttfågelstråk. Omkring 4000 vilda änder har hittats döda. Enligt uppgift rör det sig om influensa av typen H5. Senast området hade utbrott av H5N1 var 2007. Myndigheterna i området kommer enligt uppgift börja vaccinera tamfågelbesättningar inom ett riskområde.

Indien har tidigare i år haft flera utbrott av H5N1 på både vilda fåglar och i fjäderfäbesättningar.

Även tidigare år har det förekommit rapporter om ökning av utbrott av fågelinfluensa men hitintills har det inte lett till fall i vår geografiska närhet. SVA följer kontinuerligt utvecklingen av H5N1 i världen och bevakning i Sverige genom fallviltsundersökning av fåglar.

Klassisk svinpest hos vildsvin och tamgrisar i Lettland

Nyligen rapporterade lettiska myndigheter att klassisk svinpest konstaterats hos två vildsvin nära gränsen mot Ryssland och Vitryssland. I den följande utredningen, som omfattar undersökning och provtagningar i tamgrisbesättningar i området där vildsvinen sköts, har klassisk svinpest påvisats i tre mindre grisbesättningar. Grishållningen i området är till största delen för husbehov och stora grisbesättningar är sällsynta.

Det är inte känt varifrån smittan kommer men sjukdomen förekommer i Ryssland. Vitryssland har officiellt inte rapporterat något fall sedan 1995, men den verkliga smittsituationen är inte känd.

Klassisk svinpest är mycket smittsamt och yttrar sig oftast som akut, allvarlig sjukdom hos grisar och vildsvin. Smittat kött och charkprodukter är den viktigaste smittvägen till nya områden och det är därför förbjudet att utfodra grisar med animaliskt matavfall inom EU. Förutom med matavfall sprids sjukdomen genom direktkontakt mellan grisar (även vildsvin) och indirekt med transportfordon och otillräckligt rengjorda redskap, samt med personer som rör sig mellan besättningar.

Klassisk svinpest förekom senast år 1944 i Sverige.

Goda smittskyddsrutiner som tillämpas kontinuerligt och gäller utfodring, personal och besökare är mycket viktigt för att hålla svenska grisbesättningar fria från klassisk svinpest i fortsättningen. Man bör också tänka på att sjukdomen kan smitta från vildsvin till vildsvin och från vildsvin till tamgrisar, både direkt och indirekt till exempel genom att samma skor och kläder används vid jakt som vid besök i besättning. Restiden mellan Lettland och Sverige är kort vilket gör att smittämnet kan överleva på otillräckligt rengjord utrustning, kläder och skor, förutom i kött och jakttrofeér.

Afrikansk svinpestvirus i ryskt bacon

Ryska myndigheter har hittat afrikansk svinpestvirus i inhemskt producerat bacon på en marknad som hölls i slutet av september. Produkten var producerad i ett område där man inte konstaterat några fall av afrikansk svinpest. Det är därför troligt att kött från ett smittat område köpts in till företaget.

Smittat kött och charkprodukter av fläskkött är den viktigaste spridningsvägen för afrikansk svinpest till nya områden och fyndet i Ryssland visar att risken att föra med sig afrikansk svinpestvirus i kött från Ryssland är reell.

Afrikansk svinpest har spridits mer eller mindre okontrollerat i Ryssland sedan sjukdomen konstaterades i grannlandet Georgien 2007 och Ryssland har rapporterat ca 300 utbrott sedan dess. Dessutom meddelade grannlandet Ukraina att man påvisat sjukdomen i augusti i år. Spridningen till nya områden har i huvudsak skett genom smittat kött.

Afrikansk svinpest är en mycket smittsam sjukdom och det är av största vikt att mat- och andra produkter från svin och vildsvin inte tas från infekterade områden . Det är därför förbjudet för privatpersoner att föra in kött eller köttprodukter från länder utanför EU och från smittade områden inom EU.  Det är också av samma anledning förbjudet att utfodra grisar med animaliskt matavfall inom EU.

Förutom med smittat kött kan sjukdomen spridas med smittade djur (även vildsvin) och indirekt via bristfälligt rengjorda transportbilar och redskap samt med personer som rör sig mellan besättningar.

Goda smittskyddsrutiner som tillämpas kontinuerligt avseende utfodring, personal och besökare är mycket viktigt för att fortsatt hålla svenska grisbesättningar fria från afrikansk svinpest. 

Allvarligt utbrott av peste de petits ruminants, PPR, i Demokratiska republiken Kongo

Ett allvarligt utbrott av virussjukdomen peste des petits ruminants, PPR, pågår just nu i Demokratiska republiken Kongo.

FAO, Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation, meddelar att de påbörjat finansiering av nödhjälp för att hindra fortsatt spridning av PPR bland får och getter. Sjukdomen som har en hög dödlighet drabbar små idisslare och orsakas av ett mässlingliknande virus som är närbesläktat med det nyss utrotade boskapspestviruset. Utbrottet i Kongo är allvarligt då det hotar landets livsmedelsförsörjning. Hitintills har cirka 75 000 får och getter rapporterats döda, och det finns risk att sjukdomen kan drabba ytterligare 1,6 miljoner små idisslare. För att förhindra spridning initierar FAO nu ett vaccinationsprogram för djur i ännu inte drabbade områden. Upplysningskampanjer där bland annat kunskap om vikten av att inte flytta djur för att förhindra spridning är också en central punkt i hjälparbetet.

PPR förekommer endemiskt i stora delar av Afrika och Mellanöstern.

Under 2008/09 skedde utbrott av PPR i Marocko och under 2011 i Algeriet. Det sågs då som ett allvarligt hot mot fårpopulationerna i södra Europa att sjukdomen förekom i Nordafrika. Idag anses samtliga dessa länder fria.

Utvecklingssamarbetet för södra Afrika (The Southern Africa Development Community) har som mål att förhindra spridning av PPR. Att utrota sjukdomen ses som en nyckelfråga i kampen mot fattigdomen i drabbade länder.

Vesikulär stomatit hos hästar i New Mexico, USA

Två fall av vesikulär stomatit hos häst har nyligen rapporterats från New Mexico i USA. För att förhindra att sjukdomen sprids till EU ska alla hästar som nu införs från USA till EU testas för sjukdomen före införsel.

Vesikulär stomatit är en virussjukdom orsakad av ett vesikulovirus i familjen Rhabdoviridae. Sjukdomen drabbar framför allt häst, nöt och svin och lyder under epizootilagen eftersom den har samma symtom och är kliniskt oskiljbar från mul- och klövsjuka. Symptom är feber och blåsbildning i munnen, klövranden/hovranden och på spenarna.

Vesikulär stomatit förekommer i Nord-, Central- och Sydamerika. Enstaka fall av sjukdomen förekom runt förra sekelskiftet i Frankrike och Sydafrika. Sjukdomen har aldrig påvisats i Sverige.

Läs mer

Vesikulär stomatit

Läs mer hos andra

Jordbruksverket: Det här gäller när du för hästar till Sverige

Epiwebb: Vesikulär stomatit (VS)
 
OIE: Vesicular Stomatitis (pdf)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
Om Bloggen

I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i bloggen "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen då och då. För närvarande är Karl Ståhl tf. statsepizootolog på SVA.